Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lettland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
141
Lettland
142
Invånare
Provinser och distrikt
Areal i kvkm.
Antal
i På en kvkm.
Eiga (stad)
.................................................
2Q4,6 j 285,000 j l,392,9i
i i
Riga (distrikt)
.............................................
6,018,6
Cesis (Wenden)
............................................
5,637,5
Valmiera (Wolmar)
........................................
4,937,6
Walka
(Walk).............................................j
6,016,2
Provinsen Livland (Yidzeme)
...........................|
22,609,9_______________________________
Liepaja (Libau)
............................................
2,072,8 130,900
63,w
Aizpute
......................................................
2,513,3 l 45,500 \
18,io
Kuldiga
......................................................
3,272,i j 57,800 !
17,66
Ventspils (Windau)
.......................................
3,136,8 53,900 !
17,is
Talsi.........................................................|
3,213,5__________55,100 | 17,i4
Provinsen Kurland (Kurzeme)
..........................|
14,2Q8,6_________343,200__________24,15
Tukums (Tuckum)
........................................!
2,280,9 43,700 !
19,i5
Jelgava (Mitau)
............................................
2,882,2 | 79,500 |
27,58
Bauska (Bauske)
...........................................i
2,245,3 j 48,100 j
21,42
Jaunjelgava
.................................................i
3,487,i ! 48,600 5
13,93
Ilukste
(Illuxt).............................................|
2,282,6 54,500 |
23,8<
Provinsen Semgallen (Semgale)
........................| 13,178,i
Daugavpils (Diinaburg)
..................................: 4,810,2
Rézekne
......................................................j
4,232,3
Ludze
.........................................................
6,547 ,s
Provinsen Lettgallen
(Latgale)"77......................| 15,590,3
| 580,400
[Lettland
......................................................!
65,791,4 j 1,909,700
100,700 113,700 103,500 108,800
16,73
20,i6 20,96
18,08
426,700
18,8
274,400
20,8:
216,500 159,500 204,400
45,oo
37,68 31,21
37,2!
särskild domstol för sjörättsmål att upprättas. Äfven
särskilda krigsdomstolar finnas. Om processordning,
civil och handelsrättskipning i L. se närmare en
uppsats af K. Duzmans i "Handbook of foreign legal
procedure" (4:e uppl. 1924).
Författning. L:s af nationalförsamlingen 15
febr. 1922 antagna statsförfattning trädde i kraft 7
nov. s. å. L. är enligt denna en oafhängig demokratisk
republik, hvari den suveräna makten tillhör folket
och utöfvas af folkrepresentanterna. Parlamentet
har en enda kammare, saeima, sammansatt af 100
deputerade. Medborgare af båda könen, som fyllt
21 år, ega rösträtt och valbarhet. Saeiman väljes
för 3 år och utgår ur allmänna, lika, direkta och
proportionella val. Statens högste representant är
statspresidenten (lett. valsts prezidents), som utses
af saeiman för 3 år. Han skall vara minst 40 år och
får ej inneha sitt ämbete mer än 6 år i följd. Han
har initiativ i lagstiftningsfrågor och suspensivt
veto i fråga om de af saeiman antagna lagarna. Han
är berättigad att hänskjuta saeimans upplösning till
folkomröstning; om upplösningsförslaget afslås, måste
han nedlägga sitt ämbete, och nytt presidentval eger
då rum. Till statspresidentens befogenhet hör äfven
öfverbefälet öfver statens vapenmakt; i krigstid måste
han dock utnämna särskild öfverbefälhafvare. Äfven
benådningsrätt tillkommer honom. Samtliga
ministrar bilda ministerkabinettet under presidium
af en till denna post af statspresidenten kallad
ministerpresident. Regeringen styr landet på vanlig
parlamentarisk grundval. Författningen innehåller
bestämmelser om fakultativt referendum samt om
de lagstiftningsärenden (t. ex. statsbudgeten,
internationella fördrag o. s. v.), som under inga
villkor få underställas referendum. Alla medborgare
äro lika inför lagen och rättskipningen. Domarna
kunna endast genom laga dom skiljas från ämbetet.
Förvaltning. Centralförvaltningen består af
följ. ministerier: inrikes-, utrikes-, finans-,
ecklesiastik-, krigs-, jordbruks-, trafik-
och arbetsministeriet samt statskontrollen. —
Polisen står under inrikesministeriet. Chef för
polisen är i städerna Riga, Mitau, Libau, Windau
och Dünaburg en polisprefekt. I de 17 kretsarna
står polisen under distriktschefer. Hvarje krets är
uppdelad i polisdistrikt. Som stöd åt polisen har
organiserats ett frivilligt, oaflönadt skyddsvärn,
åt hvilket staten består utrustning. Skyddsvärnet
bildar i hvarje krets ett regemente och står direkt
under kretschefen (med inrikesministern som högste
chef). Skyddsvärnet, som fungerar på grund af en
särskild lag, skyddsvärnsförfattningen, har till
hederspresident valt fältherren under frihetskrigen,
general Balodis. Medlemmar upptagas först efter sträng
pröfning och aflagd ed. Genom militär disciplin och
militära öfningar utbildas det till en stridsmakt af
värde för krigstid. I inrikesministeriet finnes en
särskild sektion för den politiska polisen. — Äfven
kommunalförvaltningen i städerna och på landsbygden
står under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
