- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
873-874

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flocklilja ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

873

Flocklilja-Flodreglering

874

Flocklilja, bot., namn på Agapanthus umbellatus
(se Agapanthus).

Flocksört, bot. SeEupatorium, där oriktigt står f l
o x ö r t.

*Flod, geol. Se E ro si o n. Suppl.

* Flöda. - 2. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

Flöda kolonier. Se Föreningen Flöda kolonier. Suppl.

*Floderus. - 2. M. M. F. dog 31 aug. 1909.

3. Björn Gustaf Oskar F., den föregåendes son,
öfverläkare, kirurg, f. 14 aug. 1867 i Uppsala,
blef 1885 student, 1893 med. licentiat och 1898
med. doktor i Uppsala, där han varit amanuens vid
farmakologiska institutionen 1888 -89 samt
amanuens och underkirurg vid akademiska
sjukhuset 1893-96. Han var docent i kirurgi
där 1897-99 och vid Karolinska institutet i
Stockholm 1899-1917 samt är öfverläkare sedan
1899 vid kirurgiska afdelningen å Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn och sedan 1918
hos olycksfallsförsäkringsbolaget Bore. Han var
föreståndare för Serafimerlasarettets kirurgiska
poliklinik 1902-07 och biträdande lärare i kirurgi vid
Karolinska institutet 1910-17. F. företog 1897-98
en medicinsk studieresa till Tyskland samt dessutom
flera salikologiska studieresor i Skandinavien, till
Novaja Zemlja och till Grönland 1911-21. Utom sin
gradualafhandling, Om den s. k. prostatahypertrofiens
behandling, har F. utgett ett flertal med. skrifter,
hufvudsakligen öfver kirurgiska ämnen, samt värdefulla
meddelanden ang. Salix-floran i nordligaste Sverige
samt på Novaja Zemlja. I Stockholm har F. sedan
1899 utöfvat en omfattande och högt uppskattad
läkarverksamhet, speciellt inom området för kirurgiska
samt hals-, näs- och öronsjukdomar.

4. O s k a r M a 11 i a s (M a 11 s) F., den
föregåendes kusin, biolog, f. 30 sept. 1869 i Nora,
student 1888, blef filos, doktor 1896 i Uppsala,
adjunkt vid allm. läroverken i Nyköping 1902 och
i Norrköping 1903 samt lektor i biologi och kemi
i Västerås 1905. F. har företagit flera in- och
utrikesresor med naturvetenskapliga mål. Bland
utgifna, skrifter märkas den 1896 i "Zeitschrift
fur wissenschaftliche zoologie" offentliggjorda
Ueber die bildung der follikelhullen bei den
ascidien samt öfversättningen och bearbetningen
af vissa delar af Djurvärlden (1901-04; det
danska originalet af Böving-Peter-sen och Dreyer),
dessutom flera populärnaturhistoriska uppsatser.
3. K- W. 4. L-e.

*Flodhästsläktet, zool. Dess äldsta hittills kända
lämningar äro från Europas pliocenaflagringar.

’Flodin, Louise Ch. K., dog 20 mars 1923 i
Stockholm. - Hennes man, Sigfrid F., dog 11 nov. 1909.

*Flodin, Karl T., flyttade 1908 jämte sin hustru A d
é e F. till Buenos Aires, i hvars musik-lif de sedan
intagit en bemärkt plats, hustrun som sångpedagog
och konsertgifvarinna.

Flodin, John Henrik, ämbetsman, f. 19 jan. 1865
i Stockholm, student i Uppsala 1884, aflade där
examen till rättegångsverken 1895 samt tjänstgjorde
därefter under Svea hofrätt och i flera ämbetsverk i
hufvudstaden, bl. a. sedan 1897 i Järnvägsstyrelsen,
där han 1902 förordnades och 1908 utnämndes till
byrådirektör vid taxebyrån samt

1914 blef tjänstförrättande öfverdirektör och 1915
förordnades till öfverdirektör.

