Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inskrifningsbefälhafvare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
politiques. De utländske medlemmarna ("associés
étrangers") äro numera 10, de korresponderande
60. Akademien sammanträder lördags middagar.
Institut d’études scandinaves [ästity dety’d
skädnm/v], "Skandinaviska studieinstitutet", en
inom Paris’ universitet 1922 upprättad anstalt,
som har till uppgift att utveckla och sprida
kännedomen om de nordiska länderna. Dess verksamhet
omfattar undervisning i nordiska språk och nordisk
litteratur äfvensom i de nordiska ländernas geografi
och historia. Undervisningen, som är förlagd till
Sorbonne (se d. o.), bedrifves af l eller flera
franska professorer under medverkan af l svensk,
l dansk och l norsk universitetslektor. (Dessutom
planeras undervisning i skandinavisk rätt vid
Parisuniversitetets jur. fakultet.) Franska
eller skandinaviska lärde inbjudas att hålla
enstaka föreläsningar öfver ämnen, som ligga inom
institutets verksamhetsområde. Skandinaviska afd. vid
S:te Geneviéve-biblioteket, som omfattar närmare
40,000 bd nordisk litteratur, står till institutets
förfogande. Där har inrättats äfven en särskild
arbetssal för institutets elever. Institutet har
vidare till uppgift dels att lämna studieupplysningar
åt skandinaviska eller franska studenter rörande
förhållandena i resp. länder, dels att sammanföra i
Paris varande skandinaviska lärare och studenter med
fransmän i motsvarande ställning. Ung. samtidigt med
institutets upprättande blefvo de nordiska språken
(med dithörande realia) af Paris-universitetet
erkända som examensämnen. Sedan undervisningen på
allvar tog sin början (höstterminen 1921, då det
svenska lektoratet inrättades) t. o’, m. vårterminen
1923 ha 3 elever af lagt examen med svenska som
hufvudspråk. 2 af dem ha erhållit stipendium för
studieresa till Sverige. Institutet åtnjuter en viss
själfständighet beträffande organisationen af sin
verksamhet, men står under vetenskaplig ledning af
filos, och jur. fakulteten. Universitetets rektor
är institutets hederspresident. Den omedelbara
ledningen af detsamma handhas af ett verkställande
utskott, hvars ordf. är professorn i nordiska språk
vid universitetet (f. n., 1924, Paul Verrier, se
denne). Bland öfriga medlemmar märkas, jämte ett
antal professorer i filos, och jur. fakulteterna,
de 3 skandinaviske lektorerna. Dessutom finns en
kommitté af understödjande medlemmar (comité de
patronage], hvari sitta bl. a. de skandinaviska
ländernas ministrar i Paris. För institutet afsedda
medel (statsanslag eller privata donationer) förvaltas
af Paris’ universitet. Den svenske lektorns aflöning
bestrides af franska staten, under det att lönerna
åt hans danske och norske kollega utbetalas af
resp. danska och norska staten, mot det att Frankrike
underhåller de franske lektorerna vid universiteten i
Köpenhamn och Kristiania. Institutets verksamhet har
i öfrigt hittills (1924) uppehållits hufvudsakligen
med privata bidrag, hvaraf de mest betydande från
Sverige. M. E.
Institutet för bekämpande af mutor och
be-stickning. Se Konkurrens. Suppl.
* Institutet för blinda. Direktionens ordf. förordnas
numera af K. M:t. Gällande stat, af 19 juni 1919,
upptar rektor, 2 första lärarinnor, 4 ämnes-,
6 arbets- och 3 öfningslärare, resp. lärarinnor
äfvensom 3 förskollärarinnor. Utgifterna beräknas
till 149,650 kr., af hvilka 103,150 täckas
af ord. statsanslag. Till detta komma ålders-
och dyrtidstillägg, hvarjämte alltsedan kristiden
på tilläggsstat utanordnats af sevärda belopp
(90,000 kr. 1922) till täckande af brist i
staten. Elev-afgiften - 400 kr. per år och elev -
betalas af landstingen, som kunna uttaga större
eller mindre del däraf hos målsman, där tillgång
finnes. Stipendieanslaget får ej längre användas
till reseunderstöd. Anslaget till tryckning af
blindskrifter utgår sedan 1921 med 7,000 kr. Som
undervisningsämne för flickorna ha tillkommit
hushållsgöromål. Lärjungeantalet höstterminen 1923
var 153, af hvilka 38 undervisades i förskolan och
17 i handt-verksskolan i Kristinehamn. De under
direktionens förvaltning stående donationsfonderna
uppgingo 31 dec. 1922 till 974,693:71 kr.
G. Å.
Institutet för psykologisk forskning i Uppsala. Se
Psykisk forskning.
Institutet för rasbiologi. Se Arftlighet, sp. 1260-61.
Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning (Socialpolitiska och kommunala
institutet, Socialinstitutet) trädde i verksamhet l
jan. 1921, sedan Centralförbundet för socialt arbete
år 1920 bl. a. genom skrifvelse till Stockholms
stadsfullmäktige och insamlande af donationsmedel
tagit initiativ till upprättande af en läroanstalt,
som skulle fylla det alltmer framträdande behofvet af
fackmässig högskoleutbildning på det socialpolitiska
och kommunala lifvets olika områden. Läroanstalten
var äfven afsedd att i sin mån främja systematisk
vetenskaplig verksamhet på dessa fält. Planen för
institutets organisation uppgjordes med ledning af
erfarenheterna dels från den akademiska undervisningen
i Sverige, dels från högskolor med liknande syfte, som
redan länge existerat i utlandet, särskildt England,
Amerika och Tyskland. Samtidigt öfverlämnades genom
Centralförbundet för socialt arbete till Stockholms
högskola donationer för upprättande af en professur
vid högskolan
1 nationalekonomi och socialpolitik med
villkor bl. a., att innehafvaren skall ega rätt
att åtaga sig uppdraget att vara föreståndare för
Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Stockholms stadsfullmäktige beslöto
18 okt. 1920 att understödja institutets igångsättande
och verksamhet, och K. M:t fastställde 3 dec.
1920 grundstadgar för den nya läroanstalten.
Nya grundstadgar fastställdes af K. M:t 13
okt. 1922. Enligt dessa utses ordföranden i styrelsen
af K. M:t; af styrelsens öfriga ledamöter utses 7 af
styrelsen för Centralförbundet för socialt arbete,
2 af styrelsen för Stockholms högskola, 5 af
Stockholms stadsfullmäktige, 2 af styrelsen för
Svenska stadsförbundet, 2 af styrelsen för Svenska
landstingsförbundet samt 2 af styrelsen för Svenska
landskommunernas förbund. Styrelsen eger att i
viss utsträckning öfverlåta sin beslutanderätt åt ett
verkställande utskott, som består af styrelsens
ordf. och vice ordf., institutets föreståndare samt
3 ledamöter, som styrelsen utser inom sig.
Styrelsen utser institutets inspektor, föreståndare
och lärare. Närmaste ledningen af studiearbetet
tillkommer föreståndaren och lärarrådet. Detta senare
består af föreståndaren, examinatorerna i ämnena
nationalekonomi och statskunskap samt 4 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
