Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maurel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monumentets återflyttning till dess rätta plats ej ledde
till önskvärdt resultat, uppsattes på bekostnad af
i Sverige insamlade medel på det gamlas plats
öfver grafven ett nytt monument, som aftäcktes 30
sept. 1923 i närvaro af bl. a. en representant för
konung Gustaf V. Se M. Schürer von Waldheim, "Prins
M. E. af Württemberg. En tapper dragonöfverste i Karl
XII:s armé" (1913).
2. V. S—g.
Maximipris, af staten fastställdt pris på vara,
som ej får öfverskridas. Se Pris. Suppl. — Maximiprislagar.
Se Förfogandelagarna. Suppl., sp. 1164.
Maxixe [machi’che], dansk. Se Matchiche. Suppl.
*Maxmo, socken, hör numera till Borgå
(svenska) stift. 2,193 inv. (1923).
O. B—n.
Maxwell [mä’ksωəl], sir John Grenfell,
engelsk militär, f. 12 juli 1859, blef officer vid
infanteriet 1879, deltog i krigen och expeditionerna
i Egypten 1882—96 samt, som öfverste, i boerkriget
1900—01, gjorde stabstjänst i hemlandet 1902—04, blef
generalmajor 1906 och var öfverbefälhafvare i Egypten
1908—12. Under Världskriget förde han 1914—15 befälet
öfver samtliga brittiska stridskrafter i Egypten. 1916
var han (under upproret) öfverbefälhafvare på Irland
och 1916—19 (som generallöjtnant) generalbefälhafvare
i norra militärområdet. S. å. blef han general. 1922
afgick han ur aktiv tjänst. 1900 hade han blifvit
knight.
H. J—dt.
Maxwell [mä’ksωəl], William Babington, engelsk
författare, f. 4 juni 1876, son till Mary Elizabeth
Braddon (se denna), deltog i Världskriget, där han
befordrades till kapten. Af M:s populära berättelser
må nämnas Vivien (1905), The guarded flame (1906),
Mrs Thompson (1911), The mirror and the lamp (1918),
A man and his lesson (1919), A little more (1921)
och Spinster of this parish (1922).
*May, J. G., fick 1916 titeln generaldirektör som
chef för Riksförsäkringsanstalten. Han afgick 1921
från ordförandeskapet i Konsertföreningen. M. blef
1912 ordf. i Musikaliska konstföreningen och var
1914—23 styrelseled. i K. teaterns a.-b.
*Maya. De egentliga maya (jfr Indianer,
sp. 498—499) ha en gång varit det ledande
kulturfolket i Mexico, och af flera skäl måste man
anse dem ha stått högst bland alla Amerikas indianska
kulturfolk. Man antar, att maya haft sina ursprungliga
hem i Guatemalas höglandsgördel, där ännu i dag stora
mayastammar bo. Innan de ännu utvecklat sin rika
kultur, anses de ha tagit sig ned till de tropiska
lågländerna i öster. Numera är, låt vara med vissa
luckor, mayakulturens utveckling i stora hufvuddrag
känd mer än 1,800 år bort i tiden. Man har nämligen
lyckats åstadkomma en historisk kronologi genom
att tolka de mayanska sifferbeteckningarna och
de kalendariska dateringarna. Enär minnesmärkena
voro daterade, kunde man sålunda utröna, hvad
som var föregående eller efterföljande i mayansk
kulturutveckling. Slutligen har man, genom en mayansk
datering af en episod ur Yucatans eröfring 1541, bragt
den mayanska kalendern i kontakt med den kristna.
Vi äro vana att tänka oss maya framför allt som
Yucatans kulturfolk. Men ruinerna från mayas äldre
och större kulturepok, "The first empire", ligga
egentligen icke i Yucatan, utan i Usumacintasänkan
och fram mot Hondurasviken. Under åren 160—600
e. Kr. ha här de stora "ruinstäderna", Tikal, Copan,
Naranjo, Piedras Negras, Seibal, Yaxchilan, Palenque
m. fl., en efter annan blomstrat. Dateringarna från
"The first empire" äro talrika, och vi kunna följa,
huru de olika ruinstäderna grundlagts, blomstrat och
afstannat i utveckling. Omkr. år 600 e. Kr. har en
plötslig förändring inträdt. Mayas ha då öfvergett
sitt gamla område och dragit bort, framför allt
till Yucatan. Flera teorier ha framställts om denna
märkliga företeelse. Så mycket torde man kunna sluta
sig till, som att utflyttningen icke varit helt
frivillig. Det dröjde länge, innan mayas i sina
nya hem i Yucatan åter kommit så långt i välstånd
och social koncentration, att nya stenbyggnader
kunde resas. Ruinerna i Yucatan äro af något annan
stil än de inom området för "The first empire". Vid
skulpteringen af murytorna utvecklar sig starkt det
dekorativa. Bruket att datera visar sig i Yucatan
så godt som ha upphört — endast tre dateringar äro
hittills kända. Likväl kunna vi hänföra de yucatanska
ruinstäderna, det yngre Chichen Itza, Uxmal, Mayapan,
Labna, Izamal m. fl., till ungefär vår medeltid,
i rundt tal från omkr. 900 till 1500. En god
hjälp för mayas historia under tiden närmast före
den spanska eröfringen lämnar Chilam Balamböckerna,
uppteckningar af mayas gamla traditioner, skrifna på
mayanska under 1500-, 1600- och 1700-talen, men sedan
bli dessa traditioner allt osäkrare och mera mytiska,
ju längre man kommer tillbaka i tiden.
Mayas "ruinstäder" äro egentligen att anse
som helgedomar, möjligen också som konvent för
hierarkien och bostäder för furstarna, medan
folket bodde i hyddor utanför. Byggnaderna ligga
på terrasserade jordkullar, och trappor leda upp
till dem. Mayas’ stenbyggnader äro ej cyklopiskt
uppförda som de äldsta i Peru. Väggarna utgöras
af cementerad kalkjord, utanpå täckt af huggna
skulpterade stenplattor. — Mayas kulturinflytande
har under "The first empire" varit mycket stort
såväl uppe på det mexikanska höglandet som söderut
i Mellan-Amerikas högland. Själfva blomman af
mayas andliga kulturutveckling var kalendern; genom
införandet af skottdagar företedde den en vida mer
exakt tidräkning än den julianska.
Mayastammarna utgöra ännu i dag ett af de
största indianelementen i Mexico och norra
Central-Amerika. Antalet indianer, talande
mayadialekter, beräknas till 1,300,000. De egentliga
mayas i Yucatan utgöra däraf öfver 300,000. — Litt.:
Joyce, "Mexican archaeology" (1914), Spinden, "Ancient
civilizations of Mexico and Central America"
(1917), och Krickeberg i G. Buschans "Illustrierte
völkerkunde" (3:e uppl. 1922).
Sv. Lvn.
Mayapan, stad. Se Yucatan, sp. 637.
Mayer [ma’jer], Wilhelm, tysk politiker, f, 18
nov. 1874 i Enkenbach (Pfalz), d. 6 mars 1923
i München, blef efter 1898 i Würzburg vunnen
juridisk doktorsgrad advokat i München 1901. Han
innehade 1912—19 en mycket framskjuten ställning
inom den tyska kaliindustrien. M. var från 1907
led. af tyska riksdagen, från 1919 af bajerska
landtdagen samt därjämte från 1920 ånyo af tyska
riksdagen. Ursprungligen led. af centrumpartiet,
följde M., som i juni 1919 blifvit riksskatteminister
i ministären Bauer, bajerska folkpartiet vid dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
