Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blåsiken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
099
Bläsiken-Bo
700
Blåsiken, zool. Se Siksläktet.
’Blåsinstrument. Se Instrument.
Blåsjön, en omkr. 41 kvkm. stor sjö i Ankarede
kapellförsamling, Frostvikens socken, Jämtland,
belägen 433 m. ö. h., genomflytes af Faxälfvens
öfversta lopp. Vid dess nordöstra ända ligger
Ankarede kapell. Genom ett näs delas sjön i två
delar, Stora och Lilla Blåsjön.
O. Sjn.
Bläskimmel. Se S k i mm el.
Blåsmäre, bot., detsamma som lucern (se
M e d i c a g o).
Blåsportkörtel, anat., detsamma som p r o s t a-
t a (se d. o.).
*Blåsten. Se Kopparsalter.
Blåstjärna, bot. Se Gentian a och Scilla.
*Blästäng, bot. Se Fucus med fig.
*Blåsyra. 1. Under de senare åren har
cyanvätegas fått en alltmer stigande användning till
utrotande af väggohyra o. a. skadeinsekter. På
grund af gasens oerhörda giftighet ha emellertid
vid sådan användning redan många olycksfall med
dödlig utgång inträffat, hvadan det är ytterst
maktpåliggande att härvid, t. ex. vid utvädring af med
cyanväte behandlade boningsrum, sängkläder m. m.,
iakttaga den allra största försiktighet.
K. A. V-g.
Blåsyradt kali, kem. Se Cyan-kalium.
Blåsärt, bot., detsamma som blåsbuske (se
C öl ut e a).
Blåtobis, zool. Se Tobis.
*Blätorn. Delar af grundmurarna blottades
1901 vid ombyggningen af Kristiansborgs slott och
äro delvis markerade i slottsplatsens stenläggning.
Jfr uppsats af C. M. Smidt i "Fra arkiv og mu-
seum", III.
*Blåvik. SeEkeby, Kinna och Blåvik.
Suppl.
Blåvikens revir af Umeå distrikt, Västerbottens
län, omfattar vissa områden af Lycksele socken
kring Ume älf. Reviret, som är indeladt i 6
bevakningstrakter, omfattar 56,383 har allmänna skogar,
hvaraf 8 kronoparker med en areal af 56,240 har
(1920).
S-r.
Blåvikssjön, sjö i Lycksele socken, Västerbottens
lappmark, belägen 261 m. ö. h., faller nedom
Rusele ut i en selartad utvidgning af Ume älf.
Den omkr. 16 km. långa och 1/2–1 1/2 km. breda
sjön har en areal af omkr. 16 kvkm.
O. Sjn.
* Bläck. Om normalbläck se vidare d. o.
Bläckfiskkrok. Se Fiskredskap, sp. 449.
Bläckförfarandet. Se Fotografi, sp. 999.
Bläckhall, blixtfyr i Bohusbukten på 58° 18’ 40"
n. br. och 11° 23’ 11" ö. lgd fr. Gr. i ett 1890
uppfördt fyrhus.
*Blädning. 1907 framställde Chr. Wagner
kantblädning. Se Skogsbruk, sp. 1059, och
Wagner, Chr.
Blæksprutten (bläckfisken), dansk
julskämttidning, som började utges 1889. Texten har
författats af A. Henriques och A. Melbye, teckningarna
ritats af A. Schmidt (se denne) och A. Thiess.
Blänkfiske, fisk., generell benämning på sådant
krokfiske, där man i st. f. agn använder ett
blänkande föremål, vanligen i form af en fisk.
K. A. A-n.
Blödsinthet. Se Fånighet.
Blötbergsfältet, järnmalmsfält i Ludvika socken,
Kopparbergs län, invid Blötbergets station på
Frövi–Ludvika järnväg. Berggrunden utgöres af leptit,
i hvilken uppträda minst 3 ganska mäktiga
malmstreck, bestående till större delen af fosforrik,
kvartsig svartmalm och till en mindre del af
blodsten. Pegmatitgångar förekomma äfven rätt
talrikt. Svartmalmen innehåller i allmänhet 58 proc.
järn och 0,6–0,7 proc. fosfor samt blodstenen
62–63 proc. järn och 0,8–1,0 proc. fosfor. För
malmens tillvaratagande finnas såväl sofrings- som
anrikningsverk, det senare inrättadt för både
magnetisk anrikning och anrikning på våta vägen.
Fyndigheten torde ha varit känd redan i början af
1600-talet, men brytningen var länge mycket
obetydlig på grund af malmens höga fosforhalt. Med
1900-talets början upptogs brytningen i stor skala,
hufvudsakligen för export. Malmarean uppskattas
till 15,000 kvm., och malmen brytes
hufvudsakligen inom Ko- och Flygrufvornas utmål från de
båda omkr. 180 m. djupa Vulcanus och Frænckels
schakt. Brytningen uppgick 1920 till 179,886 ton
berg, hvarur erhöllos 119,174 ton styckemalm,
inberäknadt 5,695 ton ur äldre varp, samt 12,972
ton slig. De nu bearbetade grufvorna i fältet
egas af Bergverks-a.-b. Vulcanus (aktiekapital
2 mill. kr.).
K. S-ll.
*Blötmalm. Se Koppar, sp. 976.
*Bo. 1. Socken i Stockholms län, skall fr. o. m.
1 maj 1923 afskiljas från Gustafsberg och Ingarö
och bilda eget pastorat.
 |
| Bo slott. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
