Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anderviken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anderviken, hamn i Södermanlands län,
Vagnhärads socken, 4 km. n. n. ö. om Trosa vid
Andersviken, som i s. utmynnar i Gålöfjärden.
Kalkbruk. I grundpengar uppburos i A. 212 kr.
1919.
E. A-t.
*Andfåglar (sp. 961). Sjöorren benämnes äfven
hafsorre. (Sp. 963) Skedanden benämnes äfven
leffelanden.
Andhål, zool. Se Trakéer 2.
*Andishan (Andidsjan). Vid
jordbäfningen 1902 omkommo omkr. 5,000 människor och
förstördes 16,000 hus. A., som sedan blifvit
återuppbyggdt, hade 82,235 inv. 1911.
Andispråket. Se Kaukasiska språk.
Andkhui, engelsk namnform för Andchoi
(se d. o.).
*Andliga förbehållet i Augsburgfreden 1555
innebar, att de präster, särskildt prelater, som
från katolska kyrkan öfvergingo till den
evangeliska, därmed ansågos ha afstått från sina
dittillsvarande kyrkliga värdigheter och till dessa hörande
beneficier. Det intogs i fredsfördraget och
proklamerades som rikslag, men med bifogad
uttrycklig förklaring, att de evangeliska ständerna ej
biträdt det. Jfr Restitutionsedikt.
*Andning. Om konstgjord andning se d. o.
Andningsrör, zool. Se Trakéer 2.
Andningsrötter, bot., riktigare namn i st. f.
andrötter (se d. o.).
And- och ankrätter, kokk. Af andfågel kunna
framställas flera förträffliga rätter, i synnerhet af
gräsanden, antingen den är vild (and) eller tam
(anka). Äfven andra arter af andfåglar kunna
anrättas, såsom viggen, svärtan, knipan, alfågeln,
ejder, dock med nödig försiktighet för att få bort
den något traniga smaken. Särskildt omtyckta
äro stekta andungar anrättade på olika sätt, t. ex.
med madera, med oliver eller på flera andra sätt.
Unga ankor bli särdeles goda, med surkål, med
kastanjer, rödt vin, fågellefver o. s. v. (caneton
rouennais).
Andomatunum, stad. Se Langres.
Andorn, bot. 1. SeLycopuseuropæus.
- 2. Svart and or n. Se B allo t a. Suppl.
*Andover, stad i engelska grefsk. Southampton,
20 km. n. v. om Winchester. 11,826 inv. (1921).
A. har mälterier och ett stort järngjuteri. Gamla,
antagligen brittiska förskansningar och ruiner af
romerska landtgårdar finnas i närheten. Får- och
humlemarknaderna i den närliggande byn
Weyhill voro fordom bland de största i England.
Andoyer [ädrøaje], Marie Hetnri, fransk
astronom, matematiker, f. l okt. 1862 i Paris,
professor i matematisk astronomi vid universitetet
i Paris, har utom en mängd teoretisk-astronomiska
och matematiska afh. publicerat flera läro- och
handböcker inom samma områden samt Nouvelles
tables trigonométriques fondamentales (1911) och
Nouvelles tables trigonométriques fondamentales
(valeurs naturelies} (3 bd, 1915, 1916, 1918). B-d.
Ändrade, Olegario Victor, sydamerikansk
skald, f. 1838 i Uruguay, d. 1883, tillhörde den
romantiska riktningen och kallades den amerikan-
ske Victor Hugo. A:s fosterlandskärlek inspire-
rade honom till dikten Mi patria (1856), som
prisbelönades. Hans två största dikter äro La
Atlàntida (1881) och El Prometeo (1877). Poem
af mindre omfattning äro El Nido de cóndores
(1877), San Martin (1878), Al general Lavalle,
Canto á Victor Hugo, El Arpa perdida och
La noche de Mendoza. A. var äfven redaktör för
flera tidningar, i hvilka organ han kämpade för en
fosterländsk politik i bästa mening. Ad. H-n.
*d’Andrade, Fr., dog 8 febr. 1921 i Berlin.
*Andræ (sp. 979), K. K. G. - Hans son
P o vi A., f. 1843, juris kandidat 1868, fullmäk-
tig i finansministeriet 1875, amtsförvaltare i Skan-
derborg 1889-94, har skrifvit Via Appia (1882
-89) samt utgett bidrag till sin faders biografi,
delvis efter dennes egna anteckningar: Geheimekon-
ferensraad C. C. A. (3 dir, 1897-1911; suppl.
1912), hvari ingår A:s brefväxling med F. Læssöe,
A. og fellesforfatningen (1903), A. o g hans opfin-
delse Forholdstalsvalgmaaden (1905; 2:a uppl.
1907), hvarjämte han utgett sin moders "Geheime-
raadinde A:s politiske dagböger" (3 bd, 1914-20),
hvari meddelas A:s politiska samtal med Hall och
Krieger 1854-63. . E. Ebg.
Andra gardesregementet. Se Göta lifgarde.
*Andra Göta artilleriregemente fick dec. 1904
namnet Smålands artilleriregemente
(se d. o.). Regementet har numera 8 kanon- och
3 fälthaubitsbatterier.
C. O. N.
*Andra Göta trängkår fick dec. 1904 namnet
Östgöta trängkår (se d. o.).
Andra lagutskottet. Se Lagutskottet.
Suppl.
*Andra lifgrenadjär-regementet, hvars
rekryteringsområde med hänsyn till värnpliktigt
manskap är oförändradt, skall förläggas till Linköping,
där kasernbyggnader äro under uppförande. Se
W. Stenhammar, "Östgöta kavalleriregemente i
Karl XII:s krig" (1918).
C. O. N.
*Andrassy. - 2. Grefve Julius (Gyula)
A. skilde sig 1905 under Tiszas strid mot ob-
struktionen i umgerska deputeradekammaren (se
Tisza, sp. 149) definitivt från det liberala
regeringspartiet och slöt sig som ledare för den
utbrutna gruppen, "författningspartiet", till koali-
tionen af oppositionspartier. I Wekeiies koali-
tionsministär (april 1906-jan. 1910) var A. in-
rikesminister, närmade sig därefter åter Tisza och
ingick i dennes "nationella ar.betsparti", men höll
sig på partiets ytterkant och ingick ej i regerin-
gen. Under Världskrigets första år stödde han
regeringen och utgaf en broschyr i dess anda om
ansvaret för krigsutbrottet (Wer hat den krieg
verbrochen?, 1915; utdrag i svensk öfv., "Ryss-
land och Serbien", s. å.). Småningom började han
af bekymmer för monarkiens öde i händelse af
centralmakternas nederlag arbeta för en uppgörelse
med ententen och samverkade därvid i viss mån
med Károlyi. Han utnämndes 24 okt. 1918 till
österrikisk-ungersk utrikesminister och förklarade
sig 27 okt. i en not till Wilson beredd till freds-
förhandlingar med de allierade "utan att afvakta
resultatet af andra underhandlingar", d. v. s.
med brytande af det förbund mellan Österrike-
Ungern och Tyskland hans fader och Bismarck
grundlagt. A. var monarkiens siste utrikesminister
och af gick i sammanhang med dess upplösning,
3 nov. I ungersk politik har han sedermera, som
medlem sedan jan. 1920 af (nationalförsamlingen, till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
