Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 19-20 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goetheanum ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tübingen, därpå 1913 i Strassburg och är sedan 1915
professor i Leipzig. Sedan 1920 är han medlem af tyska
riksdagen, där han tillhör demokratiska partiet. Bland
G:s skrifter märkas Die quellen zur geschichte
des heiligen Franz von Assisi (1904), König Robert
von Neapel (1910), Persönlichkeit und gemeinschaft
in der geschichte (1918), Das wesen der deutschen
kultur (1919), Die deutsche ge-schichtsschreibung
des letzten jahrhunderts und die nation (s. å.) och
Die kriegsgreuel (1922). G. har i serien "Briefe und
akten zur geschichte des 30-jährigen krieges’’ utgett
aktstycken om kurfurst Maximilian I:s politik 1623-25
(1907, 1918), i serien "Beriihmte kunststätten"
skildrat Ravenna (2: a uppl. 1907) och Assisi (1908),
redigerat samlingsverket "Deutschland und der friede"
(1918) och med historisk inledning utgett "Briefe
Wilhelms II. an den zaren 1894-1914" (1920).

V. S-g.

Goetz [göts], Johann von och Hermann. Se Götz.

Goetze [götse], Sigmund von, Emil Karl
och Marie. Se Götze.

*Goetzen, G. A. von, dog 1 dec. 1910 i Hamburg.

*Goffern, zool. Se äfven Kindpåsgnagarna.

Goga [gå’-], Octavian, rumänsk skald och
politiker, f. 1881 i Rasinari vid Sibiu (Hermannstadt)
i Siebenburgen, medlem af Rumänska akademien, var
minister för kyrka och konst i general Averescus
regering (1920–22). G. har utgett bl. a. flera
diktsamlingar: den prisbelönta Poezii, Ne chiama
pamantul (Jorden kallar oss) och Din umbra zidurilor
(Ur murarnas skugga) samt genom andra, Strigate in pustiu
(Rop i öknen), Cäntece fara tara (Sånger utan land),
m. fl. eldat Rumänien till inträde i Världskriget.

Hj. P–r.

Goggles [gågls], eng., stora cirkelrunda glasögon,
ofta med bågar af sköldpaddliknande ämne, f. n. mycket
på modet särskildt i Amerika.

Själfporträtt af V. van Gogh.

*Gogh, V. van, är numera representerad i Louvre
(Camondos donation), i Luxembourgmuseet, Riksmuseet
i Amsterdam, museet i Rotterdam, många tyska museer
samt i Stockholms Nationalmuseum, i Göteborg, Köpenhamn, Kristiania
och Helsingfors. Monografier af Meier-Graefe (1910),
J. Havelaer (1915), T. Duret (1916) och G. Coquiot (1923).

G–g N.

Gokhale [gåkalei], Gopal Krisjna, indisk
politiker, f. 1866 i Kolhapur, d. 19 febr. 1915 i
Poona, tillhörde en fattig brähmanfamilj, var lärare
i Poona till 1902, blef en bland de främste ledarna af
anhängarna af indiska nationalkongresser, var 1900–02
medlem af lagstiftande rådet i Bombay och därefter
från 1902 till sin död "icke-officiell medlem" af
vice-konungens högsta lagstiftande råd. G:s indiska
nationalism var moderat och förenad med lojalitet
mot brittiska kronan, och hans idéer om indisk
själfstyrelse inom riket ha i hög grad påverkat de
författningsreformer, som regeringen några år efter
hans död införde. Med G:s död förlorade den moderata
riktningen inom den nationella indiska rörelsen sin
inflytelserikaste målsman, och mot England fientliga
ytterlighetsmän fingo därpå öfverhand vid nationalkongresserna.
Hans Speeches utgåfvos i urval 1908.

V. S–g.

Goklaner, folk. Se Turkmener.

*Goktja ligger nu i republiken Armenien.

Gol. 1. Pastorat i Hallingdal
kontrakt, Oslo biskopsdöme, Norge. 1,350,92
kvkm. 3,713 inv. (1920). – 2. Härad och hufvudsocken
i G. pastorat, i den mindre delen af Hallingdal,
Opland fylke (före 1919 Kristians amt), Norge. 512,oi
kvkm. 2,353 inv. (1920). Jordbruk, boskapsskötsel och
skogsbruk. Betydande inkomster på turist-trafik. G:s
gamla stafkyrka från 1200-talet är flyttad till Bygdö
utanför Kristiania.

*Goldap hade 9,496 inv. 1910. Staden intogs under
Världskriget 18 aug. 1914 af ryssarna, men återtogs
af tyskarna under slaget vid Masuriska sjöarna
10 sept. s. å. Ännu en gång eröfrad af ryssarna
11 nov. s. å., befriades staden slutligen, genom
vinterslaget i Masuren, 11 febr. 1915 ur dessas
våld. Den var då delvis förstörd. Jfr Världskriget,
sp. 173, 174 och 186.

H. J–dt.

*Goldingen tillhör nu Lettland.

*Goldmark, K., dog 2 jan. 1915 i Wien.
– G. var sedan 1910 led. af Mus. akad.

*Goldscheider, J. K. A. E. Alfred, är sedan 1919
ord. professor i inre medicin vid Berlins universitet
och innehar titeln geheimemedicinalråd. Bland
hans senaste arbeten märkas Über die krankhafte
überempfindlichkeit und ihre behandlung (1919)
och Das schmerzproblem (1920).

*Goldschmidt (sp. 1435), J. W., dog 1923.

Goldschmidt, Harald Naphtali Julius, dansk veterinär,
f. 12 nov. 1857, tog landtbruksexamen 1880 och djurläkarexamen 1882,
vardt student 1884, studerade sedan djurfysiologi
i Tyskland, blef 1889 lärare och 1903 professor i
husdjurs-skötsel vid Landbohöjskolen i Köpenhamn
samt afgick 1922. Han har särskildt studerat
hästen och utgett flera ansedda böcker om dess
skötsel och hur den skall bedömas samt ledt
betydelsefulla renta-bilitetsutfodringsförsök.

P. E–t,

Goldschmidt, Richard B., tysk zoolog, f. 12 april
1878 i Frankfurt a. M., först professor i zoologi
i München, sedan vid Kaiser Wilhelminstitut
fiir biologie i Dahlem vid Berlin, har företagit
vidsträckta resor i Europa, Amerika och Asien;
han åtnjuter stort anseende som cytolog och
ärftlighetsforskare. I mars 1923 höll han i
Stockholm föreläsning öfver "Intersexualität und
geschlechtsbestimmung". Bland hans förnämsta arbeten
märkas Der chromidialapparat lebhaft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>