Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hwasser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Hydnum-Hydrografi
524
minnen o. s. v. och sökte på skilda vägar
bidraga till återupplifvandet af en rent irländsk
kultur, frigjord från slafviskt beroende af den
engelska. Han stiftade i detta syfte 1893 Gaelic
league(se d. o. Suppl.) och var dess president till
1915. Från 1909 är han professor i "modern irish"
vid Uni-versity college i Dublin, en afdelning af
National university of Ireland. Han var led. af den
kungliga kommission, hvars betänkande föranledde
upprättandet af detta universitet, och var 1909-19
led. af dess senat. H. började samla folkvisor i
Connaught och utgaf 1894 samlingen "Love songs of
Con-nacht". Hans Story of early irish literature
(1897) och A literary history of Ireland (1899; 7:e
uppl. 1921) äro banbrytande för studiet af gaelisk
litteratur. Som president i Irish text society och
ut-gifvare på originalspråket och i engelsk öfvers. af
äldre gaeliska texter har han outtröttligt verkat
för detta studium. Han har äfven skrifvit dikter och
skådespel, både på gaeliska och engelska. Särskildt
var han en bland de förste, som författade små korta
skådespel på gaeliska i syfte att göra allmänheten
förtrogen med det inhemska språket (jfr Yeats). I
det första af dessa stycken, Casadh an tsugdin,
uppf. i Dublin 1901, spelade han själf hufvudrollen.
* Hydnum, bot. Färglagda bilder af H. imbrica-lum
och H. repandum meddelas å pl. II till art. Svampar.
’Hydrangea, bot. Hortensian kallas
ofta oriktigt Hydrangea hortensis
(i stället för Hydrangea Hortensia).
G. L-m. Hydrangeäcese, bot., växtfamilj
motsvarande underfam. Hydrangeoidece
af Saxifragacece (se d. o.). Hit räknas
släktena Hydrangea, Deutzia och Phila-delphus.
G- L-m-Hydras ferrico-magnesicus, farm. med.
Se M a g n esi a; sp. 480. Hydraulisk kran.
Se Kran. ’Hydrazin erhålles numera lättast
genom inverkan af natriumhypoklorit på ammoniak.
Med sal-petersyrlighet ger hydrazin kväfvevätesyra,
enligt reaktionsformeln
NH2. NH2 + HN02 = N3H + 2H20. I följd häraf har
hydrazin fått teknisk användning för tillverkning af
initialsprängämnet b l y-azid (jfr Azider. Suppl.).
K. A. V-g.
Hydrider, Hydrurer, kem , föreningar af väte med
andra grundämnen. Hit höra många mycket viktiga och
i stor mängd förekommande substanser, såsom vatten,
vätesuperoxid, svafvelväte, ammoniak, kolväten
(se d. o.), klorväte o. a. halogenvä-tesyror,
m. fl. Karakteristiskt för grundämnenas systematik
är, att många grundämnen i det periodiska systemets
(se Grundämnen, sp. 436) 4:e grupp (t. ex. kol,
kisel) bilda hydrider med 4 väteatomer, i 5:e
gruppen (t. ex. kväfve, fosfor) med 3, i 6:e
gruppen (t. ex. syre, svafvel) med 2 och i 7:e
gruppen (halogenerna) med l atom väte. De flesta
hydrider äro gaser eller lättflyktiga vätskor, men
alkalimetallernas samt alkaliska jordmetallernas
hydrider äro fasta, icke flyktiga ämnen, som
sönderdelas af vatten under bildning af bashydrat och
fritt väte (se K a l c i u m h y d r i d. Suppl. I
kemiskt hänseende kunna hydriderna vara af mycket
växlande natur, sura, basiska eller indiffe-renta.
K. A. V-i
Hydroaeroplan (af grek. hyfdor, vatten, och
aeroplan, se d. o.), vattenflygplan, sjöflygplan
(se Flygplan. Suppl., sp. 893).
Hydrobätes, zool. Se
Stormsvalesläktet. Hydrocaryäceae, bot., växtfamilj
(se Trapa), som nu förenats med Oenotheracece.
Hydrocellulosa, kem., tefcn.,enhydratiseradform
af cellulosa, bildas vid inverkan af syror på
cellulosa och utmärkes genom ringare mekanisk
fasthet och större reaktionsbenägenhet än
vanlig cellulosa. Den angripes starkt af varma
alkalilösningar, löses lätt i kopparoxidammoniak samt
verkar reducerande på Fehlings lösning. Vid en del
kemisk-tekniska processer, då man vill öfverföra
cellulosa i andra ämnen (t. ex. nitrocellulosa,
cellulosaacetat), brukar man stundom först
ombilda cellulosan i hydro-cellulosa. Vid
framställning af konstull (se d. o.) ur half
yllelump e. d. genom s. k. karbonisering (se
Karbonisera) med saltsyra eller utspädd svaf-velsyra
ombildas bomullsfibrerna i råmaterialet till
hydrocellulosa och bli därigenom så spröda, att
de kunna aflägsnas genom mekanisk bearbetning.
K. A. V-g *Hydrochoerus hör till fam. Caviidce
(ej Hystri-cidse).
Hydrocinkonidin, Hydrocinkonin. Se Kina b a r k,
sp. 76.
Hydrodi’ctyon, bot. Se V att en nä
t. Hydroergotinin. Se M j ö l d r y g a. Hydrofon
[-fån; af grek. hyfdor, vatten, och fone, ljud],
elektrisk apparat för uppfångande af ljud under
vatten. En af kapten M’Evoy konstruerad hydrofon
afsåg särskildt att från en hamn eller ett fartyg
möjliggöra observation af annalkande torpedbåtar,
äfven då dessa befunno sig under vatten Hydrofoner
kommo under Världskriget till stor användning
för upptäckt af fientliga undervattensbåtar och för
lokalisering af minor. Fmn Hydrogel
[-dråjel], kem. Se Kolloider Suppl.
*Hydrografi. 1. Hafshydrografien har under de senare
åren gjort stora framsteg, framför allt genom de
internationella hafsundersökningarna, men äfven
genom särskilda större expeditioner för oceanernas
utforskning, af hvilka må nämnas Norska expeditionen
till Atlantiska hafvet med "Mi-chael Särs" 1910
under ledning af fiskeridirek-tören J. Hjort samt
den danska expeditionen med "Dana" till Atlantiska
och Stilla oceanerna 1920 -21 under ledning af d:r
J. Schmidt. Sedan det lyckats svensken 0. Pettersson
att konstatera tidvattnet hos de undre vattenlagren
i Stora Belt, började han närmare studera detta
fenomen i Gullmarsfjorden. Därvid upptäckte han
förekomsten af en väldig vågrörelse hos de undre
vattenlagren, som med omkr. 14 dagars mellanrum
för stora undervattensvågor af växlande höjd,
interna vågor, genom Skagerak in mot vår västkust (se
Gullmarsfjorden. Suppl.) Dessa vågor fortsätta genom
Kattegatt och äro af stor betydelse för Östersjöns
vattenutbyte genom Öresund och Belten. Vågrörelsen,
som har mycket svaga, om ens märkbara verkningar
i ytan, framkallas, enligt Pettersson, af månens
ställning och månbanans läge i förhållande till solen
och jorden. - Vid de hydrografiska forskningarna har
man börjat närmare undersöka vattnets halt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
