- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
495-496

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hulterstad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillägnade Arvid H. på hans sextioårsdag den 3 augusti 1915" (1915).

T. C.

Hultin, Tekla Johanna Virginia, finländsk politiker,
f. 18 april 1864 i Jaakimvaara, genomgick
finska fortbildningsläroverket i Helsingfors
och blef student 1886 samt filos, doktor 1897,
den första kvinaa i Finland, som ernått denna
grad. Hon var redaktionsmedlem i den ungfinska
tidningen "Päivälehti" 1893-1901 och ansvarig
redaktör för "Isänmaan ystävä", som indrogs af
Bobrikov 1901. S. å. utnämndes hon till andre
aktuarie vid Statistiska centralbyrån. Fröken
H. har tillhört Finlands landtdag (riksdag)
sedan 1908, tidigare vald af ungfinska partiet,
sedan 1918 af finska samlingspartiet. Hon var
mycket verksam för det passiva motståndet under
ofärdstiden. För i utlandet fällda yttranden till
försvar för Finlands rätt blef hon 1912 och 1913 i
administrativ väg afhållen från tjänstgöring. Bland
hennes arbeten må nämnas Historiska upplysningar om
Bergshandtering en i Finland under svenska tiden
(licentiatafh., 1906) och Undersökning rörande
nattarbeterskorna i Finlands industrier (1910).

T. C.

*Hultkrantz. – 2. J. V. H. utnämndes till
ord. professor i anatomi vid Uppsala universitet
1909. Han blef led. af Vet. soc. i Uppsala 1914. Bland
hans nyare skrifter må anföras Ön mortal remains
of Emanuel Swedenborg (1910, 1912), Zur mecha-nik
der köp f b ew e g ung en beim menschen (1913)
samt flera skrifter i rashygien.
L-e.

*Hultman, O. F., blef 1909 e. o. professor i svenska språket
och litteraturen. Han har vidare offentliggjort
Det nordiska a-omljudet af kort u och Den
s. k. u-brytningen (bägge i Finska vet. soc:s
"Ac-ta", 33, 1908), en handupplaga af "Upplandslagen"
(i Sv. litt. sällskapets i Finland "Skrifter", 127,
1916) samt några mot T. E. Karsten riktade polemiska
uppsatser om Finlandssvenskarnas härkomst (i "Finsk tidskrift." 1920-21).

T. C.

Hultman, Henrik Gustaf, biskop, f. 15 jan. 1817 i
Nye församling af Jönköpings län, d. 15 maj 1879,
var prästson från Växjö stift och kom från Växjö
gymnasium 1835 till Uppsala. En förmånlig akademisk
kondition gaf honom tillfälle att utan bekymmer
fullfölja sina studier. H. prästvigdes 1840 och
anställdes som huspredikant hos landshöfding K. von
Kraemer, i hvars hem han lärde känna hela det vittra
Uppsala. Filos, doktor 1842 och teol. kandidat 1846,
förordnades H. 1847 till docent i kyrkohistoria och
blef teol. adjunkt 1853. Under den tid L. A. Anjou
var statsråd förestod H. professuren i kyrkohistoria
och utnämndes 1858 till e. o. professor. Ordinarie
professor blef H. 1859, men utnämndes redan 21
sept. 1860 till biskop i Växjö. På förslaget innehade
han blott tredje rummet; P. Wieselgren innehade det
andra. H., som var mindre betydande som vetenskapsman,
hade under sin Uppsalatid
visat stor praktisk duglighet, och det gjorde han
ock som ledare af sitt hemstift. Hans på samma
gång värdiga och hjärtliga sätt i förening
med hans ståtliga yttre bidrog att skaffa
honom en stark ställning i församlingarna.

E. M. R.

Hultman, Gustaf Henrik, civilingenjör, uppfinnare,
kommunalman, f. 25 febr. 1875 i Brännkyrka, Stockholms
län, blef student 1893, utexaminerades från Tekniska
högskolans kemiska fackskola 1896 och var ingenjör
vid Stockholms gasverk 1896-1914. Tillverkning där
af kaustik ammoniak och ferrocyannatrium igångsattes
af H. Han var 1915–17 speciallärare i industriell
ekonomi vid Tekniska högskolan. Sedan 1914 idkar han
konsulterande ingenjörsverksamhet i Stockholm. Han
har bl. a. upprättat förslag till nya gasverk
i Nyköping, Örebro, Östersund, Härnösand, Falun,
Västervik och Visby samt för värmeverk i Norrköping,
vidare utarbetat fabrikationsmetoder för den kemiska
och elektrokemiska industrien, bl. a. metod för
framställning af olja m. m. ur svensk alun-skiffer
(1916-18), framställning af zink medelst alkalisk
elektrolys (1916–17, tills. med J. Härdén), metod
för tillverkning af kromalun (1918) och metod för
framställning af ren lerjord för aluminiumtillverkning
af svenska råvaror (1919–23). Han har erhållit
ett 50-tal patent och blef 1919 led. af
Ing. vet. akad. Kraftigt intresserad för kommunala
frågor, är H. sedan 1915 en af moderata gruppens
representanter i Stockholms stadsfullmäktige, där han
erhållit många förtroendeuppdrag, bl. a. som led. af
stadskollegiet (1920-21, 1923 ff.), vice ordf. i
folkskoledirektionen (1920–21), ordf. i gatunämnden
(sedan 1923), led. af spårvägsstyrelsen (sedan 1920)
och ordf. i stadsfullmäktiges diskussionsklubb
(sedan 1923). 1910–12 och 1917–20 tillhörde han
Sv. teknolog-föreningens styrelse och var 1906–11
redaktör för "Teknisk tidskrifts" kemiska afd. Sedan
1922 är han vice ordf. i Allm. valmansförbundet i
Stockholm. I "Teknisk tidskrift", "Jernkontorets
annaler", Ingenjörsvet. akad:s handl., Nordisk
familjebok o. s. v. har H. skrifvit uppsatser,
hufvudsakligen rörande gasverks- och koksverksdrift.

Fmn.

Hultquist, Gustaf Fredrik, främjare af manskörsång,
f. 19 april 1859 i Eksjö, var stadsingenjör i
Oskarshamn 1886-89 och i Söderhamn 1889-1906, är
därefter bosatt i Stockholm och värderingsman i
Stockholms stads hypoteksförening samt föreståndare
för Stockholms fastighetsegare-förenings tekniska
byrå. Tidigt nog verksam som sånganförare och
synnerligen energisk som organisatör, har han
varit 1:e dirigent för de nystiftade Norrlands
sångarförbund 1897–1922 och Svenska sångarförbundet
1909–21 (jfr Svenska sångarförbundet, sp. 1066-67),
är därefter hedersdirigent i bägge, föranstaltade och
anförde de stora konserterna vid Olympiska spelen
i Stockholm 1912 och vid Svenska spelen 1916 samt
svenska Pariskören 1914 och Antwerpenkören 1920
och organiserade äfven 5:e allm. sv. sångarfesten i
Göteborg 1923. Han har utgett bl. a. 4 festskrifter
till allmänna svenska sångarfesterna och redigerade
1915-21 Svenska sångarförbundets månadstidning.

E. F–t.

*Hultsfred. Hultsfreds slätt användes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free