Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Friland-Frimurarbarnhus
1068
ej intagas å frilager. En enklare form af
frilager är provianteringsfrilager (se därom T u
11 a g e r). - Om frilagersfrågans behandling i
Sverige se f. ö. hufvudarbetets artikel. Jfr K
r e-d i t u p p l a g (för hvilket redogöres i
art. N e-derlag), Nederlag och Transitupp-lag.
E. A-t.
Friland, utopiskt socialt samhällstillstånd,
uppkalladt efter den ungerske nationalekonomen
Th. Hertzkas programroman "Freiland, ein soziales
zukunftsbild" (1890). Om Hertzkas idéer och det
misslyckade försöket att i Öst-Afrika förverkliga
hans samhällsideal se Hertzka, T h.
*Frillestad omfattar nu 1,091 har. 549
inv. (1923). Vid Vallersvik i F:s socken aftäcktes
27 sept. 1918 en af Sveriges 60,000 baptister rest
Baptistminnesstenen i Frillestad.
sten (se fig.) till minne af, att där 21 sept. 1848
döptes de förste (5) baptisterna i Sverige. Sistnämnda
år och dag bildades i Borekulla i F. den första
svenska baptistförsamlingen.
Friluftsteater, skådebana, som tjänar till
teaterpjäsers uppförande icke inomhus, utan
i dagsljus under bar himmel om sommaren, helst
med naturens eget landskapsperspektiv och verklig
trädvegetation (eller ock gamla slutna byggnadsverk)
i st. f. konstgjorda kulisser, soffiter och ramp. I
öfrigt utgöras friluftsteatrarnas dekorationer
vanligen endast af några enkla byggnader o. d.,
lämpade t. ex. för folklifspjäser, som hos oss
bilda en väsentlig beståndsdel i dessa teatrars
repertoar och där ofta kunna ernå stark stämnings-
och realitetsverkan. Åskådarplatserna anordnas mest
som bänkrader med amfiteatralisk stigning. - Idén med
dessa scener är hämtad från den antika teaterns och
den medeltida mysteriebanans friluftsföreställ-ningar
och syftar till att göra teaterväsendet rikare. Under
barocken, en teaterns gyllene tid, spelade
iriluitsteatern en synnerligt stor roll, och många
minnesmärken från denna dess blomstringsperiod finnas
i "klippteatrar", boskéteatrar, aulateatrar o. s. v.,
framför allt i södra Mellan-Europa. Goethe anordnade
naturteater i de Weimarska lustslottens parker, där
man ofta äfven spelade vid fackelsken, och under
Adolf Fredriks och Gustaf III.s tid spelades ofta
på en ännu befintlig dylik i Drottningholmsparken,
med klippta buskager, åtminstone ibland med målade
dekorationer. Omkr. början af 1900-talet började man
återupplifva friluftsteaterns idé. Kvarstående antika
teatrar i södra Frankrike ha sålunda numera fått tjäna
som skådebana, och Tyskland följde efter med sådan
i städer utanför någon gammal kyrka, naturteater i
Harz o. s. v. I Sverige åvägabragtes dylik först i
Säterdalen 1908, och där ha föreställningar sedermera
upprepats. I Stockholm gick Nordiska museet i
spetsen med friluftsföreställningar under ledning
af U. Lindholm 1909 på Skansen, och där anlades
1911 en ny stor friluftsteater, hvarå verksamheten
har årligen fortgått. Malmö fick en stående sådan
teater vid Baltiska spelen 1914 genom U. Lindholm,
som vidare 1918 inrättade Hagateatern midtemot
Hagaparken vid Stockholm. Dessutom har Stockholm
f. n. (1923) haft friluftsteatrar i Vanadislun-den,
Tantolunden, vid Tranebergs bro, Klippan (Danvikstull)
och i några folkparker. Folkparks-teatrar ha f. ö. på
sistone varit i verksamhet i en mängd svenska städer,
äfven turnerande på landsbygden, och de dirigeras
från en centralstyrelse i Eskilstuna; deras scener
äro uppbyggda estrader med kulisser och tak, och där
spelas af teatersällskap en vidsträckt repertoar,
fr. o. m. revyer t. o. m. Shakspere, Björnson och
Ibsen. I Stockholm gafs dramat "Carolus rex" (se
d. o. Suppl.) 1913 som friluftsskådespel i Stadion,
och "Arnljot" har som taldrama uppförts i det fria
på Frösön och vid Uppsala. I juni 1921 under skånska
mässan uppförde Dramatiska teaterns sällskap "Det
gamla spelet om enhvar" på gården till Malmöhus gamla
slott. - Danmarks första friluftsteater öppnades af
Adam Poulsen 1910 i Dyrehaven vid Köpenhamn, och
där ha spelats stycken af öhlenschläger, Heiberg,
Hartmann, Drachmann, Shakspere, Schiller, Sofokles
o. s. v. Utanför Kronborgs slott har "Hamlet"
uppförts. E. F-t.
Frimenigheter, dansk kyrklig term, beteckning för
de grundtvigskt sinnade församlingsbildningar,
hvilka i lära och ritus stå på danska folkkyrkans
grund, men som enligt lagarna om sockenbandets
lösande (1855) och valgmenighedsloven (1868)
författningsenligt separerat från sina kyrkosocknar
och aflöna egna präster. Dessa präster kunna med
biskopens tillåtelse förrätta gudstjänst och utöfva
sakramentförvaltning i sockenkyrkan och begrafva på
dess kyrkogård. Den första frimenigheten bildades
1883, då en valgmenighedspräst K. Lund ej ville rätta
sig efter kyrkans kraf i fråga om admitterande till
nattvarden m. m. Blott några få frimenigheter finnas
f. n. Hj. H-t.
Frimickel (jfr Mickel), ellips af Frikyrkomic-kel,
vedernamn på frikyrkoman, bildadt på 1890-talet af
G. Lundström ("Jörgen").
Frimley [fr^mli], stad i engelska grefsk. Surrey, 3
km. s. om Camberley. 13,675 inv. (1921). Många villor.
.Frimurarbarnhus. 1. Kristineberg och Fredhäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
