Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bothner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Bothner-Bouffes-Parisiens
766
inansatt tysk armékår i Karpaterna, hvilken med
(tyska) Sydarmén (v. Linsingen) kämpade vid
Stryj och söder därom i maj och juni 1915. I
juli s. å. fick B. befälet öfver Sydarmén och
deltog med denna i den fortsatta kampen i Ga-
lizien ända till krigets slut på östra sidan. I
febr. 1918 överflyttades B. (med arméstab) till
franska krigsskådeplatsen som chef för den nyorga-
niserade 19: e armén i Lothringen, där den kom
att kämpa med amerikanerna. I april s. å. erhöll
han generalöfverstes grad. C. O. N.
Bothner, Harald, norsk politiker, f. 30 nov.
1850 i Fredrikshald, juris kandidat 1872, stats-
advokat i Stavanger 1889, sorenskriver i Stjör- og
Værdalen 1896, vänstersinnad stortingsman 1903
-06, var medlem af Michelsens ministär (11 mars
1905-28 okt. 1907), först som minister vid stats-
rådsafd. i Stockholm, sedan 25 nov. 1905 som ju-
stitieminister. Därefter var han till 1921 stifts-
amtman i Trondhjem och amtman i Söndre Trond-
hjems amt (sedan 1919 års namnförändring fylkes-
mann i Sör-Tröndelag fylke).
Botn, geol., från Norge härstammande namn på
i fast berg urgräfd kort dal med halfcirkelformigt
horisontalsnitt och branta väggar; i dalens inre del
ligger ofta en glaciär eller sjö. Den anses ha upp-
kommit genom samverkan af iserosion och frost-
vittring. Längre nischdalar af samma typ ha be-
nämnts s æ k k e d a l e. Numera används vanligen
det från österrikiska alperna hämtade namnet
kar (se d. o. SuppL). O. Sjn.
Botn e, härad och pastorat, omfattande B. och
Hillestads socknar, v. om Holmestrand, Vestfold
fylke (före 1919 Jarlsberg og Larviks amt), Norge.
85,66 kvkm. 2,658 inv. (1920). Jordbruk och
skogsdrift. K. G. G.
Botorpsströmmen (Helgerumsån). Se Spil-
1 ern.
Botry’dium granulätum, bot. Se H eter o-
c o n t æ.
Bottengarn. Se Fiskredskap, sp. 450.
Bottenmina. Se Mina 2.
*Bottenmorän. Se äfven G l a c i ä r e r, sp.
1246.
Bottensula. Se Mur, sp. 1371.
Bottermund [bå’ttermont], Hans, tysk violon-
cellist, f. 1892 i Leipzig, elev af J. Klengel och
H. Becker, har sedan 1911 konserterat i flera län-
der (i Sverige 1921-22) och genom finhet i teknik
och själsuttryck vunnit erkännande som en ovanligt
fängslande cellist. Hans instrument är en äkta
Guarneri, skänkt af konstvänner. B. har äfven kom-
ponerat stycken för cello, orkester och piano samt
sånger. E. F-t.
Bottnafjorden, hafsvik på gränsen mellan Tös-
sene, Bottna och Svenneby socknar, Bohuslän. På
dess södra strand är fiskeläget Bov allstrand
(se d. o. Suppl.) beläget. O. Sjn.
Botto. 1. Jan B. d. ä. Se S l o v a k i s k a
litteraturen, sp. 1471. - 2. Jan B. d. y.
(pseudonymen Ivan Kr asko), f. 12 juli 1876,
är en af de mest betydande representanterna för
den moderna slovakiska poesien (Nox et solitudo
1909, dikter 1912).
Bottomley [bå^omli], Horatio William,
engelsk tidningsman, politiker och svindlare, f. 23
mars 1860, systerson till socialpolitikern G. J.
Holyoake, var i sin ungdom kontorsbiträde åt en
cityadvokat i London, därpå stenograf vid en Lon-
dondomstol och biel 1885 direktör för ett tryckeri-
bolag. B. grundade därpå under 20 år det ena
stora bolaget efter det andra, åtalades flera gånger
efter dessa bolags likvidation för bedrägligt för-
farande, men förde med stor talang sina rättegån-
gar, frikändes och vann rykte som framstående
lekmannaadvokat. B. slog sig från 1900-talets
första år på journalistik, uppsatte affärstidningen
"Financial times", inköpte "Sun" och uppsatte
1906 den populära veckotidningen "John Bull",
hvars hufvudredaktör han var 1906-21. I under-
huset representerade han 1906-12 och 1918-22
Londonkretsen South Hackney, först som liberal,
senare som "vilde". I "John Bull" dref B., sär-
skildt under Världskriget, hetsig nationalistisk
propaganda och hade genom denna bl. a. dryg
skuld i excesserna mot tyska butiker i östra Lon-
don efter krigsutbrottet 1914. B. insamlade under
kriget penningar i mängd till Eöda korset m. m.
och tog framträdande andel i kampanjen för fri-
villig rekrytering. Det rykte som god fosterlands-
vän den länge framgångsrike demagogen därmed
vann använde han till att under kriget locka in
allmänheten i finansiella svindelföretag med patrio-
tisk skylt, t. ex. ett med tecknande af krigslån
förbundet lotteri, men 1921 började dessa finan-
siellt misslyckade affärer afslöjas; trots sitt pateti-
ska försvar inför rätta dömdes B. maj 1922 som
försnillare till 7 års straffarbete och miste, sedan
domen vunnit laga kraft, sin plats i under-
huset. V. S-g.
Bottrop, stad i preussiska prov. Westfalen, omkr.
7 km. n. v. om Essen, med betydande kolgrufvor
samt en del industri. 71,139 inv. (1919).
B ött viken, bukt af Vänern i Vase socken, Värm-
land, i v. begränsad af Arno, en numera land-
fast ö. O. Sjn.
Botveskär 1. Botvidskär, liten ö i Stock-
holms skärgård, ö. om Fejan, med blixtfyr, 7 m.
öfver vattnet, uppförd 1883, på 59° 44’ l" n. br.
och 19° 11’ 17" ö. Igd fr. Gr.
Boucassin [bokasä7], fr., ett slags tjockt, par-
kumliknande bomullstyg, användt till foder o. d.;
förr äfven benämning på lystertyger af ylle.
*Bouchard, Ch. J., dog 28 okt. 1915 i Montier-
en-Der, Haute-Marne.
*Bouché, Karl, dog 1920 i München.
Bouchéer [bojèer], fr. ("munsbitar"), kolik.,
är detsamma som små vol-au-venter (se d. o.).
’Boucher, Alfred, blef 1904 led. af svenska
konstakad.
Boudier-Ba;kker [bodiè-], Ina, holländsk för-
fattarinna, f. 15 april 1875 i Amsterdam, har för-
fattat romaner (Machten, 1902, Het beloofde land,
1903, Wat kornen zal, 1904, m. fl.) och skåde-
spel (Het Jioogste recht, 1906, m. fl.), i hvilka
teckningen af kvinnokaraktärerna särskildt beun-
drats.
Boudoir [bodwär], fr. Se B u do ar.
Bouetville [boävi’1], förstad till Saint-Louis (se
d. o. 1).
Bouffes-Parisiens [boff-parisiä’], en 1827 öppnad
scen för taskspelerier och barnpjäser, hvilken 1855
öfvertogs af Offenbach (se d. o.) och fick sitt nuv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
