Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Automobiltrupper - Automorfos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Automorfos-Autoxidation
896
bilar) och "mecanical transport supply columns"
för utförande af vissa trängen åliggande transporter.
Dessa formationer, som fortfarande finnas, äro vis-
serligen icke automobiltrupper i egentlig mening,
men motsvara dock sådana inom andra arméer, i
det att vid dem utbildas manskap (chaufförer m. fl.)
såväl för deras eget behof som för andra bilforma-
tioners. Med all sannolikhet få de vid mobilisering
lämna kadrer till nyuppsatta automobilformationer.
- I Italien funnos före Världskriget inga automo-
biltrupper, men enligt lag voro alla egare af pri-
vatbilar skyldiga att vid mobilisering ställa dem
till krigsstyrelsens förfogande. Under kriget organi-
serades bl. a. l arméautomobilkolonn för hvarje
armé. Dess storlek var gifvetvis beroende på arméns
styrka. En bilkolonn för en armé om 3 armékårer
och l kavallerifördelning räknade 300-400 bilar.
Efter kriget omorganiserades automobilväsendet.
Högsta ledningen af detta utöfvas f. n. af krigs-
ministeriets automobilbyrå. Omedelbart under denna
lyder automobilkåren, som består af en central
automobildirektion och en automobilcentral ("centro
automobilistico") för hvar och en af de tio armé-
kårerna. En dylik central består af stab (med en
öfverstelöjtnant som chef) och ett växlande antal
automobilsaktioner om l officer, 25-50 underoffi-
cerare och manskap samt 11-25 bilar. - Äfven
inom vissa af de mindre stabernas arméer ha auto-
mobiltrupper organiserats. Sålunda ingå i belgiska
armén 3 automobilkompanier, som vid mobilisering
bilda kadrer för armé- och inf.-fördelningarnas
samt kav.-fördelningens transportkårer. - Den ny-
bildade polska armén räknar 20 automobilafdel-
ningar, den lettländska armén l automobildivision
med 62 bilar och den litauiska armén l automobil-
bataljon med l sjukvårdstransport-, l transport- och
l lätt automobilkolonn. - I Finland finnas dels en
automobilbataljon med stab och (minst) 2 kompa-
nier, afsedd för armén, dels "skyddskårernas motor-
trupper" uppsatta på frivillighetens väg och af-
sedda att i första hand ställas till skyddskårförban-
dens förfogande. - I Norge påbörjades l jan. 1918
uppsättandet af en militär automobilkår med stab
och 6 kompanier. - I Sverige äro inga automobil-
trupper ännu organiserade, öfverenskommelse är
dock träffad med den frivilliga automobilkåren, att
denna vid mobilisering skall ställa personal och
fordon till krigsstyrelsens förfogande. H. J-dt.
Automorfos [-fäs; af grek. áutors, själf, och
mor/é, gestalt], bot. Se M o r f o s.
Autonoma nervsystemet, fy stol. Se Nerv-
systemet.
Autonyktitröpisk, bot. Se Nyktitropisk.
Autopress, boktr. Se Tryckpress, sp. 96.
AutoseroterapI, metod att behandla en infek-
tionssjukdom medelst serum från den sjuke själf.
Autosit (af grek. alito’s, själf, och sltos, föda).
Se Missbildning, sp. 659.
Autoxen, bot. Se Metaxen och Uredi-
neæ, sp. 24.
Autoxidäbelt, kem., kallas ett ämne, som vid
vanlig temperatur reagerar med syre, utan att
man behöfver tillgripa särskilda åtgärder. Se vi-
dare Autoxidation. Suppl. - Möts. D ys-
oxidabelt.
Autoxidation (af grek. áuto’s, själf), kem.
1. Helt oegentligt namn på sådana oxidationspro-
cesser (frivillig 1. spontan luftoxida-
tion), som försiggå vid vanlig temperatur, under
förmedling af fritt syre. Detta ämne, som vid hög
temperatur är ett af de mest aktiva elementen, är
däremot vid vanlig temperatur påfallande inaktivt
(i jämförelse med t. ex. klor). Det är endast ett
inskränkt antal kroppar, som redan vid vanlig
värmegrad undergå frivillig oxidation i luft eller
syrgas. Hit höra alkalimetallerna, men äfven
många vanliga metaller i mycket finfördeladt till-
stånd (jfr P y r o f o r e r), vidare fosfor, kväfve-
oxid, svafvelsyrlighet och hydrosvafvelsyrlighet,
många lägre metalloxider, t. ex. ferrohydrat,
Fe(OH)2, samt i synnerhet många organiska för-
eningar, såsom alkylföreningar af fosfor, arsenik,
antimon och tenn; aldehyder, torkande oljor (se
Oljor, sp. 625), terpentinolja (se T er p en er,
sp. 937) och många andra eteriska oljor. Vid fri-
villig oxidation af dylika "autoxidabla" ämnen
visa dessa den märkliga egenskapen att kunna för-
anleda oxidation af andra, samtidigt närvarande
ämnen, hvilka i och för sig icke vid vanlig tem-
peratur angripas af fritt syre. Dessa senare ämnen
kallas i detta sammanhang "acceptorer". Man
tillskref därför de autoxidabla ämnena en förmåga
att aktivera syret, ett förhållande, hvaraf man be-
gagnar sig t. ex. då terpentinolja används för
blekning af tvätt eller för att påskynda oljefärgs
"torkning". - Engler och Wild, som utfört syn-
nerligen viktiga undersökningar öfver autoxidation
(i den anförda bemärkelsen), ha uppställt följande
förklaring öfver förloppet. Den autoxidabla krop-
pen förenar sig icke med enstaka syre atomer,
utan med till hälften uppspaltade syre moleky-
ler, - O- O -, under bildning af föreningar
motsvarande vätesuperoxid, H202, alltså af följande
K-O n ^° *
konstitution > eller R ^ . (där R betyder en
E-O °
envärdig, R en tvåvärdig radikal). Dessa super-
oxider kunna i sin ordning, alldeles som väte-
superoxiden själf, afge en syreatom till andra
oxiderbara ämnen, i det att de själfva öfvergå i
i
de enklare och mera beständiga oxiderna R20 eller
ii
RO. Det s. k. "aktiverade" syret förefinnes alltså
härvid icke fritt, utan som kemiskt bundet, men
lätt afspaltbart syre. De härvid verksamma super-
oxidernas beständighet och däraf beroende oxida-
tionsförmåga äro mycket olika, alltefter naturen af
radikalen R. I somliga fall, t. ex. natriumsuper-
oxid, Na202 (vid autoxidation af natrium), kunna
de lätt isoleras; i andra fall äro de i följd af sin
obeständighet ännu okända. - Yid autoxidation
kan det inträffa, att den lägre oxid, R20 1. RO,
som återstår, sedan superoxiden af gett sin ena
syreatom, i sin ordning kan afge syre, så att den
ursprungliga autoxidabla kroppen återbildas och
på nytt kan bilda superoxid (genom upptagande
af fritt syre) o. s. v. I detta fall kommer den
autoxidabla kroppen alltså att verka som oxida-
tionskatalysator. Antagligen är det på
så sätt, som de viktigaste af alla autoxidationer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
