Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gångsystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Hamrånge samt en del af Söderfors socken,
Uppsala län, tills. 242,134 har med 40,046
inv. (s. å.). Västra domsagan nör nu till
Storviks och östra domsagan till Gäfle fögderi.
E. A-t.
Gästriklands västra domsaga. Se Gästriklands
domsaga. Suppl.
’Gästriklands västra kontrakt. Till Torsåker hör
numera äfven Hofors kapell.
Gästriklands östra domsaga. Se Gästriklands
domsaga. Suppl.
’Gästriklands östra kontrakt omfattar nu åtta
pastorat, i det att Gäfle stad är delad i Gäfle Heliga
trefaldighets och Gäfle Staffans församlingar.
Gäuta-issjön. Se G a u t a j a n
r e. Suppl. Gäutajaure. SeGautajaure.
Suppl. Gödel Ljödel], Vilhelm, biblioteksman,
litteraturhistoriker, f. 5 nov. 1864 i Nora
landsförsamling, Örebro län, filos, doktor i Uppsala
1897, blef 1902 amanuens vid samt 1907 bibliotekarie
och föreståndare för Riksdagens bibliotek eller,
som det efter 1918 kallas, Riksdagsbiblioteket,
sedan 1921 med titel överbibliotekarie. Under G:s
ledning har Riksdagsbiblioteket undergått en
genomgripande omorganisation. G. har varit led. i
kommittén för ett centralt förvaltningsbibliotek
1912-13 och har 1923 på offentligt uppdrag afgett
förslag ang. Sam-organisation av riksdagsbiblioteket
och den centrala statsförvaltningen i
bok- och biblioteksavseende (i "Statens
offentliga utredningar" 1923:35). Bland G:s
öfriga arbeten må nämnas Katalog öfver Upsala
universitets biblioteks fornisländska och
fornnorska handskrifter (1892), Fornnorsk-isländsk
litteratur i Sverige l (1897), Katalog
öfver kongl. bibliotekets fornisländska
och fornnorska handskrifter (i "Kongl.
bibliotekets handlingar" 20-22, 1897-1900),
Sveriges medeltidslitteratur. Proveniens. Tiden
före antikvitetskollegiet (1916). G. har redigerat
Svensk bokförteckning i "Svensk bokhandelstidning"
1904-12, "Årskatalog för svenska bokhandeln"
1903-12 samt "Svensk bokkatalog" för 1896-1900
och 1901-05. F.Hj-t. *Gödelöf omfattar nu
1,826 har. 480 inv. (1923). *Göding tillhör nu
Tjecho-Slovakien. Gödpulver. SeKopulver. Gödselgäng»
Se Ladugård, sp. 776. Gödselstall. Se L a d u g å r
d, sp. 776 Gödselämnen är den numera som riktigast
ansedda benämningen för hvad som tidigare kallats
gödselmedel (se d. o.). Som gödselämne är det
oförändrade karbid- eller kalkkväfvet behäftadt
med åtskilliga olägenheter. I sig själft är det
ett gift för växterna och måste därför utströs
en vecka före sådden, så att markens och luftens
fuktighet hinner inverka till bildning af ammoniak,
resp. ammoniak-salter. Vidare visar det en något
växlande gödslingseffekt, i genomsnitt omkr. 80
proc. af salpeter-eller ammoniakkväfvets, hvilket
torde kunna förklaras därigenom, att den fasthet,
hvarmed ammonia-ten kvarhålles i jorden, är beroende
på dennas beskaffenhet och på fuktigheten.
Slutligen dammar det starkt vid utströende
och förorsakar eksem hos den, som strör ut det,
hvilket man tillskrifver närvaron af bränd kalk,
härstammande från den icke kemiskt rena karbiden.
De två sistnämnda olägenheterna kan man afhjälpa
genom efterbehandling
med vatten, som släcker kalken, och olja, som binder
dammet. Tryggare och äfven mer ekonomiskt synes
det vara att ur karbidkväfvet genom upphettning
med vatten afdrifva ammoniaken och inleda den i
svafvelsyra, då det säkert verkande ammo-niumsulfatet
erhålles. Så sker ock i stor skala. En annan på
senare tid föreslagen väg är att genom lämplig
behandling med vatten i stället erhålla en
lösning af urinämne (CO (NH2)2), hvarur urinämne
genom indunstning erhålles. Det är ett otadligt
gödselämne och har en synnerligen hög kväfve-halt
(46,7 proc.). - Kalkkväfveframställ-ningen (se
Karbid. Suppl.) torde böra betecknas som en från
ekonomisk synpunkt fullgod väg för luftkväfvets
tillgodogörande äfven för framställning af de
relativt billiga kväfvegödselämnena. I de länder,
där billig vattenkraft saknas, men billigt bränsle
finnes, torde Haberska metoden (se Ammoniak,
Suppl., och Haber, Fritz, Suppl.), enligt hvilken
ammoniak framställes genom direkt förening af
väte och kväfve, ställa sig något billigare.
P-r-
GÖdäker, graffält i Tensta socken, Uppland,
ung. l km. n. om Tensta kyrka mellan vägen till
Viksta och Fyrisåns västra källarna, består af ett
par tiotal jordblandade stenrösen, en trekantig
stensättning samt 6 bautastenar och undersöktes 1915
af professor 0. Almgren och amanuensen E. Olsson. En
i "Rannsakningar om antiquiteter 1667-1684" omtalad
offerkälla var i senare tid igenfylld, men platsen
för densamma kan anges. 13 grafvar undersöktes
och visade sig tillhöra den äldre järnåldern. Af
dessa gåfvo 2 mycket, intressanta fynd. Den
ena innehöll ett mansskelett och en vinskopa af
brons, ett provinsialromerskt arbete sannolikt från
nuv. Frankrike eller Rhentrakten, bronsbeslag till ett
dryckeshorn och delar af en benkam; grafven härrör
från 2:a årh. e. Kr. Den andra grafven innehöll i
likhet med de fyndfattigare grafvarna brända ben; dess
förnämsta fynd utgjordes af en bronsurna, äfvenledes
härstammande från samma provinsialro-merska område,
samt rester af två försmälta glasbägare; grafven
dateras till 3:e årh. e. Kr. Graf-fältet är af filos,
doktor H. Rettig skänkt till Tensta församling och of
verv åkas af Tensta hembygdsförening. - Namnet G.,
ortens läge mellan de senare hufvudorterna för det
gamla Svealand, Gamla Uppsala och Vendel, offerkällan,
bautastenarna, de om förbindelse med romarväldet
talande fynden, allt bidrar till sannolikheten för,
att här under romersk järnålder varit en betydande
hufvudort och kultplats. Den af Almgren framkastade
och af B. Ner-man publicerade hypotesen, att den
här förbipasserande källarmen af Fyrisån, som på
geol. kartbladet Salsta bär namnet Skytån, skulle
vara identisk med ån Skuta, där enligt Snorre
Ynglingaättskon-ungen Vanlande brändes och där
bautastenar sattes öfver honom, blir härigenom af
stort intresse.
Litt.: 0. Almgren, "Ett uppländskt graffält
med romerska kärl" (i "Fornvännen", 1916) och
"Från uppländska graffält II. Gödåkersfynden"
(i "Uppl. fornm:s fören:s tidskr.",
XXXII, 1917), och B. Nerman, "Den svenska
Ynglingaättens gravar" (i "Rig" 1919).
Br Sr.
Göholm, herrgård i Listerby socken, Blekinge,
omfattar 3 mtl med en areal af 675 har, hvaraf 100
har åker. Tax.-v. 291,400 kr. (1922). G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
