Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkobröderna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Kyrkobröderna-Kyrkohistoria
1294
på grund af årligt bemyndigande af K. M:t, fått
permanent karaktär; den utöivas genom riksarkiva-riens
försorg och utföres beträffande ej dispenserade
kyrkoarkiv i regel genom landsarkivarierna. En
med källhänvisningar försedd framställning af
kyrkobokföringens och kyrkoarkivens utveckling lämnas
af E. Nygren i "Våra kyrkoarkiv" (i "Tidskr. för det
svenska folkbildningsarbetet", 1922). En förteckning
öfver de till landsarkivet i Lund afläm-nade
kyrkoarkivalierna finns i L. Weibull, "Vägledande
förteckning vid person- och släktforskning i
landsarkivet i Lund" (1916). H. B-n.
Kyrkobröderna, Svenska kyrkans lek-mannaförbund, är en
sammanslutning af män inom svenska kyrkan. Förbundet
stiftades 1919 i Uppsala på initiativ af ärkebiskop
Söderblom, som äfven är dess ordf.; det har
till syfte att hos sina medlemmar fördjupa det
andliga lifvet under kristlig brödragemenskap och
söka förverkliga gudsriket såväl i den enskildes
lif som i allt samhälleligt arbete. Till grund
för organisationen ligger bildandet af smärre
kårer, motsvarande en församling och i samråd
med dess pastor, eller ock annan samhörighet. I
hufvudstaden finnas 15 kårer; flera landsortsstäder
och landsförsamlingar ega en eller flera. Inom
ett stift (äfven Stockholm) äro samtliga kårerna
förenade till ett "konvent"; alla konventen bilda
genom ombud ett "generalkonvent", som sammanträder
en gång om året, vanligen i förbindelse med allmän
"kyrkobrödradag". Ekonomien hvilar på frivilliga
bidrag. C. Lmn.
Kyrkodagen, estländska kyrkans högsta lagstiftande
kooperation. Se Estland. Suppl., sp. 661.
* Kyrkofonden. Under år 1922 uppgingo
fondens inkomster till 10,723,176 kr. och
utgifter till 8,519,509 kr. Vid samma års
slut utgjorde dess behållning 27,895,517 kr. 26
öre. B. V. "Kyrkofullmäktige.
Kyrkofullmäktige-institutionen för Stockholm
afskaffades 1914 och aflöstes af ett system,
enligt hvilket de för hufvudstadsförsamlin-garna
gemensamma ärendena handläggas å på en och samma
dag sammanträdande kyrkostämmor med de särskilda
församlingarna och sedan, för den händelse dessa
stämmor fattat afvikande beslut, hänvisas till
och afgöras af församlings-delegerade, som utses
å kyrkostämma med hvarje församling bland dess å
kyrkostämma röstberättigade ledamöter till ett antal
af en delegerad för hvarje församling och därutöfver
ytterligare en för hvarje påbörjadt tiotusental
invånare i församlingen. Suppleanter utses till samma
antal som delegerade.
Enligt k. förordningen ang. kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg 5 maj 1882 med däri
senare gjorda ändringar utgöra samtliga Göteborgs
stads territoriella församlingar i ekonomiskt
hänseende en enhet, och flertalet af de eljest till
kyrkostämma hörande ärendena afgöras där icke af de
olika församlingarnas stämmor, utan af gemensamma
kyrkofullmäktige. Dessa utse i sin tur en kyrkonämnd,
bestående af l ledamot från enhvar af de olika
församlingarnas kyrkoråd. Ledamöterna i nämnden
(och suppleanter) väljas för två kalenderår. Denna
kyrkonämnd intar i förhållande till fullmäktige
ungefär enahanda ställning som ett kyrkoråd gentemot
kyrkostämman. Försämringarna i Göteborg
ha äfven de sina resp. kyrkostämmor (med tillhörande
kyrkoråd), men med synnerligen begränsad befogenhet.
Frågan om allmänt införande af representativt
system i den kyrkliga kommunen, antingen på sådant
sätt, att de numera på kyrkostämma ankommande
ärendena helt öfverflyttas på en kyrko- och
skolfullmäktige-institution eller att, sedan
skolären-dena öfverflyttats till den borgerliga
kommunen, behandling och afgörande af de rent
kyrkliga ärendena anförtros åt kyrkofullmäktige,
har alltsedan midten af 1890-talet varit aktuell,
och olika förslag ha utarbetats. Ett nu senast
uppgjordt förslag, framlagdt i febr. 1923 af inom
Ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga,
går bl. a. ut på ett obligatoriskt öfverflyttande
af skolärendena till den borgerliga kommunen
och införande af särskilda kyrkofullmäktige i de
församlingar, där kyrkostämma härom fattat beslut.
S. O-n.
"Kyrkogårdsnämnden. I sammanhang med införandet af
borgarrådsinstitutionen i Stockholm fastställdes
genom k. bref 19 mars 1920 ny instruktion för
nämnden för att bereda det borgarråd, under hvars
föredragningsskyldighet hos stadskollegiet nämndens
arbetsområde faller, tillfälle att deltaga i nämndens
öfverläggningar. Slutligen har under erforderlig
ändring af § 2 i kyrkostämmoförordningen för
Stockholm, genom k. förordn. 16 maj 1924 bestämts,
att vården af de Stockholms stad tillhöriga eller
åt staden upplåtna kyrkogårdarna skall utgöra en
för hela staden gemensam angelägenhet, hvilken
staden såsom kommun har att besörja, och enligt en
af K. M:t 23 maj s. å. fastställd ny instruktion
för nämnden är nämnda borgarråd dess ordinarie
ordf. samt antalet andra led., med motsvarande
suppleanter, 6, af hvilka l utses af Stockholms
stads konsistorium, men alla de öfrige, likasom ock
alla revisorer för nämnden, af stadsfullmäktige.
O. V. G.
* Kyrkohandbok. På grund af 1908 och 1909 års
kyrkomötens anhållan om flera ändringar i 1894 års
kyrkohandbok blef på nåd. befallning förslag i ämnet
Utarbetadt, hvilket förslag, efter de ecklesiastika
konsistoriernas hörande, godkändes af 1915 års
kyrkomöte med vissa ändringar och tillägg. Den
sålunda reviderade handboken blef af K. M:t stadfäst 2
okt. 1917, för att tagas i bruk l:a advents-söndagen
s. å. Sedan tillkommo ytterligare några ändringar
och tillägg i l:a och 4:e kapitlen och i särskildt
häfte 15:e och 16:e kapitlen enligt k. cirkuläret 31
dec. 1920. J- P.
* Kyrkohistoria. 1. Allmän. Världskriget
och dess efterverkningar ha i hög grad hämmat äfven
den kyrkohistoriska forskningen. Af dennas gång
från 1914 ges korta referat i "Harvard theo-logical
review". I fråga om öfversikter och handböcker
behålla Tyskland och de nordiska länderna alltjämt
ledningen. Bland hithörande tyska verk må nämnas
4:e uppl. af A. v. H a r n a c k s "Mission und
ausbreitung des christentums in den ersten drei
jahrhunderten" (1924), 3:e nygestaltade uppl. af K.
Seebergs "Lehrbuch der dogmenge-schichte" (5
bd, 1908-20), E. T ro el t s c h, "Soziallehren
der christlichen kirchen und gruppen" (1912),
H. von Schubert, "Grundziige der kirchengeschichte"
(8:e uppl. 1921) och densammes stora och betydande
"Geschichteder christ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
