Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
telegraf-, telefon- och postväsendet, sjötransporter m. m.
H. W—l.
*Maris. — 2. Matthys M. dog 24 aug. 1917
i London.
*Maristuen heter nu Maristova.
Maritz, Solomon G., sydafrikansk militär,
upprorsman, var vid Världskrigets utbrott
1914 öfverstelöjtnant och förde i början af
okt. befälet öfver de sydafrikanska trupperna
i nordvästra Kapkolonien vid gränsen till Tyska
Sydväst-Afrika. Med dessa gjorde han uppror, men
tvangs snart att retirera in på tyskt område. Han
företog i dec. 1914 och jan. 1915 ett par ströftåg
in öfver gränsen, men hans trupper nödgades i
febr. 1915 ge sig, och själf undkom han öfver
Angola till Portugal. Han vistades sedermera
i Tyskland och återvände 1924 till Syd-Afrika.
V. S—g.
*Maritza bildar nu i sitt nedre lopp gräns mellan
Bulgarien och Grekland samt mellan detta och
Europeiska Turkiet.
Mariupol tillhör nu republiken Ukraina.
*Marjaniemi, fyr, på 65° 02′ n. br., 24° 34′ ö. lgd
fr. Gr., uppfördes 1872. Fast sken med blänk, hvitt
och grönt ljus i olika sektorer. Ljusstyrka: fast
hvitt sken 950, fast grönt sken 125, hvit blänk 27,100
hlj.; lysvidd 16 minuter.
O. B—n.
*Mark. (Sp. 994—995) Om finländska myntenheten mark
under och efter Världskriget se Finland. Suppl.,
sp. 809—810 (Mynt. Penningväsendet). — Af tyska marken
(reichsmark) ha vidare präglats i nickel stycken
om 1/4, 1/5 (åren 1887—1902), 1/10 och 1/20 M. Genom
Världskrigets påföljder för myntväsendet blefvo
skiljemynten i metall för en tid helt ersatta med
pappersmynt. Om tyska markvalutans gradvis skeende
fall under nämnda krig, dess katastrofala sammanbrott
åren närmast därefter och dess omsider åstadkomna
stabilisering se Tyskland. Suppl.
*Marka. Se "Anteckningar" af S. Blomberg (1920).
Markandning, bot. Se Kolsyregödsling. Suppl.
*Markaryd hade 4,512 inv. 1924. Det inom socknen
belägna stationssamhället M. blef 1916 köping
(299 har. 958 inv. s. å.). I köpingen
finnas landtmannaskola, landthushållsskola,
sparbank, afd.-kontor af Sydsvenska banken
och Nord. handelsbanken, samhället tillhörigt
elektricitetsverk, torfströfabrik m. m.
Markberedning, skogsv., inom skogshushållningen
använda åtgärder för att underlätta skogens föryngring
och de unga trädplantornas första utveckling. I ett
äldre skogsbestånd befinner sig ofta marken i ett
sådant tillstånd, att trädfröna ha svårt att finna en
lämplig grobädd och de unga trädplantorna gynnsamma
villkor för sin tillväxt. Särskildt är detta fallet
i äldre barrskogar, framför allt i de nordiska, där
ofta ett tjockt råhumuslager täcker mineraljorden. Vid
markberedning gäller det att underlätta eller påskynda
dettas förmultning. Detta kan ske på flera sätt. På
ett kalhygge med eller utan fröträd kan marken
afsvedas, den svaga upphettningen och den vid branden
alstrade askan förvandla lätt råhumuslagret till en
mullartad humusform, i hvilken det förut ganska hårdt
bundna kväfvet öfverföres i salpeter, som lätt upptas
af plantorna. Äfven genom att med redskap blanda det
ytligt liggande humuslagret med den underliggande
mineraljorden nås samma syftemål. I det mera
intensivt bedrifna skogsbruket utföres vanligen
denna markberedning för hand med hackor af olika
konstruktion. Man har äfven för ändamålet konstruerat
särskilda redskap, afsedda att dras af en häst. Bland
de i Sverige mest använda redskapen af detta slag må
nämnas Widéns kulturplog, Orsaplogen, den finska
svedjeplogen, Berglinds ruthackningsmaskin och
Grafströms såddharf (beskrifna af E. Wibeck i
"Skogen", 1921). Med dessa redskap afflås ett
besvärande råhumustäcke, och humuslagret blandas i
någon mån med den underliggande mineraljorden. Af
kostnadsskäl inskränker man vanligen den med redskap
utförda markberedningen till vissa på regelbundet
afstånd från hvarandra gående ränder eller
smala bälten eller ock till regelbundet anordnade
mindre rutor. Markberedningsarbeten synas inom den
moderna skogsskötseln få allt större betydelse,
särskildt när det gäller att underlätta skogens
själfföryngring.
H. Hn.
Marken, ö. Se Zuiderzee, sp. 871.
*Markerna. - 3. (Ty. die Marken) Förr militärområde,
omfattande preussiska prov. Brandenburg samt delar
af prov. Sachsen och Schlesien.
*Markevitj, M. A., dog 1907.
Markgräfler, vin från Markgräflerland
(Markgrafenland), en landsträcka i syd-badensiska
kretsarna Lörrach och Freiburg. Vinodlingens
medelpunkt är Müllheim (i Lörrach).
*Markham. 1. Sir Clements R. M. dog 30 jan. 1916
i London. — 2. Sir Albert H. M. dog 28 okt. 1918
i London.
*Márki, Sándor, är numera professor vid
universitetet i Szeged.
Markievicz [-kie’vitj], Constance Georgine, född
Booth, grefvinna, irländsk politiker, gifte sig 1900
med en polsk grefve M., deltog i gatustriderna vid
påskupproret 1916 i Dublin, måste ge sig, dömdes
till döden, fick straffet förvandladt till lifstids
straffarbete och frigafs 1917. Hon valdes dec. 1918
till underhusledamot (den första kvinna, som invalts
i underhuset), men tog liksom öfriga sinnfeinare
aldrig säte där. Sedan 1923 är hon led. af Irländska
fristatens parlament (Dail Eireann) och tillhör
där motståndarna till uppgörelsen med England.
V. S—g.
*Markirch tillhör nu franska dep. Haut-Rhin,
arrondissemanget Ribeauvillé 7,503 inv. (1921).
Markis de Villemer [də vilmä’r], roman och däraf
bearbetadt vackert drama af George Sand (se
Dudevant, sp. 1010), uppf. i Stockholm 1865.
*Marklära. Den 3:e agrogeolog- (eller
pedolog-)konferensen hölls i Prag 1922,
den 4:e i Rom 1924. — Bland framstående
svenska forskare på marklärans område böra
nämnas H. v. Post och A. M. Atterberg.
K. A. V—g.
Markman, Bror Georg, bergsingenjör, högskollärare,
f. 13 febr. 1880 i Malmö, utexaminerades från
Tekniska högskolans afd. för mekanik 1902 och från
Bergshögskolan 1903, var 1905—16 chef för ritkontoret
samt projekt- och reklamafd. vid Mogårdshammars
mek. verkstads a.-b., 1915—16 t. f. professor i
bergsmekanik vid Tekniska högskolan och är sedan
1918 där ord. professor i allmän bergsteknik och
grufmekanik. M. har äfven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
