Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Colombia - *Colombo - *Colon - *Colón. 2. Stad i Panamakanal-zonen - Colón, stad. Se Nueva Bermeja - Colón, myntenhet. Se Costarica, sp. 779 - *Colonia - *Colonia. 1. (La C.) - Colonias, Territorio de - *Colonna. 10. Marc Antonio C. - *Colonne, J. É. - Colónöarna. Se Galápagosöarna - *Colorado
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C. har 4 romersk-katolska ärkebiskopar (Bogotá,
Cartagena, Medellin och Popayán). En af de
10 lydbiskoparna har sitt säte i Panama. 1920
funnos 5,317 folkskolor med 337,315 lärjungar; 73
elementarskolor, nästan alla under romersk-katolska
kyrkans ledning, men upprätthållna eller understödda
af staten, med 7,305 lärjungar; 28 tekniska skolor med
2,784 lärj.; 35 yrkes- och handelsskolor med 1,606
lärj.; samt 27 normalskolor med 1,231 lärj. En 4:e
högskola är upprättad i Pasto. Vid statsuniversitetet
och högskolorna funnos 2,488 studenter 1917. Statens
utgifter för undervisningen voro 1,331,875 pesos
1920. – Näringar. Af kaffe exporterades 86,62
mill. kg. 1920. Bomull odlades på 97 kvkm. och lämnade
omkr. 1,247 ton råvara 1918. Antalet fabriker 1915 var
121 med 12,4 mill. doll. kapital. Guldgrufvornas antal
var 18,386 år 1921, hvaraf 12,181 i dep. Antioquia. De
af staten egda smaragdgrufvorna i Muzo och Coscuez
lämna stenar till ett årligt värde af 1 mill. pesos. I
flera dep. finnas rika petroleumkällor, och vid kusten
drifs ett gifvande pärlfiske. Utrikeshandeln har
starkt utvecklats de sista årtiondena. 1920 uppgick
importen (hufvudsakligen födoämnen, bomullsvaror och
droger) till omkr. 338 mill. kr. och exporten (mest
kaffe, hudar, bananer, platina, guld och silfver) till
253 mill. kr. Förenta staterna, England, Spanien,
Frankrike och Italien äro för C. de viktigaste
handelsländerna. Viktigaste sjöstaden är numera
Cartagena, som 1918 besöktes af 263 fartyg om 428,625
ton. C:s egen handelsflotta utgör 2 ångfartyg om
5,457 ton och 4 segelfartyg om 1,120 ton (1917). 1921
funnos 1,490 km. järnvägar, de flesta statens, och
(1919) 920 postkontor samt 675 telegrafstationer. –
Presidenten väljs numera direkt af folket för 4 år
och kan ej omedelbart omväljas; ministrarnas antal
är 8. Senaten består af 34 för 4 år indirekt af
departementen valda och deputeradekammaren af 92
(1 för 50,000 inv.) för 2 år direkt af folket valda
medl. Budgeten upptog 1921 inkomster till 27,5 och
utgifter till 33,3 mill. guldpesos. Af utgifterna
gingo omkr. 1/5 till statsskulden, som uppgick till
41,55 mill. guldpesos.
E. A-t.
Historia. General Reyes afgick juli 1909 på grund
af sjukdom och efterträddes som president af
general Rámon Gonzales-Valencia, som året därpå
följdes af Carlos E. Restrepo (1910–14). Dennes
efterträdare, den konservative partiledaren José
Vicente Concha (1914–18), upptog äfven liberaler
i sitt kabinett, och C. iakttog under Världskriget
under hans och utrikesministern Suárez’ ledning sträng
neutralitet. Upprepade försök hade gjorts att genom
förhandlingar bilägga den konflikt, som 1903 uppstod
mellan C. och Förenta staterna till följd af Panamas
proklamering som själfständig republik (se Colombia,
sp. 560). Omsider afslöts 6 april 1914 ett fördrag,
enligt hvilket C. erhöll särskilda privilegier vid
begagnandet af Panamakanalen och Förenta staterna
utfäste sig att till C., som ersättning för den
skada Panamas lösryckande vållat C., utbetala 25
mill. dollar. Fördraget ratificerades af C:s kongress
redan juni 1914, men blef af amerikanska senaten
ratificeradt först april 1921, i modifierad form,
hvarpå C. dec. s. å. formligen erkände Panamas
oberoende. Som C:s president efterträddes Concha
aug. 1918 af dittillsvarande utrikesministern Marco
Fidel Suárez, hvilken till följd af konflikt med kongressens
representanthus afgick 1921 och för tiden till
aug. 1922 efterträddes af utrikesministern general
Jorge Holguin. Nuv. president är Pedro nel Ospina.
