Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drettinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drettinge, herrgård. Se Drättinge. Suppl.
*Dreves. – 2. G. M. D. dog 1909. Hans sista arbete var
Die kirche der lateiner in ihren liedern (1908).
Drews, Paul, tysk protestantisk teolog, f. 1858 i
Eibenstock, d. 1912 i Halle, blef 1894 e. o. professor i Jena samt
ord. professor 1901 i Giessen och 1908 i Halle. Han skref bl. a.
Petrus Canisius (1892),
Studien zur geschichte des gottesdienstes und des gottesdienstlichen lebens (1902–10),
Untersuchungen über die sogenannte Klementinische lithurgie (I, 1906) och
Problem der praktischen theologie (1910).
Han utgaf "Disputationen dr Martin Luthers in den jahren
1535–45" (1895–96) och (sedan 1902) "Evangelische kirchenkunde".
*Dreyer, J. L. E., afgick 1916 från direktorsposten
vid Armagh-observatoriet och utger sedan 1913 en
kritisk edition af Tycho Brahes "Opera omnia".
*Dreyfusprocessen. Vid Zolas begrafning i Pantheon 4
juni 1908 blef Alfred Dreyfus, som var tillstädes,
lätt sårad af ett revolverskott. Gärningsmannen,
en nationalistisk tidningsman vid namn Gregori,
frikändes af juryn. Dreyfus tog s. å. afsked ur aktiv
tjänst. Han återinträdde under Världskriget i tjänst,
befordrades till öfverstelöjtnant och blef 1919
officer af hederslegionen. J. Reinachs stora verk
"Histoire de l’affaire Dreyfus" omfattar fullfärdigt
7 bd (1901–11).
V. S–g.
Driesch [driʃ], Hans Adolf Eduard, tysk biolog,
f. 28 okt. 1867 i Kreuznach, blef 1909 docent i
naturfilosofi vid universitetet i Heidelberg och 1911
e. o. professor i filosofi. Som lärjunge af W. Roux
(se d. o.) har D. egnat sig åt utvecklingsmekaniska
studier. Medan han tidigare liksom Roux utgick från
darwinismen, har han senare häftigt bekämpat densamma
liksom all kausalmekanisk världsuppfattning och
hyllar i sina många skrifter en metafysisk vitalism
(se d. o.). Enligt D. behärskas organismerna af en
energierna ledande och ombildande, immateriell och
finalverkande kraft, hvilken af D. betecknas med
den aristoteliska termen entelechi. Af hans större
arbeten må nämnas
Die biologie als selbständige grundwissenschaft (1893),
Die organischen regulationen (1901),
Der vitalismus als geschichte und als lehre (1905) och
Philosophie des organischen (2 dlr, 1909).
L–e.
Drifladdning, artill. Se Laddning 1.
Driftchef, tjänsteman vid Statens vattenfallsverk,
som närmast ansvarar för driften af en kraftstation.
Fmn.
Driftråd (mindre god form driftsråd), af arbetare (och
tjänstemän) utsedda representanter med rådgifvande
befogenheter i fråga om ledningen af industriella
företag. Om driftråd i Tyskland se d. o., sp. 700.
Se äfven Industriell demokrati. Suppl.
Driftteori, geol., den teori, som strax före midten
af 1800-talet framställdes af engelska geologer,
framför andra af sir Charles Lyell, hvars namn den
kom att bära, för att förklara bildningen af de lösa
jordlager, som i England och på nordtyska slätten
täcka den fasta berggrunden, samt de där förekommande,
från norden härstammande "erratiska" blocken. Enligt
denna teori hade löst erratiskt material från norden
på flytande drifis transporterats ut öfver nordtyska
slätten och där aflagrats. Denna
teori hade länge öfverhand, men redan 1855
bevisade A. C. Ramsay, att delar af England
varit täckta af glaciärer och att blocken
blifvit transporterade af dessa, och på
1860-talet framställde O. Torell (se d. o.) för
Skandinavien samma åsikter. För Nord-Tyskland
höll sig däremot driftteorien ännu någon tid,
och först 1874, då Torell upptäckte glacialräfflor
på kalkstenshällen vid Rüdersdorf nära Berlin,
slog glacialteorien igenom också för Tyskland.
K. A. G.
Drigailov, stad. Se Nedrigailov.
Drilling, jaktv. Se Jaktgevär, sp. 1215.
Drillplöjning. Se Plöjning.
Drilo. Se Garfmedel, sp. 746.
*Drina. Under Världskriget spelade D.-afskärningen
en viktig roll under striderna i sept.–nov. 1915
mellan österrikarna å ena samt serberna och
montenegrinerna å den andra sidan. Efter strider
mot serber i sept. öfvergingo österrikarna nedre
D. 6–8 okt., hvarefter serberna den 12 kastades ur
sina ställningar. Under strid med montenegrinerna
tillkämpade österrikarna sig sedan öfvergången äfven
öfver öfre D. 20 nov.
L. W:son M.
Drinkwater [dri’ŋkwåtə], John, engelsk författare,
f. 1 juni 1882 i Leytonstone, Essex, studerade i
Oxford, var i tolf år anställd i försäkringsväsendet,
egnade sig sedan åt teaterverksamhet som direktör och
pjäsförfattare för det nya bolaget Pilgrim players,
1913 utvecklad till Birmingham repertory theatre
company. D. debuterade 1908 med Poems, som sedan
följts af diktsamlingarna
Poems of men and hours (1911),
Poems of love and earth (1912),
sammanförda i "Poems, 1908–14" (1916),
Swords and ploughshares (1915) och
Tides (1917),
samt gjorde sig känd som litterär essayist med arbeten om
William Morris (1912) och
Swinburne (1913),
The lyric (1915),
Prose papers (1917) m. m.
Hans första scenverk,
Cophetua (1911),
Rebellion (1914) och
Pawns (1917),
alla på vers, tillhöra den poetiska, litterära teatern; med
Abraham Lincoln (1918),
som haft kolossal framgång både i England och Förenta
staterna och där Världskriget är osynligt närvarande,
öfvergick han till det historiska skådespelet, som han
sedan odlat med
Oliver Cromwell och
Mary Stuart (båda 1921).
R–n B.
*Driver, S. R., dog 26 febr. 1914 i Oxford.
*Drohobycz, som 1910 hade 35,886 inv. och är en
knutpunkt för järnvägar till oljefälten vid Boryslaw,
har Galiziens största petroleumraffinaderier. –
Under Världskriget stod 18 maj–3 juni 1915 vid
D. ett fältslag mellan delar af tyska Sydarmén
(v. Linsingen) och 11:e ryska armén (Tjerbatjev),
hvilken senare blef slagen och tvungen att gå
tillbaka öfver Dnjestr. Jfr Världskriget, sp. 188.
H. J–dt.
Droit de pavillon [drwa’ də pavijå’], fr. Se Flaggrätt.
*Drolsum, A. C., ledde universitetsbibliotekets
öfverflyttning till nya, moderna lokaler och tog
sedan afsked från sin post som dess chef (1922).
*Drommen. Jfr fig. i art. Oviksfjällen.
Dronning Louises land, isfritt landparti på Grönlands
östkust, beläget mellan 76° och 77 1/2° n. br. och
skildt från kusten af de båda stora glaciärerna
Storströmmen och L. Bistrups bræ. Det upptäcktes af
Danmarkexpeditionen (1906–08) samt under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
