- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
345-346

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luxburg-affären ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtskilliga artiklar i Nordisk familjebok. Han
är led. af Ing. vet. akad. (1919).
Fmn.

*Lybecker. — 2. Karl Bleckert L. "Den ensamme
eller hjertats philosophe" är ej författad af L.,
utan af K. G. af Bjerkén (se d. o. Suppl.).

*Lyby omfattar nu 2,587 har. 1,197 inv. (1924).

*Lyceum. I skolkommissionens bet. maj 1922 föreslås
upprättandet af ett 7-årigt lyceum, uppdeladt på en
latin-, en nyspråklig och en reallinje.

*Lyceum för flickor i Stockholm. Vårterminen 1924
utgjorde lärjungarnas antal 394. Afgångsbetyg från
8:e klassen medför s. k. normalskolekompetens. Med
skolan är sedan höstterminen 1912 förenad en praktisk
hushållskurs för unga kvinnors öfver skolåldern
utbildning i hvad som hör till ett hems skötsel.

Lychnidos (grek. Λυχνιδός), stad. Se Ochrida.

*Lychnis, bot. I elementära floror föras ofta
arter af släktena Melandrium och Wahlbergella (se
Melandrium) och Viscaria (se d. o.) till Lychnis.
G. L—m.

*Lycium, bot. Af släktet äro nu omkr. 100 arter kända.

*Lyck hade 13,602 inv. 1919. Under slaget vid
Masuriska sjöarna 5—15 sept. 1914 och vinterslaget
i Masuren 4—22 febr. 1915 utgjorde L. en brännpunkt
för striderna på 8:e tyska arméns högra flygel,
hvarunder större delen af staden förstördes. Den
hölls under första krigsåret besatt af ryssarna 21
aug.—9 sept. och 10—14 okt. 1914 samt 11 nov. 1914—14
febr. 1915. Jfr Världskriget, sp. 173, 174 och 186.
H. J—dt.

*Lyckholm, D. Melker, dog 1 maj 1924 på
Ulricehamns sanatorium. — Han tillhörde Första
kammaren t. o. m. 1919 och var sedan 1912 led. af
bevillningsutskottet. 1911—22 var han Göteborgs och
Bohusläns landstings ordf. och nedlade som sådan
mycket arbete på sjukvårdsväsendets utveckling inom
länet. Bland hans många donationer märkas ytterligare
sådana till Göteborgs museum, hvars styrelse han
tillhörde sedan 1915, samt till den frivilliga skytterörelsen.

Lycko-Pers resa, satiriskt sagospel af A. Strindberg,
uppf. f. g. i Stockholm 1883.

*Lycksele. 1. Socknen omfattar 5,397,87 kvkm. med
9,596 inv., hvaraf 1,268 inv. i L. municipalsamhälle,
hvaruti sedan 1922 i alla hänseenden
äfven ingår L. kyrko- och marknadsplats. — Järnvägen
Hällnäs—Stensele har nu (1924) hunnit fram till
L. och invigdes 15 dec. 1924. Om minnesstenen på det
s. k. Bångberget se Sven Dufva.

*Lycksele lappmarks tingslag heter fr. o. m. 1922
Lycksele tingslag.

*Lycksele revir af Umeå distrikt, Västerbottens län,
omfattar vissa delar af Lycksele socken kring Ume
älf. Reviret, som är indeladt i 6 bevakningstrakter,
omfattar 68,174 har allmänna skogar, hvaraf 8
kronoparker med en areal af 67,542 har (1920).
S—r.

Lycksele tingslag är sedan 1 jan. 1922 benämningen på
Lycksele lappmarks tingslag. 22,032,16 kvkm. 22,468
inv. (1924).

Lycodontidæ, zool. Se Vargtandsormar.

*Lycoperdaceæ. Se färgplansch I till art. Svampar.

*Lycopodiales, bot. De båda serierna
kallas äfven Isosporæ och Heterosporæ.
G. L—m.

*Lydekker, R., dog 16 april 1915.

*Lüderitzland ingår nu i det såsom mandat
under Nationernas förbund af Sydafrikanska
unionen förvaltade Sydväst-Afrika. Det besattes
sept.—dec. 1914 under Världskriget af en engelsk
expeditionskår från Kapkolonien. Jfr Världskriget, sp. 251.

*Lye är liksom Alskog nu annex till Garde, Visby
stift, Södra kontraktet. 342 inv. (1924).

Lyftbro. Se Bro, sp. 194 och fig. 5.

*Lygnern, som har ett djup af 45 m., begränsas mot
v. af en sandplatå, den s. k. Fjärås bräcka, hvilken
får betraktas som en randplatå (se d. o. Suppl.),
genom hvilken sjön uppdämts.

Lygodium, bot. Se Schizæaceæ.

*Lygon, William L., 7:e earl Beauchamp,
var i Asquiths första ministär lordpresident
juni—nov. 1910, minister för offentliga arbeten
nov. 1910—aug. 1914 och därpå ånyo lordpresident till
koalitionsministärens tillkomst juni 1915. Han blef
1924 efter lord Grey liberalernas ledare i öfverhuset.
V. S—g.

Lygus, zool. Se Ängsskinnbaggar.

*Lyhundra. — 2. Från Vätö församling utbrötos 1
jan. 1914 öarna Björkö, Arholma, Idö och Krokholmen
jämte några därintill belägna holmar och skär till en
annexförsamling benämnd Björkö-Arholma. Kontraktet
är 64,320 har med 12,355 inv. (1921).
E. A—t.

Lykke, Ivar, norsk affärsman och politiker, f. 9
jan. 1872 i Trondhjem, där han innehar en stor affär
och 1907—13 var rysk vicekonsul. L. var 1913—15
vice ordf. i Trondhjems kommunala representation
och har sedan 1916 representerat staden i
stortinget, där han tillhör högerpartiet. Han
var 1920—21 stortingets president och
1922—24 en af dess vicepresidenter. L. anses
som en af stortingets mest klartänkta och
dugande debattörer och som en synnerligen
framstående representant för näringslifvet.
M. H.

*Lykos. Nahr-el-Kelb betyder "hundfloden" (ej
"hufvudfloden").

Lykostomo, dalgång. Se Tempe.

*Lykseth-Skogman, Magna E., afgick 1918 från scenen.

Lykta. 1. Ett slutet lysredskap med väggar
af genomskinligt ämne (glas eller tunna
hornskifvor), hvari sättas ljus, oljelampa eller
gasbrännare, som sålunda skyddas mot blåst och regn,
hvarjämte gnistors nedfallande hindras. Öppning
finns anbragt, för att förbränningsgaserna
må utströmma, och ett metallställ uppbär de
glasskifvor eller den glascylinder, hvaraf lyktan
gemenligen är bildad. Gatlyktor (för lysgas)
bestrykas på öfverdelens insida med barythvitt,
för att skenet må kastas nedåt så fullständigt
som möjligt. S. k. blindlyktor ha bleckväggar och
endast en glasskifva att blotta åt det håll man vill
plötsligt belysa. Illuminationslyktor göras af matt
färgadt glas eller oljadt brokigt papper. Från den
tidiga medeltiden nyttjade man horn- eller glaslyktor
att bära och lysa sig med i mörkret, att upphänga i
boningsrum, å fartyg o. s. v. På 1500-talet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free