V. S-g.
*Colombo hade 244,100 inv. 1921. Till C. ankommo 10
svenska ångfartyg om 33,302 nettoton 1919.
*Colon ascendens, C. descendens, rectum, sigmoideum,
transversum, anat. Se Tarmen, sp. 476.
*Colón. – 2. C. ligger nu inom Panamakanalzonen,
är norra ändpunkten för Panamajärnvägen och
-kanalen samt har från att under kanalbyggets tid
ha varit kändt för sitt osunda klimat ("den hvite
mannens graf") under Förenta staternas ledning gått
raskt framåt i hygien och kultur. Det är säte för
kanaldirektionen, har sjukhus och offentliga skolor
samt en djup och välordnad, ehuru för stormar
mycket utsatt hamn. Vid kanalens mynning har
rests en staty öfver Columbus. 26,076 inv. (1917).
E. A-t.
Colón [kålå’n], stad. Se Nueva Bermeja.
Colón [kålå’n], myntenhet. Se Costa rica,
sp. 779.
*Colonia. C. Aelia Hadriana. Se Konia.
– C. Augusta Gemella. Se Martos. –
C. Julia Corinthus. Se Korint.
*Colonia. 1. (La C.) Departementet hade 90,206 inv.,
16 på 1 kvkm., 1921.
Colonias [kålå-], Territorio de, administrativt område
i norra Bolivia, begränsadt af Brasilien i n. och ö.,
dep. El Beni i s. och Peru i v. samt vattnadt af
Madeiras bifloder fr. v. Madre de Dios och Beni och
dessas många tillflöden. 309,227 kvkm. 51,968 inv.,
0,2 på 1 kvkm. Klimatet är tempereradt i de högländta
trakterna och tropiskt på slättlandet. C. styres af
två "nationella delegater", den ene i Riberalta, vid
Beni, den andre i Cobija, på gränsen emot Brasilien.
E. A-t.
*Colonna. - 10. M ar c Antonio C. dog 29 jan. 1912
i Rom. Hans broder Fabrizio, f. 1848, är nu släktens
hufvudman, men afträdde 1909 "tronassistentämbetet"
till sin äldste son, Marc Antonio (f. 1881).
*Colonne, J. E., dog 28 mars 1910.
Colónöarna. Se Galápagosöarna.
*Colorado. Befolkningen har 1900–20 vuxit med mer
än 18 proc. till 939,629 pers., 4 på 1 kvkm. (1920),
hvadan C. till folkmängdsstorlek är den 33:e och till
befolkningstäthet den 39:e i ordningen bland Förenta
staterna. Af befolkningen voro s. å. 492,731 män
och 446,898 kvinnor, 924,103 hvita, 11,318 negrer,
1,383 indianer, 2,464 japaner och 291 kineser. I
utlandet födde voro 116,954, hvaraf 10,112 svenskar,
2,823 danskar, 1,525 norrmän och 879 finnar. 48,2
proc. bodde i städerna, af hvilka 5 (Denver,
Pueblo, Colorado Springs, Boulder och Trinidad)
hvardera hade mer än 10,000 inv. 1921 funnos i
C. 2,938 vanliga och 262 högre folkskolor. – 1920
funnos 59,934 jordegendomar om 9,899 mill. har,
hvaraf 3,133 mill. har voro odlad jord, med
1,076,8 mill. doll. värde. Industrien räknade
2,631 arbetsställen med 35,256 arbetare, 243,8
mill. doll. kapital och 275,4 mill. doll. tillv.-värde
s. å.
– Järnvägarnas längd var 8,700 km. och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
