Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontinuerlig ränta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Kooperation
1166
^Konsumentkooperation i de viktigaste länderna
1914. Antal Antal Pr 1000 Försäljn.
fören. medl. i inv. mill.
kr. tusental
Storbritannien 1,385
Tyskland...... 2,375
Ryssland...... 13,000
Frankrike..... 3,251
Österrike...... 1,471
Italien......... 2,418
Schweiz....... 395
Danmark...... 1,560
Ungern........ 1,750
Belgien........ 205
Sverige........ 608
Holland....... 135
Finland........ 512
Polen.......... 950
Spanien....... 200
Norge.......... 172
Antalet kooperatörer
3,054 1,717 1,500
881
500
374
276
250
200
170
153
108
100 96 40 39
enligt
är
264 121
34
90
70
43 290 250
40
90 108
72 120
33
30
42
denna
1,597
440
576
231
130
109
104
108
58
35
44
22
45
30
11
16
statistik
störst pr 1,000 inv. i Schweiz, Storbritannien och
Danmark. England står i främsta ledet äfven genom
rörelsens ålder och omfattning. Med den betydande
anslutningen till de stora föreningarna i Hamburg,
Leipzig, Breslau m. fl. storstäder är inköpssumman pr
medlem låg i Tyskland. En hastig ökning af medlemmarna
i relativt små föreningar är typisk för Frankrike, där
det 1912 bildade nationella förbundet sedan 1917 dock
vunnit ökad anslutning. 1922 bildades som gemensamt
företag Banque des coopératives de France. Rysslands
kooperativa föreningar ha varit talrikast i byar på
landsbygden, där omkr. 85 proc. af landets befolkning
äro bosatta (smörförsäljningsföreningar i Sibirien
och andra andelsföretag samt jordbrukskassor
banbrytande för konsumentkooperationen);
betydande konsumentsammanslutningar existerade före
Världskriget bland järnvägsmän vid hufvudlinjerna,
industriarbetare, tjänstemän m. fl. Ett kooperativt
förbund, som konstituerats på 1890-talet med säte i
Moskva, omfattade före Världskriget de mera betydande
af landets kooperativa föreningar. Gen-trosojus
(ry., af sojufs, förening), såsom denna omfattande
organisation benämndes, blef lidande genom 1917 års
revolutioner (penningväsendets ytterliga förstöring,
försämring af kommunikationerna och afskiljning
af stora landsdelar). 1921 års försök att genom
ett sovjetdekrei,, som återgaf de kooperativa
föreningarna viss själfständighet, förbereda en
rekonstruktion har visat sig föga verksamt. Fcelles-f
orening en for Danmarks brugsf orening er, som
1921 firade sin 25-åriga tillvaro (festskrift),
täflar i betydenhet med motsvarande sammanslutningar
i storstaterna. Finlands starka organisation har
splittrats i två grenar genom inbördesstriderna (se
därom Finland. Suppl., sp. 808). Norges kooperativa
landsförening har gått starkt framåt.
Kooperativa förbundet i Sverige (se Kooperation,
sp. 956-957) har numera försäljningskontor och
partilager i Stockholm, Göteborg, Malmö och på
ett tiotal andra platser. Inlåning af sparmedel
har förenats med rörelsen, och då insättningarna på
sparkasse-, depositions- och kapitalräkning närmat sig
20 mill. kr., har bankoutskottet vid 1924 års riksdag
tillstyrkt skrifvelse ang. reformerad lagstiftning
för ekonomiska för-
eningar, men uttalat sig mot införandet af kontroll
från statens sida. Under förbundets medverkan
ha flera ömsesidiga försäkringsföretag bildats,
bland hvilka främst böra nämnas Ömsesidiga
brandförsäkringsj’öreningen Samarbete
och Livförsäkringsanstalten Folket. Genom
beslut af Kooperativa kongressen 1924 skall
en förvaltningsmässig samverkan mellan
försäkringsföretagen ordnas och dessa knytas
närmare till förbundet. Detta uppförde 1918 egen
margarinfabrik i Norrköping och inköpte 1922 kvarnen
"Tre kronor" vid Stockholm. Till förbundet voro vid
1923 års utgång anslutna 886 konsumtionsföreningar med
öfver 274,000 medlemmar. Omsättningen 1923 belöpte
sig till 72,3 mill. kr. inom förbundet och 208,5
mill. kr. inom de anslutna föreningarna. - Svenska
hem uppgick nyåret 1917 i Konsumtionsföreningen
Stockholm med omnejd, som är landets största, med
omkr. 23,000 medlemmar, öfver 100 butiker och 17
mill. kr. omsättning 1923.
Kooperativa förbundet och dess syskonorganisationer i
Danmark och Norge bildade 1918 Nordisk andelsforbund
med hufvudkontor i Köpenhamn och afdelningskontor i
London för förmedling af gemensamma inköp m. m. Den
mera ideella sammanslutningen Internationella
kooperativa alliansen håller kongresser hvart
tredje år. Alliansens centralstyrelse väljes af
kongressen på förslag af förbunden i de anslutna
länderna. Representationen vid kongressen rättar sig
efter medlemsantalet. Hvarje nationell organisation
har rätt till l representant i centralstyrelsen och
därutöfver ytterligare l för hvarje 100 pd st. i
årsafgift, dock högst 7. En internationell kooperativ
partihandelsförening efter mönsUet af de nordiska
ländernas samorganisation förberedes, och förslag
har framställts och hänskjutits till utredning om
bildandet af en internationell kooperativ bank.
Jordbrukarnas andelsföretag (se L a n d t m a
n-naförening och Landtmannakoopera-t i o n) ha lidit
afbräck i alla länder genom konjunktursvårigheter
under fredskrisen, och svårigheterna ha i
flera länder framkallat eller stärkt politiska
sammanslutningar (se Bondeförbundet. Suppl.). En
storartad utveckling under krigsårens högkonjunktur
utmärkte Svenska landt-männens riksförbund (se d. o.),
som vid 1920 års utgång omfattade 19 central- och
1,353 lokalföreningar med nära 85,000 medlemmar,
representerande drygt en fjärdedel af landets
åkerareal’. Efter de därpå följande årens bakslag
pågå rekonstruktion och konsolidering (se äfven J
o r d-brukarbanken. Suppl.). Efter danskt mönster
har andelsväsendet inom jordbruket utvecklats i ett
flertal länder, liksom efter tyskt (se Raif-feisen,
F. W.). Förenta staternas numera omfattande
organisation ii af detta slag räkna bl. a. den i
14 stater representerade föreningen af sä-desodlare
(United states grain growers incorpora-ted).
Kooperativa kreditföreningar ha numera organiserats
äfven i Sverige (se Jordbrukskredit. Suppl., och
Lånekassa. Suppl.).
Producentföreningar, icke hänförliga till Kooperativa
förbundets eller Svenska landtmännens riksförbunds
företag, ha i Sverige fått ringa betydelse. I den
officiella statistiken upptogos 53 arbetarpro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
