Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inskrifningsbefälhafvare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskrifven. Truppslaget eller tjänsten bestämmes
sedan af inskrifningsrevisionen, hvarefter
den värnpliktige erhåller inskrifningsbok. - Nu
(1924) gällande värnpliktslag är af 17 sept. 1914
och inskrif-ningsförordning af 25 okt. 1918,
båda med sedermera vidtagna ändringar, i fråga
om värnpliktslagen hufvudsakligen afseende
nedsättning i de värnpliktiges tjänstgöringstid.
H. J-dt.
Inskrifningsbefälhafvare. Se
Inskrifningsområde. Suppl.
Inskrifningsdomare, jur., judiciell tjänsteman,
som har att handlägga ärenden rörande inskrifning
af rätt i fast egendom (jfr Inteckning och Lagfart)
och därmed jämförliga ärenden. Införande af en
rationell arbetsfördelning i domstolarna förutsätter
ett särskiljande af dessa ärenden från de egentliga
rättegångsmålen, hvilka senare böra handläggas af
särskildt kvalificerade domare. I sitt förslag till
jordabalk af 1909 har Lagberedningen öfverlämnat åt en
särskild inskrifningsdo-mare att föra fastighetsbok
och besluta i ärenden rörande inskrifning af rätt
i fast egendom; inskrif-ningsdomare skulle vara å
landet domaren och i stad den eller de ledamöter
af rätten, som därtill förordnades. Detta förslag
har i förevarande punkt ännu icke genomförts. I
större städer har dock ganska länge den faktiska
handläggningen af inskrifningsärenden anförtrotts åt
en eller flera särskilda led. af rådstufvurätten,
ehuru denna domstol ännu är formellt beslutande
myndighet. På landet har genom lagen 7 maj 1918
om särskilda tingssammanträden för vissa mål och
ärenden samt stadgan 22 juni 1920 om domsagornas
förvaltning möjlighet öppnats för häradshöfding att i
viss utsträckning åt annan i domsagan anställd jurist
öfverlämna handläggning af inskrifningsärenden. Genom
k. br. 7 juli 1922 till Svea hofrätt inrättades
fr. o. m. l jan. 1923 under 3 år framåt försöksvis
i Södra Koslags domsaga en särskild afdelning
för handläggning af vissa inskrifningsärenden i
domsagan. Denna anordning torde få betydelse som ett
första steg på vägen framåt mot en mera ändamålsenlig
organisation af domsagoarbetet. A. H.
*Inskrifningsområde. Chefen för ett sådant benämnes
numera inskrifningsbefälhafvare.
Inskrifningssedel, krigsv. Se Inskrifning 1. Suppl.
*Insolvens. Se äfven Insufficiens 2. Suppl.
Insonant, fonet., motsats till resonant (jfr
d. o. och se Vokal, sp. 976).
*Inspektera. Bland inspektörer må nämnas äfven
inspektörerna för infanteriet och för trängen,
nomadskolinspektör och sprängämnesinspektör.
Inspektören för infanteriet tillkom genom
1914 års härordning, och därtill utses en
generalsperson. Honom åligger att egna oaflåtlig
uppmärksamhet åt tillståndet inom infanteriet,
vaka öfver, att dess behof tillgodoses,
och rörande detta göra framställningar. Honom
åligger att inspektera infanteriregementenas och
gemensamma underofficersskolors utbildning -
hvarje infanteriregemente minst en gång under
tre år -; han har befäl och öfverinse-ende öfver
infanteriskjutskolan och leder högre be-fälsöfningar,
när sådana anbefallas. Inspektörens stab utgöres
af en regementsofficer ur generalstaben såsom
stabschef och en adjutant (k. instr. 31 dec. 1914).
C. O. N.
Inspektören för militärläroverken, generalsperson,
som har befäl och öfverinseende öfver Krigshögskolan,
Artilleri- och ingenjörhögskolan och Krigsskolan,
Honom åligger att med uppmärksamhet följa den
teoretiska och praktiska undervisningen samt
inspektera de praktiska tillämpningsöfningarna
samt fält- och fälttjänstöfningarna vid
militärläroverkens samtliga kurser m. m. Han är
dessutom öf-verbefälhafvare för och inspekterar
taktiska utbildningskurser för armén i dess
helhet, leder högre befälsöfningar, när sådana
anbefallas, samt inspekterar krigsförberedelserna å
landfästningarna. Inspektörens stab utgöres af en
regementsofficer ur generalstaben som stabschef
och en adjutant. K. instr. 23 febr. 1917.
H. J-dt,
Inspektören för trängen. Befattningen, som tillkom
genom 1914 års härordning, bestrides af öfversten
vid trängen, som, enl. instr. af 31 dec. 1915, i
sådan egenskap skall egna oaflåtlig uppmärksamhet
åt trängens utveckling och inspektera såväl
trängkå-rernas praktiska och teoretiska utbildning i
tjänstens alla delar som äfven för trängen gemensamma
utbildningskurser (skolor). Inspektören har till
sitt biträde en adjutant (kompaniofficer vid
trängen). H. J-dt.
*Insterburg hade 39,538 inv. 1919. Under Världskriget
besattes staden af ryssarna 24 aug. 1914, hvarefter
ryska härens öfverbefälhafvare, storfurst Nikolaus
Nikolajevitj, där tog sitt högkvarter. Under slaget
vid Masuriska sjöarna i sept. s. å. återtogs
I. (den 11) af tyskarna och förblef sedermera i
tysk besittning. Jfr Världskriget, sp. 153 och 154.
H. J-dt.
*Institut de France. Institutet har som donation
ytterligare mottagit Maison Thiers i Paris af
mademoiselle Dosne 1906. Ett samlingsarbete
"L’institut de France" (2 bd, 1908) har utgetts
af de fem akademiernas ständiga sekreterare. Jfr
äfven Ch. de Franqueville, "Le premier siècle
de l’Institut de France" (2 bd, 1895–96). –
1. Académie française. Om dess historia se äfven
"É. Gassier, "Les cinq cents immortels. Histoire de
l’Académie française, 1634–1906" (1909), G. Boissier,
"L’Académie française sous l’ancien régime" (s. å.),
och Fr. Masson, "L’Académie française 1629–1793"
(1913). – 2. Académie des inscriptions et
belles-lettres. Antalet utländska led. ("associés
étrangers") är numera 12, de korresponderande
ledamöterna 70, hvaraf 30 franska och 40
utländska. Fredagen är sammanträdesdag. – 3. Académie
des sciences. Genom dekret af 23 jan. 1918 bestämdes
att, vid sidan af "la division des académiciens
libres", skall finnas en division af 6 led. med
titel "application de la science à l’industrie",
hvilka skola ha samma prerogativ som de "frie"
akademikerna ("les académiciens libres"). Akademien
har äfven 6 "icke residerande medlemmar". De
utländske ledamöterna ("associés étrangers") äro
numera 12, de korresponderande 106. Måndagen är
sammanträdesdag. Jfr äfven E. Maindron, "L’ancienne
académie des sciences. Les académiciens, 1666–1793"
(1895). – 4. Académie des beaux-arts. Akademien
sammanträder lördags eftermiddagar. Jfr J. Guiffrey,
"Les membres de l’Académie des beaux-arts de 1796 à
1910". – 5. Académie des sciences morales et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
