Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Danmark
242
gens sammansättning och vallagen äro väsentligt
ändrade. Rösträtten har utsträckts till kvinnor och
tjänstefolk, och rösträttsåldern är nedsatt till 25
år, så att väljarantalet mer än fördubblats (1920:
1,586,259). Folketingets medlemmar väljas för 4
(förut 3) år, och antalet får ej öfverstiga 152
(1923 är det 149); af dessa väljas 24 i Köpenhamn
med Frederiksberg och 8 i Sönderjylland, på bägge
ställena proportionellt, medan de öfriga väljas genom
en egendomlig blandning af val: enmansvalkretsar
och proportionella val. Amten delas nämligen i 93
"opstillingskredse", medan rösterna af-ges i de
särskilda kommunerna: när röstningen är slutad,
sammanräknas rösterna för hvarje amt, och därefter
uträknas, huru många platser böra tillkomma hvarje
särskildt parti (för att beteckna ett sådant fordras
en förklaring af 10,000 väljare) efter dess styrka,
och platserna ges då åt de kandidater, som fått
de flesta rösterna. Denna fördelning sker med
hjälp af de 24 tilläggsmandat, som ytterligare äro
bestämda. Samtidigt med valet al folke-tingsman af
göres, hvilka som skola vara ersättare ("aflöser")
för hvarje särskildt partis representanter i händelse
af dödsfall eller afgång. Landstingets ombildning är
ännu fullständigare än folketingets. Hela den förra
klassindelningen af väljare med särskilda elektorer
för de högst beskattade och med omedelbara väljare
är nämligen afskaffad. Rösträttsåldern har höjts
till 35 år (antalet valmän 1920 var 1,120,747),
och medlemsantalet får ej öfver-skrida 78 (76
år 1923). Af dessa väljas 55 i större kretsar,
näml. hufvudstaden (Köpenhamn med Frederiksberg)
10, Själland och Lolland-Falster 12, Fyn 6,
norra Jylland 12 och södra Jylland (hvartill hör
Sönderjylland) 15, medan Bornholm och Färöarna
välja l hvar. Landstinget väljes för 8 år och
förnyas till hälften hvart 4:e. Elektorerna väljas
proportionellt, och därefter uträknas, huru många
platser hvarje särskildt parti skall ha. I st. f. de
12 lifstidsmedlemmar ("kongevalgte"), som konungen
förr utnämnde, väljas nu 19 af landstinget själft
på 8 år sålunda: när valperioden utlupit eller när
upplösning egt rum, väljer det af gående landstinget
proportionellt 19 till det nya; dock förutsattes,
att landstinget kan upplösas endast under alldeles
särskilda förhållanden. Folketinget anses däremot
vara det tongifvande, och provisoriska lagar skola
därför liksom finanslagen först behandlas där. För
landstingsmännen väljes ett motsvarande antal
ersättare.
Amtens antal har genom Sönderjyllands återförening
ökats (till 25) med 4, näml. Haderslevs, Aabenraa,
Sönderborgs och Tönders, hvart och ett med en amtmand,
ett amtsraad och en amtsassessor till amtmandens
hjälp under öfvergångstiden.
