Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattigvårdsdistrikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinnessjuka, där kommun ej har eget sjukhus eller del
i sjukhus för sådana personer, hvarjämte kommun
är skyldig att inrätta barnhem för sådana barn,
som ej kunna förläggas i enskilda hem. I fall af
behof är kommun jämväl skyldig att upprätthålla
arbetsinrättning, vare sig ensam eller gemensamt med
andra kommuner. Kostnaderna för fattigvården bäras af
den kommun, där den understödde åtnjuter hemortsrätt;
dock bidrar staten med kostnaderna för personer i
åldern 16–55 år, hvilka minst 4 år före understödets
beviljande vistats i annan kommun än den, där
hemortsrätten åtnjutes, samt jämväl för sådan persons
hustru och barn under 16 år. Erhållen fattigvård är
den understödda eller den, som eger försörjningsplikt
emot denne, skyldig att i mån af förmåga återbära i
pengar eller genom arbete; dock må ingen kräfvas på
ersättning för fattigvård under sin minderårighet. Den
personella fattigafgiften har upphört.
O. B-n.
Fattigvårdsdistrikt. Enligt lag om
fattigvården skall fattigvårdssamhälle, där ej
dess fattigvård är af ringa omfattning, indelas
i distrikt, hvart och ett stående under närmaste
uppsikt af en led. af fattigvårdsstyrelsen. Till
denna ledamots hjälp kan anställas därför skickade,
inom fattigvårdssamhället bosatta män och kvinnor
(vårdare), hvilka, om förhållandena så kräfva, kunna
sammanslutas till särskilda distriktsstyrelser.
E. P-i.
*Fattigvårdsfullmäktige äro på landet
beslutande myndighet i ett fattigvårdssamhälle,
som består af flera kommuner och icke
är så obetydligt, att beslutanderätten
kan förbehållas fattigvårdsstämman.
N. H.
Fattigvårdsförbundet. Se Svenska fattigvårdsförbundet.
*Fattigvårdsföreståndare, föreståndare för
fattigvårdsinrättning, kan vara man eller kvinna,
men därtill får ingen annan antagas än den,
som eger nödiga förutsättningar för skötande
af dylik befattning. Årliga utbildningskurser
anordnas af Svenska fattigvårdsförbundet.
N. H.
*Fattigvårdsinspektör finns ej blott i
Stockholm. Enligt lagen om fattigvården
af 14 juni 1918 skall nämligen finnas en
statens fattigvårdsinspektör, som tillika
är chef för Socialdepartementets byrå för
fattigvårds- och barnavårdsärenden. Denne
leder fattigvårdskonsulenternas (se
d. o. Suppl.) verksamhet, bereder samtliga de
ärenden på fattigvårdens område, som ankomma på
K. M:ts afgörande, samt verkar för fattigvårdens
ändamålsenliga handhafvande inom riket i dess
helhet. Särskildt åligger det honom att ha
uppsikt öfver arbetshemmen. Han emottar anmälan
om missförhållanden inom fattigvården och skall
efter undersökning beifra dem. Genom resor i
landets olika delar skall han göra sig förtrogen
med tillståndet där i fattigvårdshänseende. –
2. I Finland blef vid Socialstyrelsens inrättande 1917
tillsynen öfver fattigvården öfverförd till denna,
hvari öfverinspektören för fattigvården inträdde som
led. Vid Socialstyrelsens indragning 1923 öfverfördes
dess uppgift i detta hänseende till Socialministeriets
fattigvårdsbyrå, hvars chef öfverinspektören
är. Under honom lyda numera 1 kvinnlig biträdande
inspektör och 5 distriktsinspektörer
(benämningen fattigvårdsinstruktör används ej längre).
1. E. P-i. 2. O. B-n.
Fattigvårdskonsulent, en (efter ansökan) af K. M:t
tillsatt tjänsteman, som med instruktion af 25
april 1919, inom sitt distrikt, hvilket bestämmes
af K. M:t, är K. M:ts befallningshafvandes biträde
i dess befattning med fattigvårdsförvaltningen
inom distriktets kommuner och jämväl har att gå
fattigvårdsstyrelserna, barnavårdsnämnderna och
nykterhetsnämnderna till hända med upplysningar och
råd. Han har fritt och obehindradt tillträde till
samtliga distriktets fattigvårdsanstalter och tillgång
till alla offentliga handlingar rörande fattigvården.
N. H.
Fattigvårdsreglemente antas af fattigvårdssamhället
efter förslag af fattigvårdsstyrelsen och underställes
K. M:ts befallningshafvande. Om denne andra
gången ett förslag underställes icke anser sig böra
fastställa det, hänskjutes frågan till K. M:t, som då
utfärdar reglemente. Endast fattigvårdssamhällen af
ringa omfattning och obetydligt antal understödstagare
kunna befrias från förpliktelsen att ha reglemente.
N. H.
Fattigvårdsrote. Se Fattigvård (äfven i Suppl.).
*Fattigvårdssamhälle. Se Fattigvård (äfven i Suppl.).
*Fattigvårdsstyrelse. Se Fattigvård (äfven i Suppl.).
*Fattori, G., dog 30 aug. 1908 i Florens.
Fauchille [fåji’ll], Paul Auguste Joseph, fransk
folkrättslärd, f. 1858 i Loos-lès-Lille, dep. Nord,
blef efter vunnen juris doktorsgrad lärare (maitre
de conférences) vid Parisuniversitetets juridiska
fakultet och avocat vid appellationsdomstolen
i Paris. Han har uppsatt och utger den ansedda
folkrättstidskriften "Revue générale de droit
international public". Bland F:s många skrifter
märkas Du blocus maritime (1882), La diplomatie
française et la ligue des neutres de 1780 (1893), Le
domain aérien et le régime juridique des aéro-stats
(1901), Louis Fruchart, dit Louis XVII (1905) och
Manuel de la Croix-rouge (1908). F. har dessutom
utgett en reviderad 5:e uppl. af H. Bonfils,
"Manuel de droit international public" (1908) och
medverkat vid utgifningen af flera folkrättsliga
aktsamlingar, t. ex. "Jurisprudence britannique
en matière de prises maritimes" (1919).
V. S-g.
*Faucigny. Om Upphäfvandet af F:s militära neutralitet
i samband med Versaillesfreden 1919 se Savojen. Suppl.
Faulhaber, Michael, tysk kardinal, f. 5 mars 1869 i
Kloster Heidenfeld i Bajern, var 1903-11 professor
i gammaltestamentlig exegetik i Strassburg, 1911-17
biskop i Speier och är sedan 1917 ärkebiskop i
Mtinchen; kardinal blef han 1921. F. har skrifvit
bl. a. Die griechischen apologeten der klassischen
väterzeit, I (1896), Zeitfragen und zeitaufgaben
(1915; 5:e uppl. 1919) samt under Världskriget
utgett fältpredikningar. Han har de senaste
åren stundom framträdt äfven i bajersk politik.
V. S-g.
Fauna och Flora, populär tidskrift för biologi,
uppsattes 1906 af professor Einar Lönnberg,
som allt sedan dess varit dess redaktör och
utgifvare. Tidskriften, som årligen utkommer i 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