F. har i stor utsträckning deltagit i
och varit ledare af utredningar i viktiga
järnvägsfrågor. Så har han varit ordf. i Statens
järnvägars cirkulärkommitté 1905-07, led. af
järnvägstaxekommittén 1907-18, ordf. i Statens
järnvägars bokföringskommitté 1917-22, i kommittén
för kontrollkontorets omorganisation sedan 1917
och i Statens järnvägars kyl- och varmvagnskommitté
1918-21, led. i vagnförbundskommittén sedan 1917,
led. och huf-vudsekreterare i järnvägskommittén
1918-22 samt ordf. i kommissionen för revision
af järnvägstrafikstadgan 1920-23. 1911-13 var han
lärare vid Statens järnvägars föreläsningskurser för
aspiranter till högre trafikbefälstjänster och 1903-13
sekreterare i Svenska järnvägsföreningen. Vidare
har han sedan 1909 varit led. af förvaltningen
af Ceder-grenska uppfostringsfonden, sedan 1917
vice ordf. i riksvärderingsnämnden, 1917-23 ordf. i
Stockholms stads l:a hyresnämnd och sedan 1918 vice
ordf. i expropriationsnämnd för Stockholm. F- P-

Flodkrabban,’ zool. Se Telphusa.

Flodman, GustafFerdinand, maskiningenjör, f. 17
febr. 1846 i Motala, genomgick slöjdskolan i Stockholm
1861-64 och tjänstgjorde därefter som ritare och
konstruktör vid verkstäder i Sverige och Finland. 1872
anställdes F. som maskinkonstruktör vid W. Lindbergs
verkstad i Stockholm, där han kvarstannade i 34
år, tills verkstaden nedlades. Efter denna tid
har F. utöfvat en högt värderad konsulterande
verksamhet i Stockholm. Särskildt som konstruktör
af sjöångmaskiner har F. gjort sig bemärkt. Den
första i Sverige byggda fullgoda kom-poundmaskinen
konstruerades 1876 af F. för ångf. "Wisby", och
1888 konstruerade han tripelexpan-sionsmaskinen
för ångf. "Gauthiod". Den senare utrustades med
en af F. patenterad slidrörelse (jfr Ångmaskin),
möjliggörande en inskränkning i maskinens längd,
särskildt af värde vid insättande af nya maskiner
i äldre fartyg. Äfven som fartygs-konstruktör har
F. nedlagt stora förtjänster, och åt konstruerande
af propellrar har han egnat ett mycket omfattande
och framgångsrikt arbete. Bland F:s arbeten märkas
maskinerna till en mängd last-och passagerarbåtar
af olika storlekar, "Isbrytaren II", torpedbåtar
o. s. v. samt landtångmaskiner till bl. a. Stockholms
elektricitetsverk. Fmn.

’Flodmark, J. H. A., afgick 1914 från
stads-arkivariesysslan.

Flodreglering, tekn., i vidsträckt bemärkelse
en åtgärd, som vidtas för förändring af en
flods lopp eller vattenafbördning. Keglering
af ett vattendrag kan verkställas dels för att
möjliggöra eller underlätta dess trafikerande med
fartyg ("kanalisering"), dels för vattendragets
bättre utnyttjande som flottled (se F l o 11 n
i n g), dels slutligen för vattenkraftändamål
(se Vattenreglering). Kanalisering af floder
verkställes dels genom strömrensning (se d. o.),
hvarvid ett efter djupgåendet af de fartyg, som
skola framföras, afpassadt farledsdjup ernås genom
den naturliga flodfårans upprensning, vanligen genom
muddring, dels genom profilreglering, hvarvid medelst
dammar flodloppet af trappas, så att mellan dammarna
erhållas höljor med ökadt vattendjup och ringa fall
å vattenytan. För navigä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free