Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luxburg-affären ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började man tillverka konstnärligt arbetade hänglyktor
af smidesjärn. Jfr Lanterna och Karbidlyktor.
Suppl. — 2. Veter. Se Hjälm 6. Suppl.
*Lyktgubbe. Se Irrbloss äfven i Suppl.
Lyle-Burgas, stad i Europeiska Turkiet, 36
km. s. s. ö. om Kirk-kilise. 27—31 okt. 1912 besegrade
där 1:a och 3:e bulgariska arméerna (tills. 110,000
man under Radko Dimitriev) 1:a och 2:a turkiska
östarméerna (tills. 45,000 man under Abd-ul-lah
pascha). Jfr Balkankrigen. Suppl., sp. 440.
H. J—dt.
Lympne [li’mpni], gods. Se Hythe. Suppl.
Lynd [li’nd], Robert, engelsk kritiker, f. 20 april
1879 i Belfast, litterär redaktör i "Daily news",
medarbetare i "The new statesman", "The nation"
m. fl. Af L:s verk må nämnas Portraits and impressions
(1908), Old and new masters (1919), The passion of
labour (1920), The art of letters (1921), The pleasure
of ignorance (s. å.), Books and authors (1922),
The blue lion (1923) och Selected essays (s. å.).
Lyng, det danska ordet för ljung, äfven ofta användt i
södra Sverige, har i den af Landtbruksstyrelsen 1894
för användning vid landtbruksläroverken fastställda
normalförteckningen öfver svenska växtnamn upptagits
som svenskt namn för släktet Erica (se d. o.).
H. J. Dft.
*Lyngby omfattar nu 1,838 har. 915
inv. (1924). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
*Lyngby. Socknen hade 10,343 inv. 1921,
orten 6,530. Radiostation (1919).
P. E—t.
Lyngdal. 1. Pastorat i Lista prosteri,
Agder bispedömme, Norge. 380,24 kvkm. 4,221
inv. (1920). Omfattar socknarna L., Austad med
Korshavn kapell och Kvås. — 2. Socken och härad i
L. pastorat, n. ö. om Farsund, Vest-Agder fylke (före
1919 Lister og Mandal amt), Norge. 230,37 kvkm. 2,520
inv. (1920). Boskapsskötsel och fiske.
1—2. K. G. G.
Lynge, Bernt Arne, norsk botanist, f. 7 sept. 1884 i
Lyngör, blef 1906 assistent vid botaniska trädgården
i Kristiania, 1915 konservator vid botaniska
museet där, 1917 filos. doktor i Kristiania, 1918
docent i systematisk botanik samt var vikarierande
föreståndare för botaniska trädgården 1922—23 och
museet 1922—24. L. deltog som botanist i Holterdahlska
expeditionen till Novaja Zemlja 1921. Hans flesta
skrifter behandla lafvarna; särskildt märkas Index
specierum et varietatum lichenum quæ collectionibus
"Lichenes exsiccati" distributæ sunt (1915—20)
samt Vascular plants from Novaya Zemlya (1923).
C. Lmn.
Lyngsie, Michael Christian, dansk
arbetarledare, f. 6 juli 1864 i Köpenhamn, var
från 1877 anställd vid arméns laboratorium, men
afskedades 1890, enär han var socialdemokrat. Han
blef ordf. i Arbejdsmændenes forbund i Köpenhamn
1891 och i det hela landet omfattande Dansk
arbejdsmandsforbund 1896. Detta sistnämnda har
han med klokhet och energi utvecklat till en af
de största och starkaste arbetarorganisationerna i
Danmark. L. var 1900—14 led. af Köpenhamns kommunala
representation och 1898—1906 folketingsman.
P. E—t.
Lynæs, fiskeläge och badort i Nord-Själland, vid
Isefjordens mynning, har kyrka, station vid
järnvägen Hilleröd—Hundested och 479 inv. 1921.
P. E—t.
*Lyon är indeladt i 7 arrondissemang och hade 561,592
inv. 1921. Där hålles numera årligen en internationell
varumässa ("Lyonmässan") med en vårmarknad (1—15 mars)
och en höstmarknad (1—15 okt.), hvari äfven svenska
utställare deltaga och Sverige varit officiellt
representeradt.
Lyon [la͡i’ən], David Gordon, nordamerikansk
assyriolog, f. 1852 i Benton, Alabama, blef filos.
doktor i Leipzig 1882, s. å. professor i teologi vid
Harvarduniversitetet i Cambridge, Massachusetts, och
1910 professor i hebreiska och andra orientaliska
språk där. Arbeten af honom äro Keilschrifttexte
Sargon’s, königs von Assyrien (1883), An assyrian
manual (1886) m. m.
Lyon [la͡i’ən], Marcus Ward, nordamerikansk
naturforskare, f. 5 febr. 1875 i Rock Island,
Illinois, blef 1900 med. och 1902 filos. doktor samt
har beklädt professurer i fysiologi, bakteriologi,
veterinärzoologi och parasitologi. L. är
författare till ett stort antal delvis mycket
värdefulla bidrag till däggdjurens systematik och
geografiska utbredning, äfvensom till parasitologien.
L—e.
Lyonel [la͡i’ənel], manlig hufvudroll (ung landtman,
okänd son till en earl af Derby; tenor) i operan
"Martha" af Flotow.
Lyonia calyculata, bot., detsamma som Cassandra
calyculata (se Finnmyrten).
Lyonnet [lejånä’tt], Pieter, holländsk zoolog,
f. 1707 i Maastricht, d. 1789 i Haag som advokat
och holländsk statssekreterare. L. lämnade
viktiga bidrag till insekternas morfologi, såsom
Traité anatomique de la chenille qui ronge le
bois de saule (med 18 pl., 1760), hvilket arbete
vittnar om den noggrannhet, med hvilken redan då
insektanatomiens detaljer behandlades. Postumt utgafs
L:s Recherches sur l’anatomie et les métamorphoses
de différentes espèces d’insectes (med 54 pl. 1832).
L—e.
*Lyons. — 2. Richard B. P. L., earl L. Lord
Newton har utgett en stor biografi öfver L. (1913;
förkortad uppl. 1918) med talrika utdrag ur dennes
depescher. Depescherna äro synnerligen värdefulla
som historiska källor, bl. a. om Trent-affären
(se d. o.), den förmenta krigsfaran våren 1875 och
egyptiska frågan under 1880-talets första år. Se därom
"Hist. tidskr.", 1918, s. 146—148.
V. S—g.
*Lyran. Se äfven Nebulosa, pl. I.
Lyren (Lyrtorsken), zool. Se Torsksläktet, sp. 464.
Lyroda, zool. Se Rofsteklar, sp. 613.
Lyrurus, zool. Se Orren.
Lyrön, en omkr. 8 kvkm. stor ö i Tegneby
socken, Bohuslän, ö. om Mollösund,
skiljes i s. af Stigfjorden från Tjörn.
O. Sjn.
*Lys. Under Världskriget utkämpades vid L. — i
synnerhet å sträckan på ömse sidor om Armentières —
ett flertal hårda strider mellan de allierade och
tyskarna. De mest betydande af dessa strider stodo i
okt. 1914 under första slaget vid Yperen, i april 1918
under slaget vid L. och i sept.—okt. s. å. under
den slutliga engelska offensiven. Jfr
Världskriget, sp. 171, 172, 236 och 242.
H. J—dt.
Lysa, bot., namn på arter af
släktena Lychnis och Viscaria.
G. L—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
