Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskerikonsulent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Fiskerikonsulent-Fiskrätter
856
till fiskeristatistiken och biträda
fiskeriintendenterna i deras verksamhet.
K. A. A-n.
Fiskerikonsulent. Se Fiskeriinstruktör. Suppl.
*Fiskerilagstiftning. Genom lagen om g em
ensamhetsfiske 30 juni 1913 har möjlighet be-redts
att med afseende å oskift fiskevatten eller där
eljest ett sammanhängande fiskevatten tillhör
två eller flera delegare kunna åstadkomma en
sammanslutning för rationellt ordnande af fisket inom
hela fiskevattensområdet, äfven om en minoritet af
delegarna skulle vilja motsätta sig detta. Delegarna
kunna för viss tid, minst 10 och högst 25 år, besluta,
att fisket i vattnet skall vara gemensamhets-fiske,
dock att för beslutets giltighet fordras
fast-ställelse af K. M:ts befallningshafvande. Äro
delegarna icke ense om gemensamhetsfiskes inrättande,
kan beslutet fattas af en majoritet så bestämd,
som i § 11 stadgas. Gemensamhetsfiske kan nyttjas
af delegarna i bolag eller upplåtas på arrende;
i förra fallet fordras enhällig öfverenskommelse
(§ 16), i senare fallet en viss enligt § 17
bestämd majoritet. Beslutad utarrendering skall
ske på offentlig auktion, om ej delegarna enhälligt
öfverenskomma om annat förfaringssätt. Tillgodogöres
ej fisket på något af angifna sätt, skall det brukas
af delegarna hvar för sig enligt af dem antagen
och af K. M:ts befallningshafvande fastställd
plan. Innan sådan plan fastställts, får fisket
ej nyttjas annorledes än till mete samt, efter
enhällig öfverenskommelse, till fiske med drag och
svirfvel. Äfven om gemensamhetsfiske skall nyttjas
af delegarna i bolag eller upplåtits på arrende,
har delegare rätt att själf och med sitt husfolk idka
mete i det honom tillkommande vattnet och, om detta
enhälligt öfverenskommits och sådan öfverenskommelse
träffats före arrendeaftals ingående, jämväl fiska
med drag och svirfvel. Enligt uttryckligt stadgande är
därvid icke att såsom mete anse fiske med ståndkrok,
långref eller utter, ej heller slantning (§ 3).
I lagen om rätt till fiske upptas icke vidare förbud
att i kungsådra utsätta fast eller rörlig redskap,
som kan hindra fisken att framgå. Bestämmelsen
därom i fiskelagens § 14 (l:a stycket) uteslöts i
sammanhang med införandet af den nya vattenlagen,
enligt hvilken kungsådra icke, såsom enligt den
föregående lagstiftningen, utgör en begränsad
del i vissa vattendrag. I stället kan enligt
vattenlagen kap. l § 6 i vattendrag, där kungsådra
finns, egare af strömfall eller annat vattenområde
vara skyldig att för fiskets tillgodoseende utan
ersättning underkasta sig en förlust i vattenmängd
och fallhöjd i viss omfattning. Äfven i öfrigt har
på skilda ställen i vattenlagen fiskeriintresset
beaktats, såsom för det fall, att någon vill göra
damm eller annan byggnad i vatten, där fisken
har sin gång, eller att kronan, landsting eller
hushållningssällskap vill anordna särskild fiskeväg
eller annan anstalt för fiskets befrämjande (kap. 2 §§
8 och 9). Att anmärka är äfven, att enligt kap. 2,
§ 10 en särskild årlig afgift till befrämjande af
fisket inom landet skall, som regel, erläggas vid
byggnad i vatten för vattnets tillgodogörande eller
för reglerande af vattnets afrinning. Afgiftens
belopp bestämmes af vattendomstolen efter förslag
