Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fixeringsbild ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fixeringsbild (sannolikt af ty. vexieren, gyckla
med, narra) kallas en sådan bild, där åskådaren ej
uppfattar dess egentliga innehåll omedelbart, utan
först efter mer eller mindre noggrant skärskådande
eller där innehållet framträder, först då man
ser bilden från en bestämd synpunkt. En enkel
form af fixeringsbilder består af mycket höga och
smala tryckbokstäfver, som anbringas tätt intill
hvarandra och som kunna läsas, endast då papperet
hålles framför ögat i mycket spetsig vinkel, så att
bokstäfverna ses i stark förkortning. Flera varianter
af dylika skämtbilder finnas. Oftast förekomma
fixeringsbilder i form af skämtteckningar, där
mellan träd eller andra föremål dölja sig ansikten,
figurer eller djur, som det gäller för åskådaren att
upptäcka. En på sin tid mycket bekant bild af detta
slag framställde Napoleon I:s graf på S:t Helena,
där mellanrummet mellan pilarna bildade Napoleons
gestalt i den kända uniformen med den trekantiga
hatten och med armarna korslagda öfver bröstet.
G-g N.
Fixtur, tekn. Se Uppritsning.
Fjaler, norskt härad. Se Ytre Holmedal.
*Fjaestad, G. A. - Af F:s senare arbeten skänkte
konstnären den förträffliga stämningsmålningen
Vinterdag vid en älf (målad 1907) till Nationalmuseum
1910. Nyfallen snö inköptes 1910 af Wiens moderna
galleri och Sommardag 1911 af det moderna galleriet
i Eom. G-g N.
Fjelberg, härad motsvarande F. och Eids socknar
under F. pastorat i yttre Hardanger, Hordaland fylke
(före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 70,78
kvkm. 1,926 inv. (1920). Jordbruk och fruktodling.
K. G. G.
Fjeld. Se Fjell. Suppl.
*Fjelie omfattar nu 2,076 har. 1,132 inv. (1923).
Fjell (Fjeld), härad och pastorat vid kusten,
s. v. om Bergen, Hordaland fylke (före 1919 Söndre
Bergenhus amt). 141,20 kvkm. 4,902 inv. (1920). Fiske.
K. G. G.
*Fjellstedtska skolan. Af skolans 7 klasser
motsvara klasserna l-3 realskolan och ringarna
I-IV gymnasiet vid statens högre allmänna
läroverk. Skolan är den enda läroanstalten i
Sverige med fullt genomförd klassisk linje, å
hvilken äfven hebreiska som obligatoriskt ämne föres
upp till studentexamen. Sedan 1917 har på skolans
arbetsprogram missionsstudiet återupptagits. Den
har utom föreståndare äfven en likaledes inom
inrättningen boende studierektor. Lärarna -
dels fasta, dels s. k. "timlärare" - äro 20 ä 30,
lärjungarnas antal har växlat mellan omkr. 110 och
120. Ärsafgiften, som betäcker endast en del af
utgifterna för kosthållet - själfva undervisningen
ges kostnadsfritt, liksom husrum, vedbrand, städning,
medicin och sjukvård -, utgör f. n. högst 600 och
lägst 250 kr.; dess storlek bestämmes med hänsyn
till elevernas ekonomiska möjligheter, dock så, att
fullständig befrielse från af gif ten ej beviljas
någon. Inträdesåldern, lägst 16 och högst 21 år,
af ser l:a klassen. Bland dem, som genomgått skolan,
har ett betydande antal blifvit präster, lärare eller
missionärer (i Indien, Kongo, öst- och Syd-Afrika
samt i Kina). G. N-n.
