Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hwasser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hydrografi
526
ijaser, särskildt syre, som har så stor betydelse
för hafvets växt- och djurlif. Hafsvattnets syrehalt
är ganska växlande. Ju högre vattnets salthalt
och temperatur äro, desto mindre syre absorberas af
vattnet. Vid en salthalt af 2 proc. och en temperatur
af 10° C. innehåller syremättadt vatten 7,i kbcm. syre
per liter. I allmänhet torde hafsvattnet, åtminstone
i de öfre lagren, vara mättadt med syre. I de undre
påträffar man dock särskildt i mera af-skilda
hafsområden ofta betydande syrebrist. Så är det
ej sällan nära bottnen i djupa fjordar, och det
synes vara regel på djupområdena under omkr. 70
m. i mellersta Östersjön s. om Ålands haf. Xärvaro
af syre i vattnet är en nödvändig förutsättning för
djurlifvet där, och i regel torde djuren trifvas bäst,
då vattnet är mättadt med syre. Dock har det vid de
svenska undersökningarna öfverraskande nog visat sig,
att det på de nämnda djupområdena i Östersjön finns
rikt djurlif trots mycket stor syrebrist. Sålunda
förekommer torsken talrikt utanför Landsort och
Gotlands kust på djupt vatten, som håller blott l å
2 kbcm. syre per liter, och leker t. o. m. i detta
syrefattiga vatten. Äfven andra fiskar och några
kräftdjur, såsom Idothea entomon och Mysis relicta,
förekomma där talrikt. Syrebristen torde bero dels
på, att djuren förbruka syret, dels på att de undre
vattenskikten i denna «lel af Östersjön förnyas endast
genom Öresund och Belten, och detta blott då de förut
omtalade un-dervattensvågorna, som genom Skagerak och
Kattegatt föra salt och syrerikt vatten, bli så höga,
att de störta in genom de nämnda sunden. Ifrån dessa
breder då det friska och tunga vattnet småningom
ut sig öfver Östersjöns djupområden. Men då sunden
äro ganska grunda, blir vattenförnyelsen svag och
oregelbunden. Syrebristen gör sig dock i starkare grad
gällande först i mellersta delen af Östersjön. I följd
af den grunda barriär, som ligger s. om Ålands haf,
kan det syrefattiga vattnet icke tränga in i detta
haf och Bottniska viken. Där förekommer följaktligen
i regel icke någon syrebrist, ej ens på de djupaste
områdena. - Ett betydelsefullt hydrografiskt problem
är, huru djupt solljuset tränger ned i vattnet. Vid
tidigare försök på olika ställen i Medelhafvet
har man kunnat påvisa, att ljuset haft inverkan
på fotografiska plåtar, som sänkts ned till 530
m. djup. Ljusets ned-trängningsförmåga är beroende
på, huru klara vattnet och vädret äro, om solen står
i zenit m. m. Vid experiment, som utfördes under
ofvannämnda norska expedition, kunde man påvisa
ljusets närvaro på 1,000 m. djup, men däremot icke på
ett djup af 1,700 m. De röda strålarna absorberas
först, de violetta sist. De sistnämnda tränga
därför djupast ned. Kedan på 100 m. djup torde dock
<let mesta ljuset vara absorberadt. Detta har stort
inflytande på hafvets växtlif, som icke kan existera
utan solljus. Därför ar växtligheten rikligast ned
till 20 ä 50 m. djup, men redan på omkr. 100 m. är
den blott omkr. l/s så stor. Där nedanför lefver
den s. k. skuggfloran. - 1919 konstituerades i
Madrid Commission Internationale pour 1’explora*
tion scientifique de la mer Méditerranée med samma
uppgifter i fråga om Medelhafvet, som Internationella
hafsforskningens råd (se hufvudarbetet, sp. 1457-58)
har för de nordiska farvattnen. Till kommissionen
äro anslutna Egypten, Frankrike,
Grekland, Italien, Monaco, Spanien, Tunisien och
Turkiet. - 2. Färskvattenshydro-g r a f i e n s
mål är att från vetenskaplig och praktisk synpunkt
undersöka floder och insjöar på jorden. Beträffande
flodområdena gäller det i främsta rummet att
utfinna sambandet mellan å ena sidan nederbörden samt
afdunstningen från mark-och vattenytor, å andra sidan
afrinningen genom floder och vattendrag. Nederbörden
inom ett visst område uppskattas i mm. vatten,
tänkt som ett sammanhängande täcke öfver hela
nederbördsområdet, och dess siffervärden erhållas
från nederbördsuppmätningarna å de meteorologiska
stationerna. Afdunstningen uppmätes medelst särskildt
konstruerade afdunstningsmätare, af flera skilda
typer. Från olika underlag, blottad berggrund, bar
markyta, gräsmark, myrmark, skogsmark m. m. eger
nämligen i hög grad olikartad afdunstning rum. För
uppmätning af den afrinnande vattenmängden anordnas
i skilda delar af ett vattendrag vattenståndsmätare
(peglar; se P e g e 1) i form af meterskalor,
å hvilka vattenståndet i floden eller sjön när
som helst kan afläsas. I ett oregleradt vattendrag
pläga afläsningarna i regel göras en gång om dagen. I
floder, där hastiga vattenståndsväxlingar förekomma,
t. ex. i fjällfloder, i älfvar, där tillfälliga
uppdämningar eller tappningar för industriellt behof
ega rum, ske tätare afläsningar, ofta genom själ f
registrerande peglar, som framställa vattenståndets
växlingar i form af en kontinuerlig kurva. Vid olika
vattenstånd göras med för ändamålet konstruerade
instrument, hydrometriska flyglar och andra apparater,
mätningar af den fram-rinnnande vattenmängden, räknad
i kbm. per sekund. Vattenmängden kan äfven på annat
sätt uppskattas, t. ex. där den rinner fram öfver ett
skibord, vid små vattenmängder genom direkt uppmätning
i kärl o. s. v. En af färskvattenshydro-grafiens
allra viktigaste uppgifter är därefter åstadkommandet
af den s. k. afbördningskur-van för vattendraget vid
matstället. Detta tillgår på så sätt, att resultaten
från vattenmängds-mätningarna inläggas i form af
punkter i ett koordinatsystem, där ordinatan utgöres
af vattenståndet, abscissan af vattenmängden. Dessa
punkter förenas därefter genom en utjämnande kurva (se
7
Afbörflningskurva för Dalälfven vid Fäggeby
(nära Säter). Punkterna beteckna utförda
vattenmängdsmätningår.
vidstående fig.). Ur rapporterna från
pegelsta-tionerna rörande de dagliga vattenstånden
samt denna afbördningskurva kunna nu beräknas de för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
