Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Danmark
240
att begagna sockenkyrkan för kyrkliga handlingar och
gudstjänst med sin själfvalde präst. Slutligen gafs
vederbörande stifts präster och "menigheds-raad" något
inflytande vid besättandet af ledigt biskopsämbete,
dock utan att biskopsval i egentlig mening infördes.
E. Ebg.
Försvars vase n. Den i hufvudarbetet, sp. 1283,
omnämnda (parlamentariska) kommissionen aflämnade 1908
fyra förslag, och ur dessa utarbetades ett förslag
till försvarslag, som 30 sept. 1909 blef antaget af
riksdagen och tillika med en värnpliktslag af 8 juni
1912 genomfördt. 1919 tillsattes en ny parlamentarisk
militärkommitté, som af-gaf tre, rätteligen fyra,
förslag, och det, som antogs och som härordningslag
utgafs 7 aug. 1922, öfver-ensstämmer i hufvudsak
med vänsterns. Den nya lagen medför förminskning
och försämring af härs-makten. Armén utgör ett
generalkommando och 3 divisioner, af hvilka l
på Själland. Infanteriet utgöres af gardet med 2
linjebat., l reservbat. och l linjekulsprutekomp., 8
linjereg., hvart och ett med 2 linjebat. om 2 linje-
och 2 reservkomp., l reservbat. med 4 komp. och
l linjekulsprutekomp., äfvensom 3 reservreg. på 3
båt. och l kulsprutekomp. Härtill komma ytterligare
2 landstormsutbildnings-bat. Kavalleriet
minskas till 3 reg. på 2 linjeskva-droner,
l reservskv. och l trängafd. Artilleriet ökas
till 3 fältartillerireg. med tills. 9 lätta
och 9 tunga linje-, 18 lätta och 9 tunga
reservbatt. Kustartilleriet utgör l båt. med
5 linje- och 2 reservkomp., ingenjörtrupperna
3 pionjärbat. och l telegrafbat. med tills. 5
linje och 8 reservkomp. Till allt detta komma en
flygkår och en teknisk kår, den senare bestående
af endast officerare. Befälet är till ytterlighet
inskränkt. Det utgöres af officerare, officianter
(en ny klass tjänstemän, motsvarande de förre fast
anställde underofficerarna), jämställda med de lägsta
officersgraderna, och sergeanter i reserven, af hvilka
en del i tjänstgöring. Rekryteringen sker genom allmän
värnplikt såsom förut, men till tjänstgöring uttages
årligen utom vid landstormen omkr. 7,050 man (förut
11,302). Tjänstetiden är såsom förut 8 år i linjen,
8 i förstärkningen. Den första tjänstgöringstiden är
vid infanteriet 150 dagar med kvarhållande af en del
i ytterligare 90 dagar, inkallelse i två omgångar,
vid gardet 305, vid kavalleriet 425 dagar, vid
artilleriet 215 dagar, med kvarhållande af en del i
ytterligare 195 dagar, vid kustartilleriet 245 dagar,
vid ingenjörtrupperna 200 dagar med kvarhållande
af en del i ytterligare 210 dagar. För alla
tillkomma två repetitionsöfningar om 28 dagar. Till
landstormen hänföras alla, som icke ingå i hären
eller flottan. 1,500 man af dessa inkallas årligen
till 60 dagars öfning. Underofficerarna utgöras af
sergeanter i reserven och korpraler; de förre utbildas
i sergeantskolor vid truppslagen. Officerssko-lans
yngsta klass har ersatts med en "officiantklass"
för utbildning af sergeanter i reserven till
officianter. Näst äldsta klassen (ettårig) kallas
"officersklass", afsedd för utbildning af fasta
officerare, de högsta klasserna, för officerares
vidare utbildning, kallas "specialklasser". Dessutom
innehåller skolan en kurs för kaptener och en
för öfverstelöjtnanter af reserven. F. ö. finnas
löjtnantsskolor vid truppslagen för utbildning af
löjtnanter i reserven, artilleriskjut-skola, pionjär-
och telegrafskola samt flygarskola.
