Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flodström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Flodström-Flotation
876
tionen erfordras i senare fallet en eller flera
slussar eller andra lyftanordningar vid hvarje damm
för öfvervinnande af vattenståndsskillnaden. I floder
med starkt varierande vattenmängd kan seglationen
vid högvatten framgå obehindradt utan uppdämning och
slussning. I dylika fall konstrueras ofta dammarna så,
att vid behof hela flodfåran till underlättande af
trafiken kan frigöras. Beträffande dylika rörliga
dammar se D a m m . I de flesta fall kan genom
profilreglering såväl trafik- som kraftintresset
tillgodoses, i det att vid hvarje damm anlägges en
kraftstation för utnyttjande af fallhöjden.
Vid kanalisering af slamförande floder med ringa fall
begränsas stundom farledsrännan genom längsgående
vallar eller murar för att genom ökad vattenhastighet
göra floden i viss mån "själfren-sande". Samma syfte
nås ofta genom system af från stränderna utlöpande
tvärdammar fram till farledsrännan. Jfr Flodfart.
Fmn.
’Flodström, L, blef 1915 byråchef å Kom-merskollegii
statistiska afdelning och 1920 kommerseråd. Från 1908
var han för Finansdepartementets räkning sysselsatt
med åtskilliga statistiska utredningar, bland hvilka
särskildt Inländska aktiebolag och solidariska
bankbolag (1911) och Sverges nationalförmögenhet
omkring år 1908 (1912) tillvunno sig ganska
stor uppmärksamhet. Bland icke-officiella
arbeten af F. märkas Naturförhållandena
i Sverge (1918) och Sverges folk (s. å.).
E. Ar-s.
Flodöfvergäng, krigsv. Se Flod, sp. 596.
*Flood, Konstantins, dog 2 juli 1908.
*Flor, Kr. Se P. Lauridsen, "Da Sönderjylland
vaagnede" (1909 ff.).
Floräl knopp, bot. Se K n o p p, sp. 403.
Floran (F l o r o r n a), en af norra Upplands största
mossmarker, 30 a 40 kvkm., på gränsen mellan Films,
Tegelsmora och Löfsta socknar, Uppsala län, afvattnas
söderut till Fyrisån och norrut till Strömarån
m. fl. smärre åar. O. Sju.
Florencia, stad. Se Caquetå. Suppl.
Flore’ntius, Georgius. Se Gregorius af Tours.
*Flores Garcia, Francisco, dog 1917.
FloYestan, mansroll (oskyldig statsfånge; tenor)
i Beethovens opera "Fidelio" (se d. o. Suppl.).
Tiorida hade 968,470 inv. 1920, d. v. s. 83,2
proc. befolkningstillväxt sedan 1900. De hvite
utgjorde 65,9 proc. och negrerna 34 proc.; mot 100
kvinnor kommo 104,7 män. Af i utlandet födda hvita
(43,008 pers.) voro 1,399 från Sverige, 610 från
Norge och 575 från Danmark. 9,6 proc. af befolkningen
öfver 10 år voro analfabeter. Undervisningen har gått
mycket framåt de sista årtiondena, omfattade 2,584
folkskolor med 212,645 elever och 125 "high schools"
med 12,695 elever samt drog en kostnad af öfver 7
mill. doll. 1920. S. å. funnos 154,005 jordbruk
med 2,45 mill. har areal, hvaraf 0,93 mill. har
odlade, och 330,s mill. doll. värde. Industrien har
gått mycket framåt och räknade 5,493 fabriker med
69,955 arb. och 65 mill. doll. anläggningskapital
(1917). Främst står alltjämt tobaksindustrien,
som levererade 469,3 mill. cigarrer och 7,s
mill. cigarretter till sammanlagdt 30,28
mill. doll. värde s. å. 1920 funnos 8,402
km. ang- och 351 km. elektriska järnvägar. F. är
nu deladt i 52 grefsk., och underhuset har
75 medl. (1922). - I F. har sedan 1876 det
demokratiska partiet utan afbrott varit det
rådande. Jfr H. B. Fuller, "The purchase of
F." (1906), W. W. Davis, "The civil war and
reconstruction in F.’’ (1913), N. 0. Winter,
"F., the land of enchant-ment" (1917), och
R. M. Harper, "Geography of Central F." (1921).
E. A-t.
*Florida. - 2. Departementet F. i Uruguay hade 65,658
inv., 6 på l kvkm., 1920, och hufvudstaden F. hade
omkr. 13,500 inv. s. å.
*Florina tillhör numera Grekland och är hufvudstad
i nomos F. 12,489 inv. (1920). Under Världskriget
intogs F. af fransmännen i april 1916, återtogs af
bulgarerna 17 aug. s. å. och af franskryska trupper 18
sept. s. å. - 2. Nomos i Grekland sedan 1913. 3,311
kvkm. 200,866 inv., 61 på l kvkm. (1920). F. kom
i grekisk besittning genom Balkankrigen 1912-13.
E. A-t.
Florsjön, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 55 m. ö. h., i Mö
socken, Hälsingland, 10 km. v. om Söderhamn, afrinner
till Marman och Ljusnan. Vid dess östra strand
ligger Moheds sanatorium och f. d. exercisplats.
O. Sjn.
Florö, "ladested" i Sogn og Fjordane fylke (före 1919
Nordre Bergenhus amt), Norge. Se K i n n l och S ö
n d f j o r d.
Flos ca’ssiae, bot. SeKanelknopp.
Flos femininus, bot. Se Honblomma.
Flosjön, en omkr. 5,5 kvkm. stor sjö, 197 m. ö. h., i
Flöda socken, Dalarna, afrinner till Väster-Dal-älfven
öfver Noret. S. om F. ligger Flöda kyrka.
O. Sjn.
Flos Koso. Se Kusso, sp. 334.
Flosta, härad och socken under Dyvågs pastorat
vid kusten n. ö. om Arendal, Aust-Agder
fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge. 18?86
kvkm. 1,562 inv. (1920). Fiske och jordbruk.
K. G. G.
Flotation (eng. flotation, flytning,
ty. schwimm-aufbereitung], metall., ett förfarande
för afskiljande af vissa malmmineral från den
ofyndiga bergarten (d. v. s. anrikning, se d. o.),
resp. skiljande af olika mineral från hvarandra,
hvilket grundar sig på dessa minerals egenskap att vid
uppslam-ning i fint fördeladt tillstånd i vatten kunna
genom tillsats af vissa reagenser erhålla förmågan att
flyta på dettas yta trots sin högre eg. v. De mineral,
som kunna behandlas på detta sätt, äro hufvudsakligen
sulfidmineral, såsom kopparkis, svafvelkis, blyglans,
zinkblände m. fl. De ega i motsats till de vanliga
gångarterna, silikater, karbonater, mer eller mindre
utprägladt egenskapen att ej fuktas af vatten, men
däremot med lätthet af feta ämnen, oljor. Om man
därför i en uppslamning af en blandning fimnalda
mineral inför en olja, så af-sätter denna sig i
ett tunt skikt på de nämnda mineralens ytor, och om
blandningen sedan genom mekaniska medel bringas att
skumma, erhålles på vattenytan ett skum, som för med
sig de ofvan nämnda mineralen och sålunda afskiljer
dem från resten af slammet, hvilket utgöres af den
ofyndiga gångarten. Skumbildningen befordras af i
vattnet befintliga gasblåsor, vid hvilka de oljade
mineral-partiklarna genom adhesion fästa. För att
vetenskapligt förklara härmed sammanhängande fenomen
har man framställt en massa teorier, ehuru någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
