Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boston ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Boston-Bothmer
764
bifall till K. M:ts proposition anslagit 75,000 kr.
för anordnande af allmän bostadsräkning vid års-
skiftet 1920-21, har en sådan varit anbefalld och
utförd i sammanhang med mantalsskrifningen för
1921 i 59 städer, 7 köpingar, 19 municipalsamhäl-
len och 4 landskommuner. Åtgärden hör till den
förberedande undersökning, som påg8, för att ut-
röna lämpliga mått och steg för bostadsnödens
afhjälpande: bostadsransonering, byggnadshjälp,
byggnadsskatt m. fl., de bägge senare redan prakti-
serade. Från bostadsräkningarna 1912 och 1913
har endast en obetydlig förskjutning egt rum med
hänsyn till antalet rum i egentliga familjebostä-
der. Dock visar sig någon minskning i antalet af
de minsta och största lägenheterna till förmån för
bostäder af l-2 rum med kök. Lägenheter om l
rum och kök tyckas mera typiska för vanliga ar-
betarbostäder i Mellan- och Nord-Sverige, om 2
rum och kök däremot i Syd-Sverige. 1912-13
funnos 2,4 proc. icke uthyrda lägenheter, 1920
hade bostadsreserven nedgått till 0,5, d. v. s. att
bostadsbrist var rådande på de flesta orter. Antalet
boende per 100 rum var märkligt nog nästan det-
samma 1920 som 1912-13, nämligen 133 mot 132.
Antalet har något ökats i de af egaren begagnade
lägenheterna och likaså i större lägenheter (om 3
och flera rum och kök), men minskats i smålägenhe-
ter från 163 till 160. Den årliga medelhyran per
rum har från 1913 till hyresåret 1920-21 ökats
med 54 proc. till 145 kr., men företer stora skilj-
aktigheter mellan olika orter, t. ex. 208 kr. för
kök utan rum och 239 kr. för l rum utan kök i
Hagalund mot resp. 65 och 79 i Växjö. Yid tiden
före bostadsräkningen funnos hyresnämnder i 75 af
här ifrågavarande orter, medan hyran var fri i
14 af dem. Hyresbeloppen i de förra fastställdes
i 21 proc. af hyresnämnd och ligga 10-20 proc.
öfver motsvarande hyror för icke hyresreglerade
äldre lägenheter. För nya hus, som tagits i bruk
efter 25 maj 1917 och stått utanför hyresreg-
leringen, ha hyrorna med omkr. 2/s öfverskjutit
hyresbeloppen för motsvarande lägenheter i äldre
hus. N. H.
*Boston. - 2. B. hade 1920 748,000 inv., det
område, som i vissa afseenden kan räknas som det
"större Boston", 1,642,000 inv. B. kommer fort-
farande närmast New York som exportör af kött
och mejeriprodukter och är världens största läder-,
ull- och fiskmarknad. Industriens betydelse har
vuxit, dock relativt mindre än i andra viktigare
amerikanska industricentra. Det större B:s för-
nämsta industrier äro numera tillverkning af sko-
don af läder och gummi (216 mill. doll. 1918),
slakterier, gjuterier och maskinfabriker, tryckerier,
skrädderier och konfektion. På det andliga området
bibehåller B. sin ledande ställning. Studentantalet
vid dess många universitet och bildningsanstalter
har mångdubblats, dess stadsbibliotek, med
1,200,000 vol., har den största utlåningen i värl-
den (2,300,000 vol. 1919), dess musikkonserva-
torium är Förenta staternas största (3,700 stud.);
en opera upprättades 1909. O. Sjn.
Bostonterrier. Se Hunden, sp. 1316.
"Boström. 1. Kr. J. B. Hans namnteckning
meddelas å pl. IV till art. Autograf. Jfr
Boströmsförbundet. Suppl. - 2. E. G.
B. dog 21 febr. 1907 i Stockholm. Sedan 1901 var
han filos. hedersdoktor af ven i Lund. - 3. F. A.
B. dog 7 nov. 1908 i Stockholm. - Hans son
W o 11 m a r F i l i p B., f. 15 juni 1878, blef 1918
kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet, fick
1919 envoyés rang och utnämndes i dec. 1922 till
envoyé i Madrid.
Boströmsförbundet, stiftadt i aug. 1908 af G.
J. Keijser, E. Schwartz och K. Pira (se dessa),
har till uppgift att sprida kännedom om, bevara
och så vidt möjligt utveckla filosofen Kr. J. Bo-
ströms (se d. o.) lifsåskådning och strängt veten-
skapliga läror. I detta syfte utger förbundet
skrifter i filosofiska, religiösa, etiska, politiska,
pedagogiska och kulturhistoriska frågor. Styrel-
sen, som utgöres af högst 4 personer, väljer inom
sig ordförande, kompletterar sig själf och är ensamt
beslutande i förbundets angelägenheter. Tillträde
till förbundet står öppet för enhvar, som är intres-
serad för dess ändamål och hågad att verka därför,
bl. a. genom att köpa och söka bekantgöra för-
bundets skrifter. Ingen inträdes- eller årsafgift
förekommer. Särskilda hedersledamöter väljas.
Ledamöternas antal är omkr. 260 (1922). Bland
dem märkas universitetsmän, lärare och lärarinnor
i skolor, präster, tidningsmän, författare, militärer
och civila ämbetsmän, läkare m. fl. 1908-18 ut-
gaf förbundet 45 häften af skriftserierna, med tills.
76 olika bidrag.
* Boställen (sp. 1298). De ecklesiastika bostäl-
lenas skogsfond är enl. lag 9 dec. 1910 öfverflyttad
till Kyrkofonden (se d. o.).
Bosöfjärden, yttre delen af Bråviken (se d. o.).
I motsats till denna är den rik på öar och
skär. _ O. Sjn.
Botanisk, som är egnad åt botaniken (se B o-
t ani k).
Botaniska tecken. Se Tecken.
* Botanisk trädgärd. Om den äldre och den
nyare botaniska trädgården i Uppsala se Upp-
sala universitet, sp. 1252-53. Om bo-
taniska trädgården i Lund se d. o., sp. 1362, och
Lunds universitet, sp. 1429.
*Boteå. 1. Socken, bildar med Styrnäs ett
pastorat i Härnösands stift, Sollefteå kontrakt. -
2. Tingslag, ingår i Skogs fögderi.
*Botha, L., dog natten mellan 27 och 28 aug.
1919 i Pretoria. B. ställdes 1907 i spetsen för re-
geringen i Transvaal och blef 1910 premiärmi-
nister i Sydafrikanska republiken; om hans verk-
samhet som sådan se Syd-Afrika, sp. 1363.
Under Världskriget förde han (febr.-juli 1915)
befälet öfver de sydafrikanska trupperna i Tyska
Sydväst-Afrika och eröfrade kolonien. Se V ä r l d s-
kriget, sp. 251 och 252, samt biogr. af H.
Spender (2:a uppl. 1920).
Bothmer [båt-], Felix von, grefve, tysk
(bajersk) general, f. 10 dec. 1852 i Mimenen, del-
tog som officersaspirant i fransk-tyska kriget, blef
1871 officer vid 14 :e inf.-reg. och 1890 general-
stabsofficer, öfverste 1900, generalmajor och bri-
gadchef 1903, generallöjtnant och chef för l:a
bajerska infanteridivisionen 1905, af gick ur aktiv
tjänst, i samband hvarmed han blef generalkapten
för slottsgardet (hartschiere) i München, och er-
höll generals af infanteriet grad 1910. Under vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
