Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Kinematograf - Kineseri - *Kinesiska litteraturen - *Kinesisk arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig, och ur det som inspelats utväljes blott ett
lagom kvantum af hvad som synes bäst.
Filmdramat, som har sin styrka i hvad
filmfotografierna kunna ge, näml. snabba
växlingar af scen och uppträdande, synvillor
o. d., eger genom de små fordringar det ställer på
åskådarna, sin lätt-tillgänglighet, det billiga
priset m. m. de största förutsättningar att
vinna allmän popularitet. Ledande på området var
till en början Frankrike och i viss mån Italien,
men åtminstone från Världskriget ha Nord-Amerikas
förenta stater, som frambringa en oerhördt stor del
af råfilmsproduktionen, behärskat marknaden; smärre
insatser ha gjorts och göras af bl. a. Tyskland,
Frankrike, Italien, Danmark och Sverige,
hvilket lands artistiska kvalitet är hög, men
icke synnerligen publikdragande i världen. Förenta
staternas filmalstring är i stor utsträckning anlagd
på publikens massa och kännetecknas öfvervägande af
starka effekter, ytlighet i uppfattning och moral. I
ännu högre grad än teatern där behärskas den af
storvinstsynpunkten; endast hvad som kan tilltala
millioners smak anses löna sig att framställa. –
Lärofilmen omfattar rik upptagning af geografiska och
kulturhistoriska motiv, äfven biologiska bilder direkt
ur naturen (t. ex. Bengt Bergs fågellifsfilmer)
m. m. Likaså har man med filmer åskådliggjort
norrsken, moln och hafsvågor, oändligt små
företeelser (om sådana mikrokinematografiska
upptagningar se exemplen å sp. 1021), vidare
kirurgiska operationer och t. o. m. stämbandens
svängningar, hvarjämte upptagits förloppen vid
materialprofningar, tillverkningen af bruksföremål,
fabriksdrift o. s. v. – Af dagsnyheter har en riklig
upptagning länge egt rum. Filmen nyttjas äfven i
reklam- och agitationssyfte; särskildt var detta
fallet under Världskriget. – En film, som med bilderna
förenar akustisk framställning, återger repliker o. s.
v. ("den talande filmen"), är föremål för experiment.
Förenta staternas kinematografiska filmindustri
är alltjämt stadd i tillväxt. 1920 uppgick där
totala bruttoinkomsten af kinematografisk
filmtillverkning till 90 mill. doll. och det
däri insatta kapitalet till 100 mill. doll.,
och filmexporten därifrån hade s. å. ett värde
af nära 2,35 mill. doll. Bruttoinkomsten af
biografföreställningar i Förenta staterna under
s. å. uppskattades till 800 mill. doll., och åskådarna
beräknades till 10 mill. pers. dagligen. Den mesta
inspelningen eger rum i Kalifornien (Los Angeles). –
"Biograferna" ha i antal och utstyrsel för länge
sedan öfverträffat teatrarna. 1920 funnos på jorden
inemot 40,000 biograf teatrar, hvaraf i runda tal
17,000 i Förenta staterna, 5,000 i Storbritannien
och Irland, 3,700 i Tyskland, 2,700 i Frankrike,
1,000 i Italien, 1,000 i Spanien, 800 i Australien,
700 i Sverige (hvaraf 80 i Stockholm), 600 i
Japan o. s. v. Den ledande inspelningsfirman
i Sverige blef Svenska biografteatern, som
senare uppgick i firman Svensk filmindustri. Den
totala filmkvantitet, som passerar vår officiella
censurmyndighet, Statens biografbyrå (se d. o.),
anslås till minst 3 mill. meter årligen. En
rik facklitteratur af tidskrifter har egnats åt
filmen. Om rättsligt skydd för upptagna och förevisade
kinematografiska bilder se Eganderätt. Suppl.,
sp. 456. – Se U. Gad, "Der film" (1921).
R-n B.
Kinesen, ytterst pedantiskt och inveckladt
tillvägagående.