Generalitetet utgöres af 2 generallöjtnanter (den
ene kommenderande general, den andre inspektör
för infanteriet) samt 9-10 generalmajorer
(divisionschefer, truppslagsinspektörer, chef
för generalstaben). I infanteriets beväpning
ingå Madsens rekyl-gevär. Artilleriet
har 7,5 cm. snabbskjutande stålkanoner.
C. O. N.
Till krigsmakten till lands böra ytterligare
hänföras de frivillige korps, organisationer af
män, som frivilligt ställa sig till förfogande för
försvaret. Från 1866 finns Akademisk skyttekorps,
bestående af studenter, och under försvarsrörelsen
på 1900-talet stiftades bortåt ett halft tjog
andra frivilliga kårer, som 1910 samlades under
en centralkommitté, utrustades med rekylgevär,
motorcyklar, automobiler o. s. v. och träffade till
en del aftal med krigsministeriet om medverkan
vid landets försvar. Efter Världskriget ha
många af dem upphört med sin verksamhet.
!’. E-t.
Det fasta försvaret. Efter långvariga parlamentariska
strider löstes D:s segslitna befästnings-fråga
genom 1909 års urtima riksdags beslut, som gick ut
på slopandet af Köpenhamns landbefästningar senast
31 mars 1922 samt modernisering af de tidigare
färdigbyggda sjöbefästningarna och anläggning af
en del nya sådana, bl. a. vid Isefjordens mynning,
vid MasnedÖ å Själlands västkust, vid Harbölle på
Mön, på Yejrö mellan Själland och Lolland och vid
Grönsund mellan Mön och Falster för tillsammans
13,? mill. kr. Vid Världskrigets början beslöts i
"kronråd" 9 aug. 1914 Beltens spärrning med minor,
och detta utfördes sedan utan dröjsmål, hvarjämte
åtskilliga rustningsarbeten å befästningarna
utfördes; men efter krigets slut beslöt dock
riksdagen 9 mars 1920, att Köpenhamns landbefästning
skulle omedelbart nedläggas och verken desarmeras
samt därefter öfverlämnas till finansministeriet,
undantagande Garderhöjfortet, som skulle tillfalla
"Den frivillige selvbeskatning til fsedrelandets
forsvar" med villkor dock, att fortet ej vidare
användes till befästning. Lagen härom utfärdades
17 mars. Slutligen föreslogs 1921 nedläggning
äfven af en del af Köpenhamns sjöbefästningar, och
1922 bifölls detta förslag (se vidare Köpenhamn).
L. W.-son M.
Författning och förvaltning. "D:s riges grundlov
af den 5 juni 1915" är nu gällande författning. I
författningen infördes 1920 den ändring, att
konungen ej ensam kan förklara krig eller sluta fred,
förbund eller andra öfverenskommelser med främmande
makter. Likaså skall den ed på grundlagen, som förut
afkräfdes konungen, ämbets-och riksdagsmännen, aflösas
af en "högtidlig försäkran". Efter ministerskiftena
1908-10 kan det parlamentariska statsskicket anses
vara fastslaget så till vida, att ingen ministär
kan förbli vid styret, om ett flertal i folketinget
uttalar sig mot densamma; dock är det ej nödvändigt,
att ministären rent af har ett flertal bakom sig
eller att alla dess medlemmar ha säte i riksdagen. I
spetsen för ministären står en statsminister (förut en
konseljpresident), och ministeriernas (departementens)
antal är 10: utrikes-, försvars-, finans-, justitie-,
kyrko-, undervisnings-, inrikes-, handels- och
jordbruksministerierna samt ministeriet för de
offentliga arbetena, hvarunder järnvägsstyrelsen
sorterar. Ministern för Island har sedan 1918 icke
säte i statsrådet. - R i k s d a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
