Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dronning Louises ö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Dronning Louises ö-Drottning
392
söktes närmare af Mikkelsens expedition 1910 och
Kochs expedition 1912-13.
Dronning Louises ö, en omkr. 40 kvkm. stor ö på 60°
22’ n. br. vid Grönlands östkust, når upp till 780
m. ö. h.
Droogenbroeck [dråjonbrok], Jan van, flamsk skald,
f. 18 jan. 1835 i S:t Amands, d. 27 maj 1902 i
Schaarbeek, var lyriker under pseudonymen Jan F e
r g u u t och musiker, slöt sig med ifver till den
flamländska rörelsen, visade stort intresse för
metrik, hvari han skref flera arbeten (Rhytmus en
rijm, 1883, De toepassing van het grieksche en lat,
met-rum öp de nederl. poézie, 1886, m. fl.) och
införde bl. a. flera österländska versmått. Af
hans verk må nämnas Makamen en ghazelen (1866: 2:a
uppl. 1887) och de ytterst populära barndikterna Dit
zijn zonnestralen (1873, många uppl.). Se Muyldermans
i "Jaarboek der vlaamsche academie", 1908. R-nB.
Droppflaska, farm., med. Då åtskilliga läkemedel,
äfven rätt giftiga sådana, t. ex. opiidrop-par,
strofantustinktur o. d., doseras droppvis, är det
viktigt att kunna så exakt som möjligt drypa droppar
af en viss storlek (vikt). Försöker man drypa ur en
vanlig flaska, bli dropparna mycket olika alltefter
flaskmynningens form, hvarjämte vätskan, som skall
drypas ur flaskan, har benägenhet att rinna ut i
en stråle eller i droppar, som följa så tätt på
hvarandra, att man ej kan räkna dem. Ibland rinner
vätskan utmed flaskans hals, hvarigenom droppräkningen
likaledes blir omöjlig. För att underlätta denna och
tillika erhålla droppar af så lika vikt som möjligt
användas s. k. droppflaskor (fig. 1) med in-
Fig. 1. Droppflaska. Fig. 2. Droppglas
(pipett)
slipad propp, ofta af brunt glas. Proppen är åt
ena sidan utdragen i en omkr. l-2 cm. lång, konisk,
aftrubbad pip, på hvars undre sida löper en rännformig
urholkning. Denna fortsätter i en lodrät ränna på
glasproppens yta nedom slip-ningens halfva höjd. Midt
emot denna finnes en annan sådan pä glasproppens
baksida. På den slipade flaskhalsens insida finnas,
midt emot hvarandra, två rännor, som nedifrån nå
ungefär till flaskhalsens halfva höjd. När rännorna
i proppen inställas så, att de kommunicera med
rännorna i flaskhalsen, och flaskan därefter lutas
med pipen snedt nedåt, börjar vätskan i flaskan
att med jämna mellantider drypa från pipens spets i
likstora droppar, hvilka äro lätta att räkna, medan
luft tränger in i flaskan genom rännan å proppens
och flaskhalsens motsatta sida - ett nödvändigt
villkor för, att vätskan skall kunna komma ut ur
flaskan. Sedan man drupit det föreskrifna antalet
droppar ur flaskan, vrides proppen */4 hvarf,
hvarefter rännorna i propp och flaskhals ej mer
passa emot hvarandra. Flaskan är då tillsluten, så
att vätskan ej kan af dunsta. Genom att noggrant
bestämma form och dimensioner på flaskhals, pip,
rännor m. m. kunna droppar af exakt lika vikt
erhållas. Så beskaffade droppflaskor ha kallats
normaldroppflaskor 1. normaldroppräknare. Sådana
ha användts till att fastställa droppars vikt af
olika flytande läkemedel, hvarpå uppgifterna i
den medicinska litteraturen om dessas dosering i
droppar grunda sig. - Dropp-flaskor brukas äfven
ofta till eter eller kloroform, som vid söfning
för operationer drypas på den öfver näsa och mun
anbragta "masken". Droppflaskan plägar därvid å ena
sidan vara försedd med en i glaset angifven skala, på
hvilken man kan af läsa åtgången af bedöfningsmedlet
i kbcm. - Då droppflaskor äro dyra, kan man i många
fall ersätta dem med droppglas 1. dropp-pipett e r
(fig. 2), ett några cm. långt glasrör, hvars ena ända
starkt afsmalnar, medan öfver den andra är skjuten
en kautschukshylsa, hvars slutna del sträcker sig
ett stycke utöfver glasrörets ända. Man sammanpressar
denna kautschukstuta, för ned droppglasets spets i den
vätska, som skall droppvis doseras, hvarefter trycket
på kautschuktstutan slappes efter, då vätska suges in
i pipetten. Genom försiktigt tryck på tutan bringas
därefter vätskan att droppvis utrinna i den sked eller
det glas, hvarur medikamentet skall intagas. Sådant
droppglas används äfven ofta för att drypa in
vätska "i ögonen", d. v. s. innanför ögonlocken. Då
droppflaskan och droppglaset sålunda ofta nyttjas
för att räkna droppar, kallas de äfven droppräknare.
C. G. S.
Droppglas, farm., med. Se Droppflaska. Suppl.
Droppnäsa, bygnk. Se Näsa.
Dropp-pipett, farm., med. Se Droppflaska. Suppl.
Droppräknare, farm., med. Se Droppflaska. Suppl.
*Drosera, bot. Drosera rotundifolia har
de svenska namnen s i l e s h å r och
soldagg. Ett Drosera-preparat har fått
användning i medicinen (mot kikhosta).
G. L-m.
*Droseracese, bot. Släktets svenska namn är
flugfångare.
Drosorphila, zool. Se Ä 11 i k f l u g o r.
*Drosophyllum, bot. Uppgiften om växtens praktiska
användning i trakten af Oporto öfverens-stämmer ej
med verkligheten. G. L-m.
Drottenskyrkor. Se Kr is tky r k a.
Drottning (fem. till drott, se d. o.). 1. En
konungs gemål; kvinnlig innehafvare af kronan i ett
konungarike. Är den senare gift, har hennes gemål
någon gång tillagts titeln konung, men i regel bär
han sin ärfda titel. Jfr Änkedrottning, -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
