Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontinuerlig ränta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yttre hos Erinaceus och Ericulus som mimicry förbjuder
redan den omständigheten, att de ej förekomma på
samma orter: den senare lefver nämligen endast
på Madagaskar, där inga igelkottar förekomma. -
Ett af de mest fulländade fallen af konvergens i
trängre bemärkelse, hvilket hittills iakttagits hos
högre ryggradsdjur, torde representeras af släktena
Chrysochloris, tillhörande ordn. insekt-ätare
(se Guldmullvadarna) och Notoryctes (se d. o.),
ett pungdjur. Såsom i art. om sistnämnda
släkte påpekats, har detta och Chrysochloris
genom likartadt lefnadssätt uppnått hög grad af
öfverensstämmelse till såväl det yttre som det inre;
särskildt anmärkningsvärdt är, att nästan alla de
egenskaper, genom hvilka konvergensen hos de båda
djuren tar sig uttryck, tillika äro sådana, som ej
återfinnas hos något annat nu lefvande däggdjur. Det
förtjänar påpekas, att ej alla öfverensstämmelser
mellan Chrysochloris och Notoryctes uppkommit
genom en ombildning af homologa organ, utan
några äro analoga, genom olikartade medel uppnådda
likhetseffekter. F. ö. är Notoryctes utrustad med de
för pungdjuren kännetecknande egenskaperna (pung,
pungben, saknad af hjärnbalk o. s. v.), så att det
ej finnes något skäl att misstänka verklig släktskap
mellan densamma och Chrysochloris.
Slutligen må erinras om, att det äfven på det
kulturella området finnes en analogi särskildt
till den företeelsen, som ofvan betecknats som
par-allellism. 0. Montelius (se d. o.) fäste
1919 uppmärksamheten på en del fakta, som
ådagalägga, huru i det för-kolumbiska Amerika
uppträda kulturföreteelser på skilda områden
såsom byggnadstyper, keramiska föremål, bildskrift,
religiösa bruk m. m., hvilka uppvisa slående analogier
till företeelser under motsvarande kulturskeden i
Europa–Asien. Frågan, huruvida dessa analogier äro
att uppfatta som ett inflytande från Europa-Asien
eller om de utvecklats oberoende af hvarandra i Gamla
och Nya världen, besvarar Montelius under anförande af
goda argument sålunda: människan har i olika delar af
jorden och på vidt skilda tider löst samma kulturella
problem på samma - eller kanske snarare på analogt - sätt.
Litt.: W. B. Scott, "Palseontology as a morpho-logical
discipline" (1896), H. F. Osborn, "Homo-plasy as a law
of latent or potential homology" (1902), V. Leche,
"Zur entwicklungsgeschichte des zahnsystems der
säugetiere" (1907), och A. Wil-ley, "Convergence in
evolution" (1911). L-e.
*Konvikt. Ett Lunds studentkårs konviktorium,
hvartill omkr. 150,003 kr. insamlats, öppnades l
febr. 1919 med plats för 350 studenter.
*Kooperation i ekonomiska föreningar med ändamål
att främja medlemmarnas hushållning och
yrkesverksamhet har under och efter Världskriget
i Sverige, liksom i många andra länder, blifvit en
allt mera omfattande form för organiserad ekonomisk
samverkan, särskildt uppburen af konsumenters och
landtmäns anskaffningsföreningar, men äfven utaf
vissa slag af af sättningsföreningar, bl. a. för
mjölk och kött. Den betydelsefullaste gruppen af
kooperativa företag bilda konsumtionsföreningarna,
men af stor betydelse äro äfven de kooperativa
sammanslutningarna mellan producenter, i synnerhet
jordbrukare, hvilka dels som anskaffningsför-eningar
(inköpsföreningar) anskaffa viktiga varor
(utsäde, konstgödning, fodermedel, redskap m. m.) i
större mängder till fördelning bland medlemmarna,
som därigenom kunna tillgodogöra sig de lägre prisen
vid massleveranser, dels som af sättningsföreningar
mottaga produkter ur medlemmarnas produktion för
afyttring i större partier på fördelaktigare villkor
(lägre transportkostnader m. m.). Man skiljer
därför vanligen numera melllan två hufvudgrenar af
kooperation: konsumtionsföreningar och landtmännens
kooperativa föreningar. Det kooperativa programmet har
på uppdrag af Internationella kooperativa alliansen
(se nedan) utformats af svensken Anders Örne
(se denne) och publicerats i massupplagor på eng.,
fr. och ty. samt på sv., no., fi. o.s.v. Det upptar
följande hufvudpunkter: 1) företaget bör drifvas
med hjälp af eget kapital; å medlemffiarnas kontanta
insatser lämnas ingen utdelning utöfver gängse ränta;
2) fullgoda varor; 3) kontantköp; konsumtionsartiklar
iå icke utlämnas på kredit; 4) vanliga dagspris vid
försäljningen;
5) öfverskott fördelas i förhållande till
medlemmarnas inköp genom anskaffningsföreningårna
och deras försäljningar genom afsättningsföreningarna;
6) lika rösträtt inom föreningarna; 7) en del
af öfverskottet må användas för ideella ändamål.
1911 års lag om ekonomiska föreningar reglerar
numera i Sverige de kooperativa föreningarnas
organisationsformer och verksamhet (se
Förening. Suppl.). I beskattningshänseende är
ekonomisk förening efter svensk skattelagstiftning
att anse som kooperativ, därest den är öppen och
tillämpar allmän rösträtt, hvarom bestämmelser införts
i särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen
1920 att gälla från l jan. 1921. För att en förening
skall anses vara öppen, fordras icke blott, att den
enligt sina stadgar är berättigad att när som helst
anta nya medlemmar, utan också, att den faktiskt
visar sig villig att anta till medlem hvar och en,
som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller
tillhör dess angifna verksamhetskrets, förbinder
sig att följa föreningens stadgar och beslut
och som därjämte skäligen kan antas komma att som
medlem bidraga till föreningens i stadgarna angifna
syfte. Person utan ladugård kan sålunda nekas inträde
i andelsmejeriförening. Kooperativ förening må vid
sin inkomstberäkning i deklaration till bevillning för
inkomst och inkomstskatt göra afdrag för pristillägg
(afsättningsförening), rabatt (anskaffningsförening)
eller annan sådaa utdelning, som förening lämnat
sina kunder i förhållande till deras försäljningar
eller inköp, vare sig kunderna varit medlemmar eller
ej. Dessa bestämmelser ha utformats under strider om
hufvudsakligen ’konsumtionsföreningars beskattning’.
Konsumentkooperationen i de viktigaste länderna
(statistiken är beträffande dem dock mindre pålitlig,
särskildt i fråga om de afrundade siffrorna)
antogs vid tiden för Världskrigets utbrott omfatta
omkr. 20 mill. kooperatörer, representerande med
inräkning af familjemedlemmar ett 3 à 4 ggr större
antal individer. Därvid medräknades några hundratal
konsumtionsföreningar i Balkanstaterna och Portugal,
ett tusental i Förenta staterna och Canada samt ett
stort antal i Kaplandet, Indien och Japan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
