Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gångsystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhörde närmast före reduktionen riksskattmästaren Sten
Bielke, sedermera släkterna Sjöstierna, Liljenanker
och Puke. Nuv. egare är A. Werner.
O. Sjn.
Göinge. Litt.: Hj. Lindroth, "Göinge härads
gårdsnamn" (i "Fornvännen" 1911), och P. Johnsson,
"Allmogeliv i G. Kulturbilder från början och mitten
af 1800-talet" (1921).
Göingeholm, herrgård i Häglinge socken, Kristianstads
län, omfattar 33/4 mt med en areal af omkr. 1,000
har, hvaraf 200 har åker; tax.-värde 263,300
kr. (1922). G., till 1769 benämnd Hörröd, egdes till
1654 af Lunds domkapitel, kom sedan till släkterna
Ramel och Danckwardt och eges nu af Hylte bruks a.-b.
O. Sjn.
*Gökhem. Se Assar Blombergs beskrifning öfver G.,
Märka och Sörby (1920).
Göklysa, bot., svenskt namn på Lychnis flos cuculi.
Gökrockan, zool. Se Rockor.
*Göksholm, nu tax. till 430,000 kr., gjordes af
komminister G. Nyrén (d. 1914) till fideikommiss för
frih. Tage Leijonhufvud att efter dennes död odeladt
tillfalla dennes äldste son.
Göksjön, en 11 kvkm. stor sjö, 133 m. ö. h., i
Burträsks socken, Västerbottens kustland, afrinner
öfver Stora Bygdeträsket till Rickleån.
O. Sjn.
Gökvele, bot., svenskt namn på Lathyrus mon-tanus.
Göldi [gö’l-], EmilAugust, zoolog, f. 28 aug. 1859 i
Ennetbiihl (Schweiz), d. 5 juli 1917 i Bern. Sedan
han 1884–91 varit styresman för den zoologiska
afdelningen af nationalmuseum i Rio de Janeiro,
grundlade han det efter honom uppkallade museet i
Para. Återvänd 1905 till Schweiz, blef G. 1907 docent
och 1908 professor i djurgeografi och biologi vid
universitetet i Bern. G. har bl. a. utgett flera
stora, rikt illustrerade arbeten rörande Brasiliens
fåglar och däggdjur.
L–e.
*Gölniczbánya tillhör nu Tjecho-Slovakien.
Göltzsch [gö-], högerbiflod till Hvita Elster,
i Sachsen och Timringen, utmynnar vid Greiz. öfver
dess dalgång leder vid Netzschkau en stor stenbro på
järnvägen Leipzig-Hof, byggd 1845–51, 80 m. hög och
580 m. lång.
*Gömör tillhör nu, med undantag af ett litet område^
i s., Tjecho-Slovakien.
Göpa (no. gaupe), provinsiell benämning på lodjur,
särskildt inom till Norge gränsande provinser, såsom
Jämtland, Dalsland och Bohuslän.
G. G.
*Göran (Georg) den helige. En kopia af hufvudpartiet,
riddaren och draken, aftäcktes 13 okt. 1912 högtidligt
i Köpmanbrinken, en kopia af "Prinsessan" på samma
plats i aug. 1913. Kopiorna äro utförda af bildhuggare
Alfred Olsson, gjutna af Meyer och bekostade af okänd
mecenat. Originalmonumentet rengjordes 1913-18 af
Allan Norblad. Efter dennes död fortsattes arbetet
å de bevarade sockelrelieferna af Viktor Lagerberg
och Alfred Nilsson. Arbetet har kontrollerats genom
professor J. Roosval. Monumentet skall inom den
närmaste tiden åter uppbyggas i Storkyrkan i så pass
nära anslutning som möjligt till den af Roosval funna,
ursprungliga anordningen: ryttargrup-pen på en hög
piedestal, med reliefer, omgifven af prinsessan och
bilden af den från draken räddade borgen. Piedestalens
inre synes ha varit ett kapellartadt
rum med plats för ett altare. Där insattes
Sten Sture d. ä:s lik, innan han begrofs i
Gripsholm. Monumentet är frän början att uppfatta som
en kombination af helgonbild, segerminne af slaget
på Brunkeberg, personligt äreminne öfver Sten Sture
d. ä. och graf skulptur för dennes grafhvalf, som från
början tycks ha varit tänkt i Storkyrkan. Ursprunglig
uppställningsplats var i korutsprånget, sedermera
rifvet af Gustaf I, bakom nuv. högaltaret. – Om
monumentet i Storkyrkan och dess öden se J. Roosval,
"Riddar Sankt G. i Stockholms Stora eller Sankt
Nicolai kyrka" (1919), och det af samme forskare
till utgifning 1924 förberedda arbetet "Nya Sankt
Göransstudier".
J. R.
’Göransson, G. F. 18 juli 1919 aftäcktes vid
G. F. (Göranssons staty vid Sandviken.
Sandviken en (af T. Lundberg modellerad) staty öfver G.
2. Karl G., af samma släkt som den föregående,
apotekare, f. 9 aug. 1782 i Askersund, d. 9 maj 1844
i Stockholm, aflade apotekarexamen 1805 och inköpte
s. å. apoteket "Svanen" i Stockholm. G. sträfvade
oaflåtligt att höja apotekarkåren i såväl
vetenskapligt som socialt och ekonomiskt afseende;
särskildt 1821-28, då han var Apotekarsocietetens
ordf., sökte han genomdrifva en rad af för kåren
viktiga reformer, hvilkas gagn först en senare
generation kunde uppskatta. Framför allt inriktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