Fjelstrup, PeterJulius, dansk skådespelare, f. 24 mars
1866 i Köpenhamn, d. där 5 juni 1920, debuterade 1884,
var sedan anställd vid flera olika
Köpenhamnsteatrar, reste 1906-08 med eget sällskap
i Sverige, Norge och Danmark, gästspelade sedan
på olika håll, upprättade 1914 Alexandra-teatret i
Köpenhamn, sedan kalladt Betty-Nansen-teatret, hvilket
han tillhörde 1914-15 och från 1917. F. gjorde sig
först populär som operetthjälte (Ko-Ko i "Mikadon"
m. fl.) och farsor (titelfigurerna i "Charleys tant"
och Esmanns "Alexander den store"), öfvergick sedan
till skådespelet och framställde såväl folkpjäsroller
och melodramatiska förbrytare (Svengali i Du Mauriers
"Trilby") som karaktärsgestalter (Bratt i Björnsons
"Över evne" m. fl.) samt nådde högst i moderna
skådespel, t. ex. titelrollen i Strindbergs "Fadren",
Ress-man i Heibergs "Balkonen" och Dag i Björnsons
"Daglannet". Ett rikt temperament och frodig fantasi
utmärkte honom. R-n B.
Fjerdingen, förstad till Kristiania (se d. o.).
*Fjord. Nyare forskningar ställa förkastningarna
främst bland de faktorer, som förorsakat
fjordarnas bildning. Sedan en fjord anlagts
genom dislokationer, har den fluviala erosionen
utvidgat densamma och den glaciala erosionen
rymt upp den och fördjupat dess botten; genom
landsänkning har sedan hafvet trängt in
och "dränkt" den färdiga dalen.
K. A. G.
Fjordhästen. Se Norska hästen.
Fjordska ersättningstal. Se Fjord, N. J., och
Fodermedel, sp. 697.
Fjords kontrollcentrifug. Se Fjord, N. J.,
och Mjölkprofvare.
Fjordskär, blixtfyr i Kungsbackafjorden, Kattegatt,
på 57° 21’ 11" n. br. och 12° 17 16" ö. lgd fr. Gr.,
10 m. öfver medelvatten, har en lysvidd af 11
bågminuter åt sjön och 10 åt fjorden och uppfördes
1882. Senaste ändring 1908. Agaljus.
E. A-t.
Fjosocken, en 13 kvkm. stor sjö, belägen 405 m. ö. h.,
i Sorsele socken, Västerbottens lappmark, genomflytes
af Juktån, en biflod till Ume älf.
O. Sjn.
Fjotland, härad och pastorat, n. ö. om Farsund,
Vest-Agder fylke (före 1919 Lister og Mandal amt),
Norge. 595,87 kvkm. 995 inv. (1920). Jordbruk och
skogsbruk. Molybdengrufvor.
K. G. G.
*Fjuk. Fyren ändrades 1909 till blixtfyr och
är anbragt i ett 9,4 m. högt torn af järn och
betong. Lågans höjd är nu 18,5 m. Agaljus.
E. A-t.
Fjäderal, bot. Se Flikbladighet. Suppl.
Fjäderharf. Se Harf.
Fjäderholmarna, ett par i Lilla Värtans södra del vid
inloppet till Stockholm belägna holmar, som urspr.
tillhörde Djursholms gods, sedermera Stockholms
stad och sedan 1918 staten. De voro i äldre tider
afstjälpningsplats för stadens latrin. Numera finns
där, sedan många år, en sommarrestaurang.
Fjäderhyacint, bot. Se Muscari.
Fjäderkultivator, landtbr. Se Harf.
Fjäderkål, bot., namn på brokbladiga kålsorter (se
Brassica, sp. 30).
Fjäderstolssystemet, text. Se Väfning, sp. 49.
Fjädervikt. Se Boxning. Suppl., sp. 776.
Fjäleviken, bukt af Östersjön i Enångers socken,
Hälsingland, s. om Enångersviken och mot s. begränsad
af Näsudden.
O. Sjn.
*Fjälkinge. Där stod 1710 en rytteristrid, hvari
danskarna besegrade en med dem jämnstark svensk kår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
