Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amylopektin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Amylopektin-Anakrecntiker
190
h vitt ströpulver för sårbehandling, antiseptiskt
genom frigörande af formaldehyd. C. G. S.
Amylopektin (se Amy l a s), kem., den be-
ståndsdel af stärkelse, som är anledning till dess
bildning af klister vid kokning och som ej (eller
obetydligt) färgas af jod. Amylopektin spjälkas dels
genom syror, dels genom ett särskildt maltenzym
till maltos liksom äfven stärkelsens hufvudbestånds-
del amylos (se d. o. Suppl.). H. E.
Amylos [-lås; se Amy l as], kem., kallas enligt
ännu bruklig nomenklatur den beståndsdel af stär-
kelse, som ger den typiska blåa reaktionen med
jod (se Stärkelse). - Något oegentligt har
på senare tiden namnet amyloser (okto-, tetra-,
di-amyloser) införts för att beteckna nedbrytnings-
produkter af stärkelse, d. v. s. samma ämnen, som
förut betecknats som dextriner (se d. o.). Dessa
amyloser kunna numera framställas i kristalliseradt
tillstånd ur stärkelse genom inverkan af en mikro-
organism (Bacillus macerans). H. E.
Amylvalerät, kem. Se Yaleriansyreeter.
Anaca^ptis, löt. SeSalepsrot.
*Anacardiunv&o£. Se B eharibönor. Suppl.
och Mandelsurrogat.
Anaconda [än9kå;nde], stad i Montana, Förenta
staterna, 90 km. s. v. om Helena, på västra sidan
af Hell Gates floddal. 11,668 inv. (1920). A. är
öfvervägande grufstad med de största kopparverk
i världen. Koppar, silfver, guld och elektrolytisk
zink framställas. Grufvorna och metallverken till-
höra "The Anaconda mining c:o". E. A-t.
An af arta (A n a f o r t a), ort och vik på väst-
kusten af halfön Gallipoli, där ententetrupperna
landsattes 28 aug. 1915. Jfr Världskriget,
sp. 200.
Anafylarktisk, som har afseende på an af yla x i
(se d. o. Suppl.).
Anafylatoxin (se A n a f y l a x i och T o x i n),
anafylaktiskt gift, häftigt verkande gift, som kan
uppstå, då en ägghvitkropp, t. ex. hästserum,
införes subkutant, intraperitonealt eller i blodet hos
ett djur eller en människa, som 12 dagar tidigare
fått en insprutning i kroppen af samma slags
ägghvitkropp. Den först insprutade, "sensibilise-
rande" dosen benämnes stundom anafylaktogen
eller sensibilogen . den bildar i organismen en
anafylaktisk antikropp: sensibilisin. Först efter
10-12 dagar har det bildats i större mängd. Om
vid denna tidpunkt nytt sensibilogen injicieras,
komma, enligt en allmänt antagen teori, plötsligen
större mängder sensibilogen och sensibilisin i berö-
ring med hvarandra, och därvid bildas det gift,
anafylatoxinet, som ger upphofvet till de anafylak-
tiska fenomenen. G. Wrgn.
Anafylaxi (af grek. ana’, i bet. upphäfvande,
och jy’laxis, skydd), "upphäfdt skydd", skydds-
löshet, öfverkänslighet (se Anafylatoxin. Suppl.
och Serumdiagnostik, sp. 191). 1902 visade
Richet (se denne), att i vissa aktiniers ten-
takler finns ett ägghvithaltigt giftämne, aktino-
kongestin, som hos hundar framkallar kräkningar,
diarré och efter någon tid död i respirationsförlam-
ning. Ett liknande gift fann han hos vissa musslor,
mytilokongestin. Insprutas nu på en hund en dos
mytilokongestin, som icke medför döden, utan
endast kräkning, visar djuret 10-12 dagar där-
efter ökad känslighet för giftet, så att den minsta
dos, som alstrar kräkning, är endast V4-1A m°t
förut, och den minsta dödsdosen 1/io af den dos,
som var behöflig för att döda obehandlade djur.
Den förändring i kroppens reaktionssätt, som så-
lunda kunde iakttagas, kallade Richet a n a f y-
1 a x i. Man känner nu flera slag af anafylaktiska
fenomen, särskildt efter förnyad användning af art-
främmande serum. Kaniner, som behandlas med
subkutana insprutningar af hästserum, få efter 4-5
insprutningar nekroser i huden (Arthus’ fenomen).
Marsvin, som med ett par veckors mellantid få
förnyad insprutning i bukhålan af främmande
serum, träffas plötsligt af kräkning, kramp, och
djuret dör i andningsförlamning. Temperaturen
och blodtrycket falla starkt under denna anafylak-
tiska chock. På samma sätt som artfrämmande
serum förhåller sig en mängd andra ägghvitämnen
från djur och växter. Reaktionen är specifik: den
inträder, endast om den andra insprutningen sker
med samma slags äggh vita som den första. Sensi-
biliseringen (se Anafylatoxin. Suppl.) sker
med mycket små doser. Ett marsvin på 300 gr.
kan sensibiliseras med 1/óoo kbcm. hästserum; det
dödas promt, om det 10-12 dagar senare får en
ny insprutning af 1/io kbcm. hästserum intravenöst.
Ett förut obehandladt marsvin tål utan olägenhet
6-8 kbcm. hästserum. Ett marsvin, som 10-12
dagar förut fått en hästserum-insprutning, säges
vara aktivt anafylaktiskt (i analogi med aktiv im-
munitet, se d. o., då organismen själf tillverkar
antikropparna), öfverföres blod från ett aktivt
anafylaktiskt djur till ett förut obehandladt, blir
detta passivt anafylaktiskt (i analogi med passiv
immunitet). Jfr Faber, Holst och Petrén, "Lärobok
i intern medicin", bd l, s. 31, 1915. Se Serum-
sjuka, Tuberkulin och Vaccination,
sp. 212. G. Wrgn.
*Anagallis, bot. Ett annat namn på A. arvensis
är r ö d m i r e. G. L-m.
Anahögen, Stora. Se Anarisf jällen. Suppl.
Anakapalle [änokä^älei], stad i distriktet Vizaga-
patam, i brittisk-indiska presidentskapet Madras,
har stor handel med jordbruksprodukter, socker
och bomull samt 20,625 inv. (1911). E. A-t.
Anakreo’ntiker kallas en grupp tyska skalder
från midten af 1700-talet, hvilkas diktning har en
epikureisk grundstämning och bildade en bestämd
motsättning mot den samtida torrt korrekta och den
senare starkt sentimentala. Sitt namn fick den af
deras anknytning till Anakreon, som visserligen
redan 1554 öfversatts till tyska, men som först
genom Hagedorn (se denne) kom att spela en roll
i den tyska lyriken och som fullständigt öfver-
sattes först af Uz, Goetz och Rudnik 1746. Gleim
hade med "Versuch in scherzhaften Hedern" 1744,
rimlösa, skalkaktiga sånger, gjort riktningen popu-
lär; Uz (se denne) och Goetz fortsatte med dikt-
samlingar (1749 och 1752), i hvilka njutiningslifvet,
kärlek och dryckjom, besjöngs, delvis med okonst-
lade och lätta tongångar, delvis med torr och
oinspirerad faktur, som förvandlade Anakreons rosor
till hederliga och nyktra ämbetsmäns pappersblom-
mor. I Goethes Leipzigdikter, i enstaka sånger
af Gerstenberg och Weisse, Lessing, Ewald von
Kleist m. fl. gjorde sig anakreontiska stämningar
märkbara. Se F. Ausfeld, "Die deutsche ana-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