af statens fiskeritjänsteman inom vissa i stadgandet
fastställda gränser och med tillämpning af där angifna
grunder. Äfven enligt
kap. 6 § 9 i vattenlagen är en afgift i fiskets
intresse bestämd. Om nämligen i vatten, där allmän
flottled skall inrättas, finnes fiske af någon
betydenhet och det skäligen kan befaras, att genom
anläggningar eller åtgärder för flottleden eller
i följd af flottnin-gen afsevärdt men tillskyndas
fisket, kunna de flottande förpliktas erlägga
en årlig afgift för anordnande och uppehållande
af fiskodlingsanstalt eller för vidtagande
af andra åtgärder till fiskets bevarande i
vattenområdet. Bestämmelser ang. indrif-ningen och
användningen af nu berörda, jämte vissa andra enligt
vattenlagen utgående afgifter ges i k. kung. 11 juni
1920. Vattenafgiften till befrämjande af fisket inom
landet skall inbetalas till länsstyrelsen, som kan
förordna, att af gif ten skall uppbäras och redovisas
i sammanhang med kronouppbörden. Fiskeafgiften enligt
kap. 6 § 9 i vattenlagen upptas i samma ordning som
öfriga flottningsumgälder. Närmare bestämmelser
ang. användningen af ifrågavarande vatten- och
fiskeafgifter meddelas af K. M:t efter förslag af
Landtbruksstyrelsen. B. H. D.
Fiskeriskola. För insjöfiske och fiskodling i
dammar inrättade Södra Sveriges fiskeriförening 1906
Södra Sveriges fiskeriskola vid Aneboda i Kronobergs
län. Sedan 1908 åtnjuter skolan statsunderstöd och är
ställd under tillsyn af Landtbruksstyrelsen, som ock
fastställer undervisningsplanen. Vid skolan hållas
dels kortare teoretiska specialkurser i fiskodling
och insjöfiske, dels en praktisk kurs i tillverkning
af fiskredskap, och därjämte mottagas elever för
öfning i fiskodling vid föreningens dammhushållningar
och försöksstationer samt i fiske. Undervisning,
kost, bostad och undervisningsmateriel lämnas
kostnadsfritt. För inträde fordras endast
folkskolekunskaper och föregående praktik i
fiske. JfrSödraSverigesfiskeri-f or en i n g.
H. J. Dft,
Fiskeristyrelsen i Finland. Se
Fiskeri-tjänstemän. Suppl.
^Fiskeritjänsteman (sp. 436). I Finland ersattes
inspektören för fiskerierna och hans assistenter
1918 med Fiskeristyrelsen, som består af l of ver
direktör, 2 fiskeriråd, 2 biträdande fiskeri-råd
och l assessor. Styrelsen åligger bl. a. att ha
omsorg om statens fiskerier och fiskevatten,
främja fiskodlingen, leda och kontrollera
undervisnings-och instruktionsverksamheten
å fiskerihushållningens område samt idka
praktisk-vetenskapliga undersökningar ang. fisket i
såväl hafvet som sötvatten. Fiskeristyrelsen torde
i snar framtid komma att indragas, hvarvid dess
uppgifter öfverföras på Landt-bruksministeriet,
dock sålunda, att de vetenskapliga undersökningarna
för framtiden skulle åligga Hafsforskningsinstitutet
(se d. o. Suppl.). O. B-n.
Fiskhall. Se Saluhall.
Fiskhuds-chagrin. Se Läder, sp. 173.
Fiskiglar, zool. SePiscicola.
Fisklösaän, biflod till Indalsälfvens tillflöde Långan
från Fisklösasjöarna i de jämtländska Old-fjällen.
O. Sjn.
Fiskmärden, zool. Se Mårdsläktet.
Fiskrätter, kokk. Allkänd är fisksläktets ofantliga
betydelse för människosläktets uppehälle. Alltifrån
äldsta tider har den outtömliga och jämförelsevis
lätta åtkomsten af fisk varit människan till stor
båtnad i striden för tillvaron. Hela folk skulle
alltjämt icke kunna existera utan fiskets skördar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