En lag om lagskipningens omorganisation i
öfverensstämmelse med grundlagens stadgande
om offentlighet och muntlighet samt om jury i
kriminalmål hade P. A. Alberti redan 1908 fått
antagen af riksdagen, och denna lag blef följande år
formellt reviderad för att ej bära Albertis namn. Den
blef dock ej satt i verkställighet, emedan några
därmed sammanhängande förhållanden dessförinnan
måsfe ordnas. Någon enighet rörande frågans rätta
lösning uppnåddes emellertid ej, och först 1916,
efter omsorgsfull revision, hvarvid lagskipning och
förvaltning fullständigt skildes från hvarandra, blef
lag-skipningsreformen ändtligen fastställd, hvarefter
den 1919 trädde i verksamhet. Två "landsretter"
upprättades i st. f. de förra "landsoverretterne",
nämligen "östre landsret", för öarna (i Köpenhamn, med
18 led.) och "Vestre landsret" för Jylland (i Viborg,
med 13 led.) samt en "Söndre landsret" (i Sönderborg,
med 5 led.). För Köpenhamn fastställdes en "byret"
(med 21 led.) i st. f. de förra "Hof- og stadsret"
och "Kriminal- og po-litiret". Det öfriga landet är
indeladt i 97 "rets-kredse", hvar och en med sin
"underret", och 72 "politikredse", hvar och en
med sin "politimester", af bägge slagen resp. 9
och 7 i Sönderjylland. I några större "retskredse"
finnas flera än en underdomare. Åklagarmyndigheten
utöfvas af "rigsadvo-katen" i förening med
8 statsadvokater. Äfven kvinnor kunna uttagas
till jurymän. 1911 upprättades ett "statspoliti"
för brottslingars efterspanande. - I kyrkligt
hänseende indelas D. numera i 9 stift (förut 7),
nämligen Köpenhamns (Köpenhamn och Frederiksberg,
gamla Köpenhamns och Frederiksborgs amt samt Bornholm
och Färöarna), Roskilde stift (de öfriga amten på
Själland; biskopssäte: Roskilde), Fyns (ön Fyn m. m.;
säte: Odense), Lolland-Falsters (de bägge öarna;
säte: Nykjöbing), Aarhus’ (Aarhus’, Skanderborgs och
Randers’ amt och ön Samsö och många härad af Viborgs
amt; säte: Aarhus), Aalborgs (Aalborgs och Hjör-rings
amt; säte: Aalborg), Yiborgs (Viborgs och Thisteds amt
samt norra delen af Ringkjöbings amt; säte: Yiborg),
Ribe (Ribe, Ringkjöbings och Tönders amt; säte:
Ribe) och det nya sönderjylländska Haderslevs stift
(Haderslevs, Aabenraa, Sönderborgs och Vejles amt;
säte: Haderslev).
Kommunalväsen. Genom kommunallagen af 1908
utsträcktes rösträtten till skattskyldiga
kvinnor, medan den rätt, som tillkom den högst
beskattade femtedelen af valmännen att särskildt
välja en del af "byraadens" och "sogneraadens"
medlemmar, bortföll, och dessa väljas nu alla
proportionellt. Kvinnorösträtt och proportionella
val infördes samtidigt i Köpenhamn. 1916 infördes
samma ordning vid "amtsraaden" (ung. motsvarande de
svenska landstingen), och därmed afskaffades den
sista återstoden af privilegierad rösträtt. Hvart
"sogneraad" väljer ur sin midt minst 3 elektorer,
och samlingen af elektorer väljer proportionellt
medlemmarna i amtsraadet. 1919 öfverlämnades åt
"byraaden" att själfva välja sin ordf., hvilken som
borgmästare sköter stadens förvaltning.
Om f l a g g a n se färgplansch till
art. Flagga. D. har 2 ordnar: Dannebrogsorden och
Elefantorden (se dessa ord).
Historia. Det fruktbärande lagstiftningsarbete,
som inledts efter systemskiftet 1901, fortsattes med
växande framgång under ministären J. K. Christensen
(1905-08). BL a. företogos 1905 några viktiga
ändringar i straffrätten (skärpt straff för
våldshandlingar och sedlighetsförbrytelser, höjning
af minimiåldern för utkräfvande af kriminellt
ansvar af omyndiga, villkorlig dom) samt åtgärder
för tuberkulosens bekämpande; 1906 afskaffande
af den offentliga prostitutionen och samnordisk
lagstiftning om köp; 1907 införande af metersystemet,
upprättande af arbetslöshetskassor och ny fiskerilag
: 1908 ny kommunallagstiftning (med rösträtt för
skattebetalande kvinnor och proportionella val), en
tull-lag i frihandelsvänlig riktning, flera lagar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