* Kinesiska litteraturen. Den i hufvudarbetet
använda transskriptionen af kinesiska ord och
namn är föråldrad. Jfr genomgående den
förträffliga W. Grube, "Geschichte der
chinesischen litteratur" (2:a uppl. 1909).
God ledning ge vidare för studium af kinesisk
bibliografi och litteratur J. J. M. de Groot,
"Sinologische seminare und biblio-theken" (1913),
och H. A. Giles, "Gems of chi-nese literature" (ny
uppl. 1922). Jfr äfven H. E. Larsson, "Kinesiska
dikter på svensk vers" (1894). Språkliga hjälpmedel
äro, utom v. d. Gabelentz’ alltjämt utmärkta
grammatik, M. Courant, "La langue chinoise
parlée" (1914), F. Hirth, "Notes ön the chinese
documentary style" (2:a uppl. 1909), och B. Karlgren,
"Analytic dictionary of chinese and sino-japanese"
(1923). En öfversikt öfver Kinas språkliga
förhållanden ger B. Karlgren i "Ordet och pennan i
Mittens rike" (1918). Fullständig bibliografi öfver
arbeten om Kina: H. Cordier, "Bibliotheca sinica"
(2:a uppl. 1904-08; suppl. 1922 ff., hittills 3 hftn).
B. Kgn.
* Kinesisk arkeologi. Antagandet, att äfven Kina
haft en utvecklad stenålder, har under de senaste
åren på ett lysande sätt bekräftats. En fransk
expedition under ledning af missionärerna Licent och
Teilhard de Chardin påträffade 1923 i norra delarna
af prov. Schen-si och Kansu samt i Ordosom-rådet
i södra Mongoliet en mängd redskap, knäck-stenar,
skärfvor m. m. af kvartsit och phtanit tills, med
ben af häst, noshörning, hyena, struts och bi-son.
Eedskapen voro af moustier-typ. .- Kinas yngre
stenålder har afslöjats af svenske forskaren J.
G. Andersson (jfr Kina. SuppL, sp. 1007). Yid Sha
Kuo T’un i Feng-tien intill järnvägen Peking-Mukden
har han utgräft en grotta, som jämte ett 40-tal
människoskelett innehöll stenyxor och benredskap,
pärlor och ringar af sten och musslor samt en mängd
lerkruksskärfvor. Flertalet lerkärl var af enkelt
svart, grått eller tegelrödt gods; några skärfvor
voro målade. I prov. Honan, i Kinas historiskt
äldsta och centralaste del, nära Hwang-ho, har han
upptäckt en rad boplatser, de förnämsta vid Yang
Shao Tsun i distriktet Mien Chih Hsien och vid
Chin Wang Chai i distriktet Ho Yin Hsien. I ett af
djupa raviner genomdraget landskap påträffades vid
Yang Shao en boplats af 480 x 600 meters vidd, med
askhärdar af l till 5 m. tjocklek. I dessa hittades
en mängd stenåldersföremål, men inga spår af metaller.
Där funnos yxor och mejslar utan skafthål, pilspetsar
af skiffer, rektangulära knifvar, sländtrissor, nålar
af ben och framför allt massor af lerkruksskärfvor
och äfven hela lerkärl. Bland de senare, som
mest voro omålade, funnos krukor på tre ben och
vaser med genombruten, konisk fot. Mestadels var
keramiken målad. Godset är utomordentligt fint med
stark halt af järnoxid, mestadels drejadt och väl
brändt i ugn. Ytan har oftast blifvit röd genom
bränning, men behåller stundom en gråaktig färgton.
På den röda ytan äro geometriska figurer anbragta i
svart färg. En del keramik är of ver dragen med
en hvit grundfärg, och därpå ha mönstren målats i
svart och rödt. Mönstren utgöras af räta linjer,
cirklar, half-cirklar, trianglar (ofta med
konkava sidor och spetsarna utdragna i kurvor),
gallermönster o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
