Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Felixstowe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Felixstowe hade 11,655 inv. 1921. Under Världskriget
bombarderades det 22 juli 1917 af tyska flygare.
Felix Tandem, pseudonym. Se Spitteler, C.
Fellahieh (Felahieh, Falahiyeh), ort i Mesopotamien,
vid Tigris, omkr. 50 km. ö. om Kut-el-Amara, bekant
genom det slag, som 5 april 1916 där utkämpades mellan
den engelska mot Kut framryckande undsättningsarmén
under general Gorringe och en turkisk arméafdelning,
som besatt en befäst ställning tvärs öfver Tigris
v. om F. Turkarna blefvo slagna, men undsättningen
kunde dock ej genomföras. Jfr Världskriget, sp. 216.
H. J-dt.
Fellem, bot., tekn. Se Kork.
Fellenius, Wolmar Knut Axel, civilingenjör,
högskolelärare, f. 10 sept. 1876 i Stockholm,
student 1894 och utexaminerad 1898 från Tekniska
högskolans afd. för väg- och vattenbyggnadskonst, var
Härnösands stads byggnadschef och stadsbyggmästare
1903-05 och nedlade som afdelningschef vid
Göteborgs hamnstyrelse 1905-11 förtjänstfullt
arbete (bl. a. anläggningen af Stigbergskajen samt
Fiskhamnen och Sannegårdshamnen och projektet till
central- och frihamn) för utveckling af landets
främsta hamn. Samtidigt (1906-11) verkade han
som lärare i väg- och vattenbyggnadskonst vid
Chalmers’ tekniska läroanstalt. Sedan 1911 är
F. professor i vattenbyggnadslära vid Tekniska
högskolan och sedan 1915 föreståndare för högskolans
fackafdelning för väg- och vattenbyggnadskonst,
hvars vattenbyggnadslaboratorium tillkommit
genom F:s initiativ. Han utnämndes 1904
till löjtnant och 1920 till major i Väg- och
vattenbyggnadskåren. F. utöfvar äfven omfattande
konsultativ verksamhet och har bl. a. upprättat
förslag till hamnanläggningar i Västerås, Falkenberg,
Kristinehamn, Jönköping, Södertälje, Oskarshamn
och Örnsköldsvik, verkställt utredningar rörande
ett flertal större hamnbyggnadsfrågor samt (tills,
med professor O. Linton) konstruerat pontonbron öfver
Tranebergssund i Stockholm. F. har vidare anlitats som
prisdomare vid åtskilliga hamntäflingar. 1908-12 var
han sekreterare i Kommunaltekniska föreningen, 1911
led. af kommissionen för statsbanan Könninge-Ström
samt 1914-22 led. (från 1919 ordf.) i Statens
järnvägars geotekniska kommission. F. har (bl. a. i
"Teknisk tidskr." m. fl. publikationer) offentliggjort
ett 70-tal uppsatser och afh. i hamnbyggnadsfrågor,
hvaribland märkas Fiskhamnar vid och i närheten
af Nordsjön (1907), Om beräkning af kajbyggnader
o. d. (1910), Nybyggnader i Göteborgs hamn (rapport
till XII:e internationella sjöfartskongressen, 1912),
Hamnväsendets utveckling i Sverige under den senaste
50-årsperioden (1912), Förslag till frihamn i Göteborg
(1915) och (tills, med L. von Post) Utredning om
erosionsrisker genom partiell reglering af Siljan
(1922).
Fmn.
*Fellin, estn. Wiljandi, tillhör nu republiken
Estland och är hufvudort i distriktet (maakond)
Wiljandi. 9,405 inv. (1922).
