Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Friis-Frilager
1066
med Kl. Berntsen om författningsändring på grundval
af landstingets bibehållande oförändradt, men då
regeringen (okt. s. å.) framlade sina vidtgående
förslag till grundlagsändringar, uppträdde
F. skarpt rnot dem och fortsatte sitt motstånd, tills
landstingsvalen 1914 betydligt försvagat högern. Han
deltog 1915 i bildandet af konservativa folkpartiet,
men drog sig 1918 tillbaka från politisk verksamhet
och dog 22 maj 1923 på Frijsenborg. P- E-t.
"Friis (sp. 1429), F r e d e r i k, dog 29 jan. 1917
i Köpenhamn.
Friis [fris], Michael Peter, dansk ämbetsman,
f. 22 okt. 1857 vid Odense, arbetade som
journalist i "Dagbladet", blef 1901 kontorschef
i justi-tieministeriet och 1904 departementschef
där samt var 1911-23 öfverförmyndare. 1916-19 var
han ordf. i "den overordentlige kommission for’
pris-regulering". Då situationen efter tillkomsten
af ministären Liebe mars 1920 hotade med kaos,
öfvertog F. bildandet af en expeditionsministär med
parlamentarisk garanti och ledde regeringen, tills
folketingsvalet hållits och ministären Neergaard 5 maj
s. å. trädde i funktion. P-
E-t.
Friis [fris], A a ge, dansk historiker, f. 16
aug. 1870 i Korsör, blef 1896 magister i historia och
var 1891-1900 anställd vid universitetsbiblioteket,
blef 1899 filos, doktor på afhandlingen Andreas Peter
Bernstorff og Ove Höegh-Guldbcrg samt är sedan 1913
professor i historia vid Köpenhamns universitet. Under
forskningsresor i Tyskland insamlade han ett
omfattande material till 1700-talets danska
historia. Han har utgett aktsamlingen "Bernstorff’ske
papirer" (3 bd, 1904-13) och därpå grundat sitt
utförliga arbete Bernstorfferne og Danmark (hittills
2 bd, 1903-19). F. har äfven sysslat med 1800-talets
historia och bl. a. utgett "D. G. Monrads deltagelse
i begivenhe-derne 1864, en efterladt redogörelse",
och (tills, med P. Munch) "Johanne Luise Heiberg og
Andreas Frederik Krieger, en samling breve 1860-1889"
(2 bd, 1914-15). F., som deltagit i det politiska
lifvet på den radikala sidan och starkt intresserat
sig för lösningen af Sönder jyllandsfrågan, var 1910
-13 utrikesministeriets presskonsulent och utgaf 1921
aktsamlingen "Det nordslesvigske spörgsmaal 1864-79",
I, och det därpå byggda arbetet Den danske regering
og Nordslesvigs genjorening med Danmark, I. 1923
utkom Danmark ved krigsud-bruddet 1870. Han vistades
okt.-nov. 1918 i Berlin för öfverläggningar med tyska
politiker i Sönder jyllandsfrågan. F. har vidare
utgett början af en ofullbordad Bismarckbiografi
Bismarck, ungdomstiden 1815-48 (1909) samt redigerat
samlingsverken "Verdenskulturen" (8 bd, 1905-12;
"Världskulturen", 1907-12) och "Det nittende
aarhundrede" (1918 ff.). Han tillhör de ledande inom
danska föreningen "Norden". P. E-t.
Friis [fris], Achton Johannes, dansk målare,
f. 5 sept. 1871 vid Grenaa, gick på akademien
1896-99, deltog 1906-08 i "Danmark-ekspedi-tionen"
till Grönland, hvarifrån han utställde en mängd
bilder. Han har skildrat sina upplefvelser i
en liflig reseberättelse. Han arbetar jämte
Johannes Larsen på ett verk om de danska öarna.
P- E-t.
Friis-Möller [fris-], Kai (f. 1888). Se Danska
litteraturen och teatern. Suppl., sp. 250.
*Frijsenborg. Grefskapet
upphörde 1920 att vara greiökap.
P- E-t.
Frikassé, dans. Se Oxdansen.
’Frikonservativa. Partiet krympte vid 1912 års
tyska riksdagsval samman till blott 13 medlemmar och
förenade sig efter revolutionen 1918 med högra flygeln
af det nationalliberala partiet till Tyska folkpartiet
(se d. o. Suppl.).
Frikonservative, danskt politiskt parti, som bildades
1902 af personer, som lämnat högern. Det räknade ett
halft tjog medlemmar i landstinget, väsentligen
stora jordegare, utöfvade, i synnerhet under
J. C. Christensens ministär, betydligt inflytande
på lagstiftningen och uppgick 1915 i konservativa
folkpartiet. P- E-t.
Friktiönspälar, bygnk. Se Grundläggning, sp. 413.
*Frikyrkliga. Se N. J. Nordström, "De frikyrkliga
och statskyrkoproblemen" (1922), som innehåller
en orienterande framställning om de frikyrkliga
samfundens uppkomst i Sverige och deras ställning
till statskyrkan både historiskt och principiellt.
Fri kärlek, icke legaliserad könsförbindelse.
’Frilager kallas jämlikt k. förordn. 20 dec. 1912
vissa under tullverkets uppsikt och bevakning stående,
till allmänt bruk för handelsrörelse och industriell
verksamhet afsedda anstalter i eller i närheten af
stapelstad. Till frilager skall afses viss byggnad
eller visst område med byggnader och upplagsplatser,
som genom hägnad eller annorledes af sp ärrats från
vidliggande byggnader och område. Å frilager kunna
under vissa villkor varor, utan att undersökas eller
tullbehandlas, intagas samt uppläggas, ompackas,
delas, bearbetas och i öfrigt behandlas, som om de
befunne sig utanför rikets tullgräns. Varor, som från
inrikes ort intagits å frilager, skola i fråga om rätt
till restitution af tull- och tillverkningsafgifter
samt sockerskatt äfvensom till befrielse från
tullafgift anses såsom ur riket utförda och vid
uttagning från frilagret behandlas lika med direkt
från utlandet å frilager intaget gods. Frilagret
innesluter bl. a. vakt- och expeditionsrum för
tullbevakning och tullbehandling, hvarje utgång
därifrån skall särskildt bevakas, och vederbörande
tulltjänsteman kan låta kropps-visitera enhvar,
som lämnar frilagret. Alla statens kostnader i och
för frilagret skola gäldas af dettas innehafvare,
som skall ställa därför af Generaltullstyrelsen
godkänd säkerhet. Rätt att anlägga frilager kan
af denna lämnas åt stadskommun och för ändamålet
bildadt aktiebolag, ’däri samtliga delegare äro
svenska undersåtar och hvars styrelse består af
i riket bosatta svenska undersåtar. I spetsen
för anläggningen står en af Generaltullstyrelsen
godkänd person, och rätt att därinom idka industriell
verksamhet meddelas af konungen. Där får icke drifvas
boktryckerirörelse eller idkas annan verksamhet,
som å den inhemska marknaden kan afsevärdt skada
inom riket annorstädes än i frihamn eller å frilager
drifven enahanda verksamhet eller som kan medföra fara
eller olägenhet för anstalten eller där intagna varor;
ej heller får där idkas detaljförsäljning med där
befintliga varor. Vissa varor, såsom brännvin, sprit,
vin (så framt det ej skall användas vid beredning af
andra tillverkningar), hälsofarliga varor, explosiva
varor m. m. få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
