Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskrona-Eslöfs järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samarbete rum med landsmålsföreningarna i Lund och
Institutet för ortnamns- och dialektforskning
vid Göteborgs högskola. De förra äro nu 4: den
skånska (bildad 1875, den enda kvarlefvande af
1870-talets landsmålsföreningar i Sverige),
den halländska (1915), den småländska (1915,
med verksamhetsområde endast i Kronobergs och
Jönköpings län) samt landsmålsföreningen för
Blekinge och Kalmar län (1916), hvilka 1916 bildade
en gemensam centralstyrelse, som fr. o. m. 1918
åtnjutit statsanslag (växlande mellan 2,000 och
4,000 kr.). Dessutom ha vissa af dessa föreningar
åtnjutit anslag från landsting samt understöd
från enskilda. Större delen af deras samlingar
finns på Lunds universitetsbibliotek, men något
gemensamt arkiv har ännu icke bildats. Bearbetning
af dialekt-materialet har egt rum och eger
rum genom enskilda. Hvad Småland beträffar,
eger såväl insamlingsarbete som bearbetning
rum genom personer både i Uppsala och i Lund
enligt efter hand träffade öfverenskommelser om
arbetsfördelning. Institutet i Göteborg (inrättadt
1917) har till arbetsområde Göteborgs och Bohus län
samt Dalsland; sistnämnda landskap besökes äfven
af undersökare från Uppsala. Göteborgsinstitutets
i rask tillväxt stadda samlingar, kallade
Göteborgs ortnamns- och landsmålsarkiv, äro
deponerade i Göteborgs stadsbibliotek, där äfven
Västsvenska folkminnesföreningens samlingar äro
deponerade. Institutet, som utgett dels "Skrifter"
I—III (1918—22), dels "Ortnamnen i Göteborgs
och Bohus län I" (1923), är en h. o. h. enskild
institution, som ekonomiskt kraftigt understödes
af enskilda och af lokala korporationer. — Litt.:
Årsberättelser rörande landsmålsarkivet i Upsala
(Undersökningen av svenska folkmål) ha årligen
publicerats i "Sv. landsmål" fr. o. m. 1915,
för Institutet i Göteborg fr. o. m. 1919, för
landsmålsföreningarna i Lund fr. o. m. 1923. Jfr
"Betänkande med förslag till ett systematiskt
utforskande av den svenska allmogekulturen avgivet av
därtill utsedda sakkunnige" ("folkminneskommittén"),
bd II (1923) samt där citerad litteratur.
H. Gjr.
*Landsorganisationen i Sverige. Den 1909 tillsatta
omorganisationskommittén förelade kongressen 1912 en
plan till omläggning af organisationssystemet efter
industriella gränslinjer. De vid denna tidpunkt
befintliga 41 fackförbunden skulle ersättas
med 22 industriförbund, bildade på så sätt, att
närbesläktade fackförbund sammansloges. Kongressen
godkände planen och förordade dess successiva
förverkligande. Emellertid voro flera fackförbund,
särskildt de, som hufvudsakligen utgjordes af
yrkesutbildade arbetare inom handtverket, ovilliga
att medverka till en sådan omläggning. Ännu
1922 hade därför ingen större ändring i
organisationssystemet kunnat åstadkommas
(dock hade väg- och vattenbyggnadsarbetarna
samt pappersindustriarbetarna lämnat grof- och
fabriksarbetareförbundet och bildat egna förbund,
bageri- och konditoriarbetareförbundet samt slakteri-
och charkuteriarbetareförbundet sammanslagits till
ett lifsmedelsarbetareförbund). 1922 års kongress
ålade därför förbunden att förverkliga 1912 års beslut
senast 31 dec. 1925. Ett steg i denna riktning togs i
början af 1924, då träarbetareförbundet uppdelades i
ett träindustriarbetareförbund och ett
byggnadsträarbetareförbund. Samtidigt öfverfördes
kvarnarbetaregruppen till lifsmedelsarbetareförbundet.
Om representantskapets sammansättning gäller numera,
att till Landsorganisationen anslutet förbund, som
har mindre än 10,000 medl., utser 1 representant,
förbund med mer än 10,000, men mindre än 20,000
medl. 2 representanter och förbund med mer än 20,000,
men mindre än 40,000 3 representanter. För hvarje
påbörjadt 20,000-tal medl. öfver 40,000 väljes
därjämte ytterligare 1 representant.
Landsorganisationen utgjordes 1 jan. 1924 af 34
förbund, till hvilka 3,448 lokala fackföreningar eller
s. k. afdelningar voro anslutna. 30 juni 1920 utgjorde
antalet medlemmar 336,848, hvaraf 308,166 män och
28,682 kvinnor. Lokalafdelningarnas antal utgjorde
då 3,621. Nedanstående tabell visar medlemsantalets
fluktuationer under de senaste tio åren:
| 1914 | 31 dec. | 101,207 | medlemmar |
| 1915 | » | 110,708 | » |
| 1916 | » | 140,802 | » |
| 1917 | » | 186,146 | » |
| 1918 | » | 222,185 | » |
| 1919 | » | 258,996 | » |
| 1920 | » | 280,029 | » |
| 1921 | » | 252,361 | » |
| 1922 | » | 292,917 | » |
| 1923 | » | 313,022 | » |
| 1924 | 30 juni | 336,848 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
