Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Essendon ... - *Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
modersmålet, och revolutionsåret 1917 återinsattes detta i
sina rättigheter i folkskolorna, hvarjämte estniskt
undervisningsspråk enligt den furst Lvovs provisoriska
regering aftrugade estniska autonomilagen infördes
äfven i E:s mellanskolor och vid universitetet i
Dorpat. Genom den tyska ockupationen 1918 upphäfdes
till tyska språkets förmån öfvergående dessa det
estniska språkets nyvunna rättigheter, men sedan
hösten 1918 har dock estniska språket härskat i
alla läroanstalter med undantag af de nationella
minoriteternas skolor (tyska, ryska, svenska,
lettiska, hebreiska), åt hvilka republiken E:s
författning garanterar alla kulturella rättigheter.
Kyrkliga förhållanden. Omkr. 4/5 af E:s inv. tillhöra
den evangelisk-lutherska kyrkan och omkr. 1/5 den
grekisk-ortodoxa. Författningen stadgar skilsmässa
mellan stat och kyrka, och sålunda finnes i E. ej
någon särskild statsreligion. Skilsmässan mellan
stat och kyrka har emellertid ännu (1923) ej
fullständigt genomförts, af det enkla skälet, att
lagstiftningsarbetet ännu ej hunnit dit. Från 1 maj
1923 ha de världsliga domstolarna öfvertagit frågor
om skilsmässa i äktenskap. Registrering af giftermål,
födelser och dödsfall o. s. v. skötes än så länge
provisoriskt af kyrkliga organ, ehuru i städerna redan
finnas institutioner för borgerlig vigsel och annan
registrering. För kyrkans underhåll betalar staten
numera åt konsistorierna af bägge konfessionerna
endast understöd, hvilka anses som godtgörelse
för kyrkböckernas förande och skola upphöra, så
snart staten är i stånd att öfvertaga dithörande
verksamhet. Lutherska kyrkan har redan organiserat
sig och skapat en provisorisk själfförvaltning,
hvars grunddrag äro följande. Evangelisk-lutherska
kyrkan är en fri folkkyrka och utgöres af
enskilda kyrkoförsamlingar. Dessa fördelas på
prosterier, och prosterierna bilda biskopsstiftet
med en på lifstid af kyrkodagen vald biskop i
spetsen. (Den förste biskopen, J. Kukk, invigdes
1922 af svenske ärkebiskopen N. Söderblom.) De
enskilda församlingarnas förvaltningsorgan äro: a)
kyrkostämman, som väljer präst och organist och är
högsta instans inom den kyrkliga själfförvaltningen,
b) kyrkorådet och c) församlingsföreståndaren,
som väljes af kyrkorådet och är att anse som
dess verkställande organ. Prosterier bildas
af församlingarna enligt gammal historisk
indelning. Som prosteriets representant fungerar
prosterisynoden, hvilken är sammansatt af prästerna,
klockarna-organisterna och 2 lekmän från hvarje
församling, valda af dess kyrkostämma. Medlemmarna
i prostsynoderna i hela riket sammanträda minst en
gång om året gemensamt som kyrkodag. Kyrkodagen är
kyrkans högsta lagstiftande korporation, och dess
förhandlingar ledas af biskopen. Som kyrkodagens
verkställande myndighet fungerar det af denna utsedda
konsistoriet under biskopens presidium. Konsistoriet
har 2 prästerliga och 2 lekmannaassessorer. – I
spetsen för grekisk-ortodoxa kyrkan (l. apostoliska
kyrkan, som denna själfständiga estnisk-ortodoxa kyrka
kallar sig) står en estnisk ärkebiskop, som i vissa
hänseenden lyder under den allryske patriarken i
Moskva. Äfven i denna kyrka har en församlingarnas
egen själfförvaltning genomförts. – Förutom dessa
båda hufvudbekännelser finnas i E. åtskilliga sekter,
såsom baptister, adventister o. s. v., men dessa sekter räkna ej särdeles
många anhängare.