*Fellingsbro. – 2. Kontraktet omfattar nu
jämte de fyra i hufvudupplagan nämnda äfven
Guldsmedshyttans pastorat. –
3. F. socken tillhör nu h. o. h. F. härad. 7,191 inv. (1923), hvaraf i
F. municipalsamhälle 728 inv. och i F.
norra (kapell)församling 2,031 inv. –
4. F. norra församling, sedan l jan. 1922 kapellförsamling i
F. pastorat. 2,031 inv. (1923). –
5. Municipalsamhälle i F. socken jämlikt k. bref 8 dec. 1911, vid
Örebro-Köpings järnväg, 15 km, v. n. v. om
Arboga. 107 har. 728 inv. (1923). Tax.-värdet å
bevillningsskyldig fast egendom var 1,127,100 kr., den
till bevillning taxerade inkomsten 866,690 kr. (1921)
och den inkomst, hvarå utskylder utdebiterats,
700,784 kr. (1922). Kommunalskatten utgick med
6,50 kr. och municipalskatten med 0,65 kr. per
bevillningskrona (s. å.). Samhällets inkomster voro
1,075 kr., dess utgifter 1,136 kr., dess tillgångar
1,749 kr., och skulder saknades (1918). I F. finnas
F. sockens sparbank samt afd.-kontor af A.-b. Svenska
handelsbanken och A.-b. Mälarebanken. Dessutom finnas
där F. brandförsäkringsbolag samt folkhögskola
med landtmannaskola och landthushållsskola
("Makarna Erikssons läroanstalt"), tillkommen
genom donation af nämndemannen Lars Eriksson och
invigd 7 nov. 1915. Af industrianläggningar märkas
gjuteri och mek. verkstad, kartong- och pappfabrik
samt träsliperi, mejeri och torfstrofabrik.
2-5. E. A-t.
Fellman, Nils Isak, finländsk ämbetsman, botanist,
historisk forskare, f. 10 sept. 1841 i Lappajärvi,
d. 28 okt. 1919 i Helsingfors, tillhörde en gammal
österbottnisk prästsläkt, af hvilken flera medlemmar
gjort sig kända som kraftiga pionjärer för kristendom
och kultur i Finska Lappmarken, särskildt hans
fader Jakob F. (se d. o.). Student 1859 och filos,
magister 1864, studerade han först botanik och
gjorde för detta ändamål 1861 och 1863 resor i Eyska
Lappmarken samt utgaf Plantce vasculares in Lapponia
orientali sponte nascentes (1864-69) och Plantce
arcticce exsiccatce in Lapponia orientali collectce
I-IV (1864). Han öfvergick så till juridiken, blef
jur. kandidat 1871, direktör i Statskontoret 1883,
led. af senatens justitieafdelning 1887, där han
1899 hörde till dem, som röstade för promulgerandet
af det s. k. februarimanifestet (se Finland,
sp. 324), blef 1900 president i Vasa hofrätt och
afgick 1902. S. å. upphöjdes han i adligt stånd. Sina
sista år egnade han åt vidlyftiga forskningar i
lappmarkernas historia och utgaf (på egen bekostnad)
sin faders värdefulla Anteckningar under min vistelse
i Lappmarken (4 bd, Helsingfors, 1906) och hans
dagboksanteckningar Gulnade blad (ibid., 1908) samt
den synnerligen värdefulla samlingen Handlingar och
uppsatser angående Finska Lappmarken och lapparna
(4 bd, ibid., 1910-15), den kanske förnämsta källan
iför kännedomen om Lapplands och lapparnas historia,
ej blott på den nuv. finska sidan, utan också i
Sverige. Hans faders unika samlingar från de numera
utdöda sydligaste finsk-lapska dialekterna utgåfvos
slutligen på hans initiativ af F. Äimä och T. Itkonen
1918 och Y. H. Toivonen 1920 i Finsk-ugriska
sällskapets i Helsingfors Journal, XXX och XXXIII.
K. B. W.
*Fellner, F., dog 22 mars 1916 i Wien.
*Felsit. Benämningen används numera ytterst sällan
som namn på själfständiga bergarter, men oftast för
grundmassan i porfyr samt i beteckningen felsitisk som strukturform.
K. A. G.
*Felsitoid. Ordet har alldeles gått ur bruk och ersatts med leptit.
K. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
