Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk utvidgning ... - Elektrokardiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klockslag, hålla temperaturen vid ett visst önskadt
värde och åter koppla från strömmen efter en viss
tid. På senare tid har man på en annan väg sökt ge den
elektriska spisen större konkurrenskraft, nämligen
genom att använda värmeackumulering. Man låter
då ett värmeelement med jämförelsevis liten effekt
vara inkoppladt hela eller större delen af dygnet och
upphettar härmed ett värmemagasin, hvars samlade värme
sedan vid behof används vid matlagningen. På grund af
den långa användningstiden blir priset pr kw.-timme
för den elektriska energien mycket lägre än vid
vanliga elektriska spisar. Särskildt i Norge har man
arbetat på detta problem. Bland där förekommande typer
af värmemagasinerande elektriska spisar må nämnas
Saxegaardsspisen och Sarpsborgsspisen. I den förra
används vatten som värmemagasinerande medium, och all
matlagning med magasinerad värme försiggår således
vid en temperatur under 100°. För de processer, som
kräfva högre temperaturer, användas vanliga direkt
strömförbrukande apparater. Två modeller utföras, en
för 0,9 och en för 1,2 kw. I Sarpsborgsspisen utgöres
värmemagasinet af gjutjärn, som upphettas till hög
temperatur (500 à 550° C.), och man kan vid denna
spis utföra äfven stekning m. m. med magasineradt
värme. Äfven denna spis utföres i två storlekar,
0,65 och 0,95 kw. Det uppges, att f. n. omkr. 1,500
Sarpsborgsspisar äro i bruk i Norge. Vid Stockholms
elektricitetsverk har äfvenledes utarbetats en
värmemagasinerande spis, som med 300 watts effekt
är tillräcklig för matlagningen i en familj om 4 à 5
personer. Denna spis är äfven billig att installera,
då den kan inkopplas på en vanlig belysningsledning.
A. W-m.
Elektrisk utvidgning, fys., detsamma som
elek-trostriktion (se d. o. Suppl.). Elektrisk
ängpanna. Se Ångpanna. Elektrodiagnostlk, med.,
elektricitetens användning i den medicinska
diagnostikens tjänst, eger betydelse hufvudsakligen
i afseende på sjukdomar i de perifera nerverna, i
dessas främre rötter från ryggmärgen samt i deras
ganglieceller inom ryggmärg och hjärna. Nerven
undersökes med hänsyn till sin elektriska retbarhet
på vissa punkter, där den passerar ytligt under huden
och är lätt åtkomlig. Graden af retbarhet tillkännages
genom den större eller mindre lätthet, hvarmed härvid
en sammandragning (ryckning) kan framkallas i den
eller de muskler, som innerveras från den pröfvade
nerven. Såväl faradisk ström, från induk-tionsapparat,
som galvanisk ström kunna användas till dylika
diagnostiska undersökningar. Styrkan af den ström, som
är tillräcklig för att framkalla en muskelryckning,
mätes för den faradiska strömmen genom storleken af
det insatta ledningsmotståndet, d. v. s. storleken
af det s. k. rullafståndet på induktionsapparaten
(alltså, t. ex. mindre rull-afstånd = starkare
ström), för den galvaniska genom gal vanometer
direkt i antalet milli-ampéres. Behöfves till
framkallande af en muskelryckning en strömstyrka, som
är väsentligt större än andra vid s. k. fysiologiska
förhållanden använda, tyder detta på en nedsatt
retbarhet hos den undersökta nerven, under det att
ett motsatt förhållande, d. v. s. anmärkningsvärdt
svag strömstyrka, anger en förhöjd retbarhet hos
densamma. På dylika
Tryckt deu 2% 23
observationer grundas en exakt diagnos af
nervledningens tillstånd. De sjukliga förändringarna
i en nervs elektriska retbarhet omfatta dels en
kvantitativ minskning eller stegring af densamma,
äfven en såväl kvantitativ som kvalitativ förändring
af densamma. En konstant minskning af retbar-heten
hos en nerv kallas degenerations-reaktion. Är denna
fullständigt utvecklad, befinnes nervens retbarhet
utslocknad både för faradisk och galvanisk ström,
under det att själfva muskelns retbarhet för galvanisk
ström är stegrad och kvalitativt ändrad så till vida,
att ryckningen är trög eller långsam och lättare
framkallas, om strömmen slutes, under det att muskeln
retas, medelst den elektriska anoden än med katoden,
ett förhållande, som är motsatt det fysiologiskt
förekommande. Det mest karakteristiska och konstanta
fenomenet vid den s. k. degenerationsreaktionen är
alltid den ofvannämnda tröga muskelryckningen. Dylikt
afbrott i den perifera nervledningen med
degenerationsreaktion förekommer dels vid en del
sjukdomar, lokaliserade till de motoriska kärnorna
i ryggmärgens främre horn, af hvilka de mest bekanta
torde vara den s. k. barnförlamningen (poliomyeliten)
och den ofta familjärt uppträdande, spinala
muskelatrofien, dels vid sjukliga tillstånd, som
träffa ryggmärgsnervernas främre rötter, t. ex. vid
sjukdomar i ryggkotorna o. d., dels slutligen
vid sjukdomar i de perifera nerverna (neurit). En
vanlig dylik är det s. k. perifera "nervslaget" i
ansiktet (se därom Nervsjukdomar, sp. 802 -803). En
fullständig degenerationsreaktion i en nerv visar ofta
en dålig prognos för nervledningens återställande i
fysiologiskt skick. - En elektrisk öfverretbarhet
i den perifera nervledningen är mera sällsynt och
träffas vid tetani och s. k. spasmofila tillstånd.
I. H.
Elektrohängbana. Se Telferbana.
Elektroingenjör. Se Mariningenjörkå-r e n.
Elektrokardiografi (jfr Kardiograf och
Kardiogram), fysiol., metod att registrera
retningsledningen i hjärtat. Den normala impulsen
till hjärtslaget utgår från venmynningarna i hjärtat,
utbreder sig därefter i förmaksmuskulaturen och
öfverföres genom den s. k. Hisska knuten till
kamrarnas muskulatur. Retningen (se d. o.) åtföljes
af en elektrisk företeelse, aktionsströmmen
 |
| Fig. 1. Typiskt elektrokardiogram enl. Einthoven. P motsvarar retningsledningen i förmaken. Det därpå följande stycket anses motsvara öfverledningen mellan förmak och kammare. Q, R, S, T hänföra sig till kammarkontraktionen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
