Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Inkomster: | ||
| Ord. staten | E. o. staten | |
| Inkomst af domäner o. annan statens förmögenhet | 737,227,150 | 1,000 |
| Direkta skatter | 463,445,000 | – |
| Indirekta skatter | 879,050,000 | – |
| Skatter af blandad natur | 118,235,000 | – |
| Afgifter vid anlitandet af statsanstalter | 112,575,000 | – |
| Diverse inkomster | 137,447,150 | 18,200,000 |
| Summa | 2,447,979,300 | 18,201,000
Statsskulden. Ett nytt statslån för järnvägsbyggnader upptogs 1909 i England. Under tiden närmast efter frihetskriget såg sig staten tvungen att uppta flera stora inhemska lån för betäckande af de af kriget föranledda utgifterna och för bestridande af de bl. a. genom krigsmaktens återupprättande och utrikesrepresentationens skapande ökade statsutgifterna, intill dess skatteväsendet hunnit ombildas. En del lån upptogs äfven i syfte att h. o. h. eller delvis inlösa vissa större industriella inrättningar m. m. eller aktiemajoriteten i sådana (A.-b. W. Gutzeit & co, Jockisgods, A.-b. Tornator m. fl.), hvarjämte valutalån anskaffades i utlandet; de senare ha dock visat sig mycket kostsamma. Vid utgången af 1922 uppgick statsskulden till 826,9 mill. mk utländska lån och 1,051,0 mill. mk inhemska lån, eller inalles 1,877,9 mill. mk. Omräknas dessa belopp (hvilka äro bokförda till det belopp finska mark, som influtit genom hvarje lån) i doll. enligt medelkursen i dec., hvarvid de utländska lånen (hvilkas obligationer samtliga äro ställda på flera myntslag) fördelas på resp. myntslag i det förhållande, som de inlösta kupongerna utvisa, finner man, att statsskulden vid sagda tidpunkt uppgick till 78,9 mill. doll., hvaraf 52,6 mill. doll. utländska lån och 26,3 mill. doll. inhemska lån. O. B-n. Kyrklig organisation. Till evangelisk-lutherska bekännelsen hör ett alldeles öfvervägande flertal (98,15 proc. år 1913) af F:s befolkning. F. var till 1923 deladt i 4 stift: Åbo ärkestift, Borgå, Nyslotts och Kuopio stift (med Uleåborg som biskopssäte). Beslut fattades s. å. af statsmakterna om utbrytande ur dessa 4 stift af ett femte, ett särskildt svenskt stift, hvilket skulle omfatta rent svenska församlingar, tvåspråkiga församlingar med svensk majoritet och landets bägge tyska församlingar. F:s lutherska kyrkas inre organisation och ställning till staten motsvara i allt väsentligt förhållandena i Sverige: kyrkostyrelsen inom stiften utöfvas af biskop och domkapitel, stiften äro indelade i prosterier (motsvarande kontrakten i Sverige), prästvalsbestämmelserna likna de svenska, biskop utnämnes af presidenten inom ett af stiftets prästerskap genom val uppgjordt förslag på tre personer o. s. v. Till 1917 fanns ett antal "imperiella" pastorat, motsvarande de regala i Sverige (däremot afskaffades patronatsrätten redan 1868); numera har staten afstått från sin forna utnämningsrätt i de imperiella pastoraten, med undantag för domprostbefattningar. Kyrkans högsta gemensamma representation är kyrkomötet, hvilket stiftar lag i rent kyrkliga ärenden (t. ex. om antagande af ny psalmbok, kyrkohandbok och bibelöfversättning), men däremot ej har lagstiftningsmakt, utan endast rätt att yttra sig i lagstiftningsfrågor om kyrkans förhållande till staten och till andra religionssamfund. Af kyrkomötet antagna kyrkliga lagar träda i kraft, när de i oförändrad form stadfästs af regering och riksdag. Grundläggande för församlingarnas själfstyrelse är 1869 års kyrkolag. Under de senaste årtiondena har inom kyrkan utvecklats en liflig fri föreningsverksamhet för mission, uppbyggelse och kyrkligt sociala syftemål. Det 1859 stiftade Finska missionssällskapet har ett missionsfält bland ova-mpo i Syd-Afrika. Finska sjömansmissionen (från 1875) underhåller, med understöd af statsmedel, sjömanspräster i en del utländska hamnar (särskildt i England och Nord-Amerika). – Grekisk-katolska kyrkan i F. utgjorde under den ryska tiden ett under den ryska kyrkostyrelsen lydande stift, medan däremot dess ekonomiska administration handhades af F:s regering. Efter F:s frigörelse reglerades den grekisk-katolska kyrkans ställning och organisation autocefalt genom förordn. 26 nov. 1918. Enligt denna utgöra de grekisk-katolska församlingarna i F. ett stift; det är indeladt i 6 inspektionsdistrikt. Kyrkostyrelsen (med säte i Viborg) utöfvas af biskopen (som har ärkebiskops titel), biskopsvikarien, 2 af synoden valda ledamöter (1 präst och 1 lekman) samt 1 sekreterare. Prästerna och andra kyrkliga ämbetsmän samt munkarna och nunnorna måste vara finländska medborgare. Synoden sammanträder hvart tredje år och består dels af själfskrifna, dels af präster, kloster och lekmän valda ledamöter. Den eger bl. a. välja biskop och biskopsvikarie, men dessa val skola bekräftas af regeringen. Församlingarna välja sitt prästerskap; valet stadfästes af biskopen. Grekisk-katolska kyrkan i F. erkändes 1923 af patriarken i Konstantinopel som ett autonomt, direkt under denne lydande ärkebiskopsstift. 1910 hörde till denna kyrka 52,004 personer (militär och tillfälligt i F. vistande ryssar ej medräknade). – Romersk-katolska kyrkan i F. har under Benedikt XV afskilts till ett själfständigt apostoliskt vikariat. – Dissenterlagen af 1889 möjliggjorde upprättandet af äfven andra protestantiska kyrkosamfund än evangelisk-lutherska, förutsatt att de stode på bibelns och den apostoliska bekännelsens grund. Enligt denna lag ha i F. 1892 organiserats legaliserade metodist-episkopala och baptistförsamlingar. – Om i F. gällande religionsfrihetslagstiftning (af 1922) se sp. 825. Genom lag af 1918 har åt judarna tilldelats enahanda rätt att bli finländska medborgare som personer, tillhörande andra religionssamfund. V. S-g. Undervisningsväsendet. Skolstyrelsen, omorganiserad 1918, består af 1 afd. för lärdomsskolan, 1 för folkundervisningen och 1 för barnskydd, med hvar sin afdelningschef under en gemensam öfverdirektör. 1920 upprättades en svenskspråkig afd., som har öfverinseendet öfver den svenska lärdomsskolan och folkundervisningen. Skolstyrelsen biträdes af årligen sammanträdande, af valda representanter för rikets lärare bestående lärarråd, 1 för lärdomsskolan och 1 för folkundervisningen; lärarråden afge utlåtande och göra framställningar i frågor, som röra undervisning och uppfostran samt lärarnas ekonomiska och rättsliga ställning. I Regeringsformen af 1919 stadgas, << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nfco/0426.html 
|