Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hultenberg, Ludvig Gunnar Hugo - Hulterstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man, f. 19 febr. 1870 i Räpplinge socken, Öland,
blef 1890 student och 1903 filos, doktor samt docent
i romanska språk vid Uppsala universitet. Han blef
lektor i engelska och franska i Luleå 1907 och
vid Norra realläroverket i Stockholm 1912. H. har
utarbetat Fransk skolgrammatik (1906) och Grammaire
francaise (1909), ombesörjt skoleditioner och
framför allt gjort sig känd som trägen och skicklig
öfversättare.
*Hulterstad tillhör nu Växjö stift. 764 inv. (1923).
Hulterstad, herrgård i Mjölby socken, Östergötland,
med underlydande 1,510 har, hvaraf 356 har åker;
tax.-v. 613,600 kr. (1922). H. tillhörde på
1600-talet släkterna Gyldenklou, Burensköld
och v. Schwerin samt ärfdes på 1750-talet
af släkten Ehrencrona, som fortfarande eger
H. Nuv. egare är frih. C. E. Ehrencrona.
O. Sjn.
Hultgren. 1. Karl (Carl) Filibert H., ämbetsman,
diplomat, f. 25 maj 1864 i Varberg, ingick efter
1884 aflagd studentexamen i tullverket, där han blef
kammarskrifvare 1897 och kontrollör 1904. H. var
1906-18 kansliråd och chef för handelsafdelningen i
Utrikesdepartementet och togs under dessa år jämväl
i anspråk för en mängd viktiga utredningsuppdrag. Han
var sålunda bl. a. sekreterare vid underhandlingarna
1905-06 om svensk-tysk handelstraktat, sekreterare för
samma ärende i bevillningsutskottet 1906, led. af
tulltaxekommittén 1906-09, af ångfärjekommissionen
1906-07, af kommittén för Kommerskollegiets
omorganisation 1911 och af kommittén för de
svensk-ryska sjöfarts-förbindelsernas utveckling
1911-16. H. var en af underhandlarna om handelstraktat
med Tyskland 1910-11 och med Japan 1911. Under
Världskriget var H. led. af statens industrikommission
1914 -17 och af statens handelskommission 1915-
17. H. är sedan 1918 envoyé i Argentina, Chile
och Uruguay. - 2. Ernst Olof H., den föregåendes
broder, läkare, f. 29 juli 1866 i Varberg, d. 25 maj
1922 i Stockholm, student 1885, med. licentiat vid
Karolinska institutet 1899, tjänstgjorde därefter som
underläkare vid med. kliniken å Serafimerlasarettet
och anställdes som öfverläkare vid Stockholms sjukhem
1900. Vid Karolinska institutets 100-årsjubileum 1910
blef han med. hedersdoktor. Som ung med. studerande
lärjunge till Tigerstedt egnade H. sig med stor
framgång särskildt åt näringsfysiologiska studier
och gjorde på detta område (delvis tills, med
E. Ländergren) flera arbeten af bestående värde,
de första, som med en tillförlitlig metodik utförts i
Sverige, såsom "näringsfysiologiska försök vid fritt
val af föda", "öfver den svenske arbetarens kosthåll"
(1890) m. fl. Han bibehöll sedermera sin ställning som
en af våra förnämsta experter på näringsfysiologiens
område och var ofta anlitad vid uppgörande af planer
för kosthållen på våra sjukhus. H. var en af
sin samtids mest framstående och mest allmänbildade
invärtes läkare i vårt land och var vetenskapligt
verksam på flera områden, hvarom bl. a. arbetena Ueber
die Addisonsche krankheit in Schweden (1904) och Das
gehirngewicht des menschen in beziehung zum alter
und zu der körpergrösse (1912) bära vittne. H. var
bibliotekarie i Svenska läkaresällskapet (från
1906), en af stiftarna af Svenska Linnésällskapet
och läkare vid folkförsäkringsbolaget
"Framtiden" (från dess stiftande, 1911).
l.V.S-g. 2. L H.
Hulth, Johan Markus, biblioteksman, f. 25 april
1865 i Sköfde, blef student i Uppsala 1884, där han
företrädesvis idkade naturvetenskapliga studier,
och filos, doktor 1899. Är 1891 inträdde han
som e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket
i Uppsala, där han 1905 avancerade till vice
(förste) bibliotekarie och 1918 utnämndes till
överbibliotekarie. H. har genom långvarigt
arbete i Uppsala universitetsbibliotek och
som bibliotekarie i Uppsala läkareförening och
Kungl. vetenskapssocieteten gjort sig känd som
en af våra dugligaste biblioteksmän. Han har
också förskaffat sig anseende som framstående
naturvetenskaplig bibliograf; så har han bl. a. en
följd af år haft i uppdrag att redigera de
svenska uppgifterna för "The international
catalogue of scientific literature". Bland hans
bibliografiska arbeten förtjäna nämnas bibliografier
öfver professorna W. Lilljeborgs (1896),
A. E. Nordenskiölds (1902), T. M. Fries’ (1912) och
A. G. Högboms (1916) skrifter, Bibliographia Linnaeana
I: l (1907), Swedish Spitzbergen bibliography
(i "Ymer" 1909), Swedish arctic and antarctic
explorations 1758- 1910. Bibliography (i "Vet. akadis
årsbok" 1910, bil. 2), m. fl. Efter T. M. Fries har
H. i uppdrag af Uppsala universitet att redigera
"Bref och skrifvelser af och till Carl v. Linné",
hvaraf han hittills utgett afd. 1: del 7-8 och afd. 2:
del 1. Hufvudsakligen i och för Linnéforskningar har
H. företagit resor till bl. a. England, Frankrike
och Holland 1906, 1912 och 1914. Vid de två senaste
besöken i England hade han i uppdrag att ordna
de linnéanska handskrifterna i Linnean society i
London. H. är en af de ledande krafterna i det år
1917 stiftade Svenska Linnésällskapet, i hvilket han
åren 1917-21 verkade som sekreterare. Då Sveriges
allmänna biblioteksförening, hufvudsakligen under
tillslutning af målsmän för folkbiblioteksrörelsen,
1915 bildades, blef H. dess förste ordf. och kvarstod
som sådan till 1919. I- C.
* Hultin, A. E., är bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket i Helsingfors. Han har
ytterligare skrifvit Det ekonomiska tidevarvet i
Finlands litteraturhistoria (1910) och Gustaf Filip
Creutz. Hans levnad och vittra skrifter (1913), bägge
i "Skrifter utg. af Svenska litt. sällsk. i Finland",
Bidrag till litteratur- och lärdomshistorien i Finland
1640- 1720 (i ofvannämnda sällskaps "Förhandl. och
uppsatser", 27, 1914), Frihetstidens litteratur-
och lärdomshistoria i Finland (ibid., 28, 1915),
Åbo tidningar under Porthan-Franzénska tiden (ibid.,
30, 1917), Litteraturstudier i Åbo under Porthans
tid (ibid., 31, 1918), Borgå gymnasii historia I-II
(i ofvannämnda sällskaps "Skrifter", 153, 159, 1920,
1923) m. m. Han utgaf G. F. Creutz’ "Vittra skrifter"
1913. Honom har tillegnats "Studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
