Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 451-452 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maris ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan 1916, varit verksam som konsulterande
ingenjör och är sedan 1919 redaktör för
"Teknisk tidskr:s" afd. för bergsvetenskap. M. har
publicerat åtskilliga bergstekniska uppsatser i
"Jernkontorets annaler" och i "Teknisk tidskr."
Fmn.

*Marković, F., dog 1914.

Marksburg (Marxburg), väl bevarad medeltidsborg
vid Rhen, ofvanför staden Braubach, i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden. Se fig. 3 till art. Rhen.

Marks domsaga, bildad 1 jan. 1920 (se Marks,
Vedens och Bollebygds domsaga i Suppl.), sammanfaller
med Marks fögderi, Älfsborgs län, och bildar Marks
härad och tingslag. 1,412,48 kvkm. 34,402 inv. (1924).

*Marks härad ingår nu i Marks domsaga, Älfsborgs
län. 34,402 inv. (1924).

*Marks, Vedens och Bollebygds domsaga delades 1
jan. 1920 jämlikt k. br. 20 juni 1919 så, att Vedens
och Bollebygds båda härad öfverfördes till Ås och
Gäsene domsaga, hvilken senare därefter benämnes
Borås domsaga, och återstoden af den gamla domsagan
benämnes Marks domsaga.


*Marks von Würtemberg. — 2. Friherre Erik T. M. afgick
1913 från justitierådsämbetet för att som led. inträda
i renbeteskommissionen (om dess verksamhet se
Lappar. Suppl., sp. 70—71). Han var därjämte från
1914 led. af lappskolekommittén och från
1915 ordf. i den norrländska
kolonisationskommittén. Från dessa kräfvande
utredningsuppdrag återgick han 1919 till det
samnordiska lagstiftningsarbetet som svensk
ordf. bland kommitterade för gemensam
nordisk försäkringslagstiftning. 1920 blef han
tillförordnad president i Svea hofrätt (enär
ord. presidenten, Westring, tagits i anspråk
för ordförandeposten inom processkommissionen).
Under senare år har M. i stor utsträckning anlitats
på det folkrättsliga området. Han var 1919—20
sakkunnig i folkrätt i Utrikesdepartementet och
1919 en af Sveriges delegerade vid behandlingen af
förslaget till förbundsakt för Nationernas förbund
vid fredskonferensen i Paris. Vid förbundets
delegeradeförsamlingsmöten i Genève 1920—24
har han varit ett af Sveriges ombud. Mycket
arbete har han ock nedlagt som en af
Sveriges delegerade vid Ålandsfrågans behandling
inför Nationernas förbunds råd 1920—21 och som
medlem 1921 af internationella konferensen
om Ålandsöarnas neutralisering. M. hade erbjudits
utrikesministerposten såväl af K. Staaff 1911 som
af E. Trygger april 1923, men afböjt; då emellertid
utrikesministern Hederstierna 11 nov. 1923 afgick
intog M. dennes plats i ministären Trygger.
Han afgick med denna i okt. 1924 och
återtog då sin post som Svea hofrätts tillförordnade
president — M:s folkrättsliga lärdom och
strängt ideella rättsåskådning ha inom skilda
partier förvärfvat honom aktning och förtroende.
Han är led. af Permanenta skiljedomstolen i Haag.
Sedan 1921 är han Mus. akad:s preses.
V. S—g.

*Markvätska. Sista raden står sammansättning bör
vara vattenhalt. — Om betydelsen af växtnäringsämnenas
koncentration i markvätskan se Assimilation 4. Suppl.
K. A. V—g.

Marlo, Karl, pseudonym. Se Winkelblech, K. G.

Marlowe [mā’lå͡u], Thomas, engelsk tidningsman, f. 18
mars 1868 i Portsmouth, är sedan 1899 hufvudredaktör
för "Daily mail". Han är därjämte chef för den stora
tidningsförlagsfirman Associated newspapers.

*Marman har en areal af 19 kvkm.

*Marmarasjön med där liggande öar är enligt
Lausannefreden 1923 till största delen demilitariserad
(se Turkiet. Historia. Suppl.).

*Marma—Sandarne järnväg eges och trafikeras
fr. o. m. 1918 af Bergvik och Ala nya a.-b., hvars
styrelse har sitt säte i Söderhamn.

Marmoritglas (jfr Marmorit), tekn., dets. som
opalglas (se d. o.); en annan benämning är alabasterglas.

Marmorkrönikan. Se Arundel marbles (äfven i Suppl.).

*Marne. 1. M. har gett sitt namn
åt 2 större fältslag, båda af afgörande
betydelse, under Världskriget. Första
slaget vid M. utkämpades 5—12 sept. 1914
på fronten Dammartin (25 km. n. ö. om Paris)
—Meaux—Esternay—Fère-Champenoise—Vitry-le-François
mellan den mot och öfver Marne framryckande tyska
hufvudhären (1:a, 2:a, 3:e och 4:e arméerna)
under kejsar Vilhelms och v. Moltkes öfverbefäl
och de till motanfall framgående franska hufvudhären
(Paris’ garnison, 6:e, 5:e, 9:e och 4:e arméerna)
under Joffre och engelska armén under French.
Slaget slöt med tyskarnas (strategiska)
nederlag och återtåg till Aisne. — Andra slaget
vid M. stod 15—17 juli 1918 och utkämpades på
fronten Château-Thierry—Dormans—Montagne de Reims
(skogspartiet s. om staden) mellan å ena sidan
tyska 7:e och 1:a arméerna, tillhörande kronprins
Vilhelms armégrupp och å den andra franska 6:e,
9:e och 5:e arméerna, tillhörande "midtarmégruppen"
(Maistre) under Fochs öfverbefäl. Tyskarna, som
äfven då framryckte offensivt mot M., hade till en
början framgång. De lyckades öfvergå floden på
ömse sidor om Dormans och sätta sig i besittning af
höjdsträckningen s. om och intill 5 km. från denna,
men då fransmännen den 18 öfvergingo till motanfall
dels, med 10:e och 6:e arméerna under Fayolles
öfverbefäl, från linjen Villers-Cotterêtsskogen
(s. v. om Soissons)—Ourcq—Château-Thierry
mot tyska armégruppens högra flank, dels, med 9:e
armén, mot dess midt s. om M., dels, med 5:e armén,
s. v. om Reims mot dess vänstra flank, måste tyskarna,
trots insatsen af den nyanlända 9:e armén s. v. om
Soissons, gå tillbaka öfver M. och vidare mot
Vesle, som öfvergicks 2 aug., hvarefter en ny
front intogs. — Stundom anses, särskildt af franska
förf., de i samband med Andra slaget vid M. stående
striderna s. v. om Soissons och vid Ourcq 18—28 juli
("slaget i Soissonais och vid Ourcq") samt s. v. om
Reims 29 juli—6 aug. ("slaget vid Tardenois") ingå
i nämnda slag, som i så fall skulle omfatta tiden 15
juli—6 aug. 1918. Se Världskriget, sp. 163—166

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>