Undervisningsväsendet. I E. finnas f. n. (1923)
ett universitet i förening med veterinärinstitut
i Dorpat, 84 mellanskolor (gymnasier, realskolor
och lärarseminarier), 1,449 folkskolor och
en mängd ny upprättade yrkesskolor, särskildt
landtbruksskolor. Lagen stadgar på lägsta stadiet en
enhetsskola, från hvilken eleverna efter genomgång af
6 folkskoleklasser direkt komma till mellanskolan,
som ej längre har några elementarklasser. Denna
skolreform håller ännu på att genomföras. Folkskolan
är obligatorisk för alla och undervisningen där
kostnadsfri; fattiga barn måste af kommunerna
understödjas med kläder och skolmaterial. Skolorna
underhållas af staten och kommunerna gemensamt. E:s
finanser tillåta emellertid endast gradvis skeende
utbyggnad af enhetsskolan. Lägre står folkbildningen
i de nyförvärfvade områdena, där skoltvång förut
ej förekommit och där analfabeternas antal måste
mätas med rysk måttstock. Universitetet i Dorpat
besöktes 1922 af 3,115 studerande af båda könen
(däraf 2,507 ester, 234 tyskar, 169 ryssar, 135 judar,
25 letter och 15 svenskar); därtill kommo 221 "fria
åhörare". Se vidare Dorpats universitet. Suppl. 1922
undervisades i folkskolorna 112,357 barn, i
mellanskolorna omkr. 23,000. S. å. funnos 399
folkbibliotek, hvaraf 16 med öfver 30,000 band. I
E. finnas 999 kulturella föreningar, däraf 454
jordbruksföreningar, 181 biblioteksföreningar, 155
bildningsföreningar, 81 sång- och musikföreningar,
56 ungdomsföreningar, 39 nykterhetsföreningar
och 33 konst- och litteraturföreningar. De mest
betydande kulturföreningarna äro Estniska lärda
sällskapet vid Dorpats universitet (stiftadt 1838),
Modersmålsföreningen där (Emakeele selts, bildad
1920), Akademiska historiska föreningen (1920),
Estniska litteratursällskapet (Eesti kirjanduse
selts, stiftadt 1907). Rikhaltiga folkloristiska
samlingar finnas i Folkmuseet (Eesti rahwa museum)
i Dorpat och Estniska museet (Eesti museum) i
Reval. Det förstnämnda eger ett rikhaltigt estniskt
bibliotek, hvaraf märkas arkivbiblioteket med öfver
35,000 bd äldre tryckta verk och en stor samling
estniskt folkvisetryck. – Högt utveckladt är E:s
teaterväsen. Stora teaterbyggnader finnas i Reval
("Estonia"), Dorpat ("Wanemuine"), Pernau ("Endla"),
Walk o. a. städer. Framstående äro teatrarna i
Reval och Dorpat, som flitigt odla drama, opera
och operett. Staten understödjer teatrarna med
beaktansvärda summor.
Jordbruket stod i E. redan på ryska tiden betydligt
högre än i det egentliga Ryssland. Från Väst-Europa
hade nämligen de adlige tyske storgodsegarna redan
tidigt tillegnat sig rationella metoder för jordbruk
och boskapsskötsel. Storgodsen omfattade öfver
hälften af all odlad jord samt nästan alla skogar
och tjänade som mönster för de mindre jordegarna,
hvilka senare äfven trädde i direkt förbindelse med
västligare länder och därifrån lärde sig kooperation
i jordbruk, trädgårdsskötsel, mejerihandtering och
boskapsskötsel. Världskriget och esternas därpå
följande befrielsestrid afbröto öfvergående denna
lefvande utveckling, och särskildt decimerades genom
rekvisitioner nötkreaturs- och hästbeståndet. Äfven
föranledde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
