Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fisher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Fisher-Fiskeriinstruktör
854
gionsuppfattning den mest glödande
patriotism. Hans mycket temperamentfullt
skrifna Memories utkommo i 2 bd 1919.
H. W-l. Fisher [f i’j e], Andrew, australisk
politiker, f. 29 aug. 1862 i skotska grefskapet
Kilmarnock, började sin bana som kolgrufarbetare,
emigrerade 1885 till Queensland, blef 1893 led. af
Queenslands legislatur, var järnvägsminister där
1899 och 1901-15 led. af Australiska statsförbundets
parlament. F., som tillhörde arbetarpartiet, var
en tid 1904 handels- och tullminister i ministären
Watson, efterträdde 1907 Watson som arbetarpartiets
ledare och var premiärminister och finansminister
dec. 1908-juni 1909 1910-13 och sept. 1914-okt. 1915
(jfr Australiska statsförbundet. Suppl.). Därefter
var han 1916 -21 australisk "high commissioner" i
London. Vid Georg V:s kröning 19ll representerade han
Australien och utsågs till medlem af Privy council.
V. S-g.
Fisher [f i7 J o], Herbert Albert Laurens,
engelsk universitetsman och politiker, f. 21 mars
1865 i London, blef 1888 universitetslärare i
Oxford ("fellow" vid New college; sedan andra
lärarbefattningar) och 1912 vice-kansler vid
Sheffields universitet. F., som 1915 var
medlem af kommittén för utredning rörande
tyska krigsförbrytelser, blef dec. 1916
undervisningsminister i Lloyd Georges ministär
och s. å. underhusledamot. Han genomförde 1918 en
ganska genomgripande skolreform (upprättande af
barnträdgårdar och fortsättningsskolor, förbättrad
fysisk fostran, inskränkning af rätten att till
industriellt arbete använda barn i skolåldern
o. s. v.). F. har representerat Storbritannien
vidl flera råds- och delegeradeförsamlingsmöten
inom Nationernas förbund (bl. a. vid behandlingen
af Ålandsfrågan). Han afgick med ministären Lloyd
George okt. 1922. F. är en ansedd historiker och har
bl. a. skrifvit The mediceval empire (1898), Studies
in napoleonic statesmanship (1903), del 5, omfattande
tiden 1485-1547, i samlingsverket "A political history
of England" (1906), F. W. Maitland (1910). Napoleon
(1913), Studies in history and politics (1920) och
Orthodoxy (1922) samt medverkat i "Cambridge modern
history". V. S-g.
Fisher [fi’J e], Irving, amerikansk nationalekonom,
f. 27 febr. 1867 i Saugerties, staten New York,
studerade bl. a. 1893-94 i Berlin och Paris,
blef biträdande lärare i matematik 1890 och i
nationalekonomi 1895 samt ord. professor i sistnämnda
ämne 1898, allt vid Yale-university. Han stod som
utgifvare för "Yale review" 1896-1910 och har sedan
varit led. i flera officiella kommittéer. Efter ett
matematiskt bidrag till pristeorien 1892 medverkade
han vid öfv. och utg. på engelska af Cournot (se
d. o.) samt publicerade A brief intro-duction to
the infinitesimal calculus (1897; flera uppl.;
öfv. till flera språk), särskildt afsedd till
hjälpreda vid studiet af matematisk statistik
och nationalekonomi. Med The natur e oj capital
and income (1906) och The råte of interest (1907)
gjorde han beaktade inlägg i debatten om kapital,
hvilket begrepp han utsträcker till att omfatta all
förmögenhet (se Kapital, sp. 849), och om ränta (se
d. o., sp. 65). Ännu större uppmärksamhet tilldrog
han sig i debatten om penningens köpkraft (se
E. F. K. S-n. Svenska fiskare-
Penningvärde och Kvantitetsteorien) med uppsatser
i amerikanska tidskrifter och tidningar och med
The purchasing power of money (1911; öfv. till
ty.). En sammanfattning af sitt system har F. gett
i tilementary principles of economics (1913). Mycket
uppseende väckte F:s efter rundskrifvelser till och
rundfrågningar bland all världens nationalekonomer
framlagda slutliga förslag att inrätta penningväsendet
för reglering af den genomsnittliga prisnivån,
så att denna hölles så oförändrad som möjligt och
därmed penningvärdet så stabilt som möjligt. Tendenser
till stegring och sänkning i prisnivån skulle enligt
förslaget motverkas genom ökning resp. minskning af
den guldmängd, som ingick i hufvudmyntet, hvarigenom
växlingen i den för betalningsmedlens mängd i ett
guldfotsland afgörande guldtillgången komme att
kompenseras ("a compensated dollar"). Förslaget med
modifikationer och med referat öfver framställda
invändningar framlade F. ånyo utförligt i Stabilizing
the dollar (1920). Kritiskt har förslaget afvisats
af bl. a. Davidson och Wick-sell (se "Ekon. tidskr.",
1913). Afgörande invändningar ha framkommit, afseende
både förslagets teoretiska bristfälligheter och
praktiska_ verkningar.
Fiskareförbundet. Se förbundet.
Fiskarknut. Se Knut.
Fiskarlappar. Se Lapp ar, sp. 1194.
Fiskemfoss, Fiskumfoss. SeNamsen.
* Fiskepass. Se äfven T u 11 p a s s.
Fiskeribyrån, en byrå inom Landtbruksstyrelsen (se
d. o.).
*Fiskerifonden. - 2. För fonden för fiskerinäringens
befrämjande, bildad 1892, ha bestämmelserna gång
på gång ändrats. Enligt de 7 aug. 1907 utfärdade
ändrade stadgarna med ytterligare ändringar 11 juli
1918 och 17 juni 1921 är årliga lånebeloppet 75,000
kronor, lånen räntefria under första året, men räntan
därefter 3,e proc., och amorteringstiden oförändradt
10 år. Högsta beloppet för enskilda lån är 25,000 kr.
H. J. Dft.
Fiskeriförening har till uppgift att rationellt
vårda fiskevattnet, verka för fiskodling och
fiskens afsättning samt öfver hufvud att främja
fiskerinäringens intressen. De största äro f. n. Södra
Sveriges f i s k e r i f ö r e n i n g (se d. o.) samt
Göteborgs och Bohusläns hafsfiske-förening. Numera
bildas äfven kooperativa fiskeriföreningar för inköp
af för fisket erforderliga förnödenheter och för
fiskfångsternas försäljning. I Danmark och Norge har
denna föreningsrörelse blifvit af rätt stor betydelse,
och på senare åren ha äfven i Sverige bildats
åtskilliga dylika ekonomiska fiskeriföreningar.
K. A. A-n.
Fiskeriinstruktör och F i s k e r i k o n s u l e’n t
äro titlar, som, utan att innebära någon åtskillnad,
numera användas för fiskeritjänstemän, som de flesta
hushållningssällskap till ett antal af l eller 2
anställa och med bidrag af statsmedel aflöna. De
ha till uppgift att verka för fiskets främjande
inom sällskapens verksamhetsområden genom att utföra
fiskinplanteringar, lämna råd och upplysningar rörande
fiskemetoder och fiskberedning m. m. Ofta handha de
äfven insamlingen af primäruppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
