Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbränningsvärmet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mannheim 1910 med en 1,000 hkr turbin med kompression
och slutligen i Mülheim 1914 med en 1,000 hkr
maskin med förhöjd kompression. Försöken afbrötos
af Världskriget, men upptogos åter efter detta. Som
detta försök fört till ett visst, praktiskt användbart
resultat, torde maskinen förtjäna att något närmare
beskrifvas. I fig. 1 betyder A en förbränningskammare
med en luftventil B, en bränsleventil C och en
afstängningsventil D till munstycket E. Ofvan
munstycket är anordnadt ett turbinhjul F, roterande
kring axeln G och försedt med skofvelkransen
H. En elektrisk tändanordning J finns anbragt i
kammaren. Vid det ventilläge, som åskådliggöres
af fig. 1 – luft- och gasventilerna stängda, men
munstycksventilen öppen –, finnas efter en strax
förut skedd förbränning tryckgaser i kammaren,
hvilka utströmma mot turbinhjulet. Då öppnas
luftventilen (fig. 2), och luft införes från någon
behållare, i hvilken af någon kompressoranordning
införts luft. Luften genomspolar således kammaren
A och turbinhjulet, därvid utspolande kvarvarande
förbränningsprodukter ur kammaren samt kylande
skoflarna i hjulet. När detta pågått tillräckligt,
stänger afstängningsventilen D (fig. 3) utloppet
mot turbinhjulet, och bränsleventilen öppnas, så att
äfven bränsle börjar inströmma i kammaren. Strax
därefter stänger äfven luftventilen (fig. 4), och
en efterfyllning med bränsle sker. Slutligen stänger
bränsleventilen, fig. 5, och tändning sker, hvarefter
förloppet upprepas. Ett diagram för maskinen återges i
fig. 6. Den undre räta linjen anger atmosfärtrycket. I
punkt I sker antändning, och trycket i kammaren
stiger från kompressionstrycket till ett visst
förbränningstryck. Därpå öppnar afstängningsventilen
D (fig. 1), och de förbrända gaserna utströmma mot
turbinhjulet under tiden I till II. I punkt II har
trycket i kammaren sjunkit till nära atmosfärtryck. Då
öppnas luftventilen B (fig. 2), och luft genomströmmar
under tiden II till III, hvarvid trycket håller sig
något öfver atmosfärtrycket. I punkt III öppnas äfven
bränsleventilen C (fig. 4), och ventilen D stänges så,
att under tiden III till IV inströmmar först såväl
luft som gas samt därefter, sedan äfven luftventilen
B stängt, endast gas. I punkt IV stänges äfven
gasventilen, gasblandningen antänds och förbrinner,
och förloppet återupprepas.
Den konstruktiva hufvudanordningen hos den
första 1,000 hkr:s maskinen, innehållande 10
förbränningskamrar, framgår af fig. 7. Maskinens
utseende framgår af fig. 8. I förgrunden till fig. 8
synes ett maskinaggregat, innehållande en ångturbin
direktkopplad med en luft- och en gaskompressor,
hvilka förse gasturbinen med dess behof af komprimerad
gas och luft. Ångan till detta aggregat erhålles
från en s. k. regenerator, en ångpanneliknande
anordning, i hvilken afloppsgaserna från turbinen
tjäna som värmeafgifvande medium. Det är äfven
just detta tillvaratagande af afloppsvärmet från
turbinen och dess användande för drifvande af gas-
och luftkompressorerna, som medfört, att en dräglig
bränsleförbrukning kunnat uppnås. Kompressionen af
gas och luft har vid de sista försöken varit 1,3 à 2,0
atm. öfvertryck. För nedbringande af värmeförlusterna
i förbränningskamrarna till minsta möjliga belopp
hålles
expansionstiden så kort som möjligt.
Den uppnådda verkningsgraden uppges till 13 proc.
 |
| Fig. 8. Förbränningsturbin, sedd från sidan. (I förgrunden därtill hörande maskinaggregat.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
