Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Amundsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Analfötter-Anchialos
192
och T. Feigel, "Vom wesen der anakreontik"
(1909). R-nB.
Analfötter, zool. Se F j ä r i l a r, sp. 511.
Analkörtlar (se A n u s), zool., benämnas i eller i
närmaste närhet af anus utmynnande körtlar, som
förekomma hos skilda djurgrupper (hos insekter
och flera däggdjursordningar). De afsöndra en
ofta starkt luktande substans, som hos somliga
tjänstgör som försvarsmedel, hos andra som könsligt
stimulans. L~e-
’Analogi. - 6. Se ock H o m o l o g i.
*
Analys. - 3. Kem. l många fall behöfver man
vid kemiska undersökningar genom analys utreda
sammansättningen hos så små mängder substans
som några få mg. Då i allmänhet de vanliga analys-
metoderna i sådana fall icke ge tillräckligt nog-
granna resultat, har man nödgats utarbeta speciella
s. k. mikroanaly s-metoder, vid hvilka ett
särskildt slags våg, m i k r o, v å g (se Våg, sp.
1262-63) kommer till användning. En för kemiska
behof af passad sådan, med en känslighet af 1/iooo
mg., tillverkas af W. Kuhlmann i Hamburg. Det
är i synnerhet inom den organiska kemien,
som mikroanalysmetoder ofta äro behöfliga, och de
ha där med stor omsorg utarbetats, synnerligast
genom Fritz P r e g l, sedan 1913 professor i
medicinsk kemi vid universitetet i Graz. Se härom
Pregls bok, "Die quantitative organische mikro-
analyse" (1917), utförligt refererad af K. A.
Vesterberg i "Svensk kemisk tidskr." (1917-18).
Nyare handböcker i kemisk analys äro Treadwell,
"Kurzes lehrbuch der analytischen chemie, I, Qua-
litative analyse" (10 :e uppl. 1919), II. "Quantita-
tive analyse" (9:e uppl. 1921), och Beckurts, "Die
methoden der maasanalyse". - Den kemiska
analysens teori af handlas i Kamberg, "Grunddragen
af den kemiska analysens teori" (1921). Se V o-
lymetriskgasanalys. K- A- V-g.
Analysväg. Se Medicinalvikt.
Analytiska funktioner. Se Funktionsteori.
Anamalai, bergskedja i brittisk-indiska tribut-
staten Travancore, tillhörande Western ghats. Den
skiljes genom Gapdalen (Palghatpasset) från Nil-
giri och bildar i A n a m u d i (2,694 m.) Främre
Indiens högsta bergstopp. E. A-t.
Anamudi. Se Anamalai. Suppl. och Asien,
sp. 161.
Ananaskörsbär, Smultrontomat, bot.,
namn på Physalis peruviana, inhemsk i Syd-Ame-
rika och ofta odlad i varmare länder för sina väl-
smakande, aromatiska bär, hvilka tillagas som kom-
pott o. d. G. L-m.
Anandatirtha. Se Mädhvasekten.
*
Ananjev hör nu till republiken Ukraina.
Anaptomo^phus, paleont. Se Vristdju-
ren, sp. 1185.
Anarisfjällen, fjällkomplex på gränsen mellan
Hallens socken och Yallbo kapellförsamling i syd-
västra Jämtland. De begränsas i v. af Lundörrens
fjällpass, i n. af Valan, i ö. af sjöområdet v. om
Oviksfjällen och i s. ö. af Löfdalen. Ett par kva-
dratmil af fjällmassivet nå of ver 1,000 m. ö. h. och
flera toppar 1,300-1,400 m. Högst är Stora
Anahögen (1,426 m. ö. h.) i norra delen af
massivet. 4 km. v. därom ligger under Stora
Grönklumpen (1,203 m.) Kungl. jaktklub-
bens paviljong invid den forna Grönklump-issjöns
storslagna terrasser och afloppscanon, bland de
ståtligaste af detta slag inom Jämtland. O. Sjn.
*
Anarkism. Anarkistattentat förekomma allt-
jämt, ehuru numera ej så ymnigt som på 1890-
talet, medan däremot anarkisternas "terroristiska"
metoder upptagits af flera andra revolutionära rikt-
ningar. Bland beryktade anarkistattentat under
senare år må nämnas attentaten mot Alfons XIII
i Madrid 1906 och mot Clemenceau i Paris 1919.
Af den teoretiska anarkismeins ledande författare
afledo E. Reclus 1904 och furst Kropotkin 1921;
bland anarkismens företrädare i praktisk politik är
italienaren Enrico Malatesta den mest betydande.
På det socialpolitiska området ha anarkisterna sam-
verkat med den syndikalistiska riktningen i flera
länders arbetarrörelse. Det internationella bekäm-
pandet af den terroristiska riktningen inom anarkis-
men har särskildt framträdt i form af anarkist-
attentats undantagande i flera utlämningsfördrag
från de "politiska förbrytelser", för hvilkas för-
of vare asylrätt ansetts gälla, så t. ex. i Tysklands
utlämmingsfördrag med Paraguay af 1909 och med
Turkiet af 1917. I de revolutionära omhvälfnin-
garna efter Världskriget ha anarkisterna spelat en
rätt underordnad roll. Jfr H. Jæger, "Anarkiets
bibel" (1906), H. Zoccoli, "L’Anarchia" (1907,
tysk uppl. "Die anarchie, ihre verkunder, ihre
ideen, ihre täten", 1908), A. Lorulot, "Les théo-
ries ainarchistes" (1913), W. Mettgenberg, "Die
auslieferung anarchistischer verbrecher" (i "Deut-
sche strafrechtszeitung", 1916), och G. Adler,
"Amarchismus" (i "Handwörterbuch der staats-
wissenschaften", 3:e uppl., bd l, 1909; med
bibliografi). V. S-g.
Anasarka, med. Se ödem.
Anaspis, zool. Se M o r d e 11 i d ae.
Ana’stomus, zool. Se G a p n ä b b a r och
Storkfåglar.
Anata. Se A n a t o t. Suppl.
Anatoliska järnvägen i Mindre Asien. Se T u r-
kiet, sp. 392.
Anatöt (Anata), stad i Palestina, n. om
Jerusalem, ofta omnämnd som präststad i gamla
testamentet. Från A., som ligger på en bergstopp,
har man vacker utsikt åt ö. of ver bergsslutt-
ningarna, Jordanslätten och norra ändan af Döda
hafvet. E. A-t.
*
Anatto. Färgämnet f ramställes ej af "frukt-
märgen", utan af fröskalet. G. L-m.
Anbud, jur. Se Af ta l, sp. 302-303 (af ven
i Suppl.).
Anbyrd, gammalsvensk bygd, som utgjorde ett
af de s. k. "Små landen". Se om dem Land-
skap, sp. 1015, och Småland, sp. 64.
Ancachs [anka7ks] 1. H u a y l a s, departement i
Peru, n. om Lima, mellan Stilla hafvet och Mara-
nons öfre lopp. 42,908 kvkm. 428,703 inv. (1896).
Hufvudstaden H a r a r a z, vid Rio Santo, på An-
dernas västra sluttning, är badort med omkr.
5,000 inv. E. A-t.
Ancenis [asm], stad i franska dep. Loire-
inférieure, vid Loire och Orleans järnvägen. 5,013
inv. (1911). A. drifver liflig handel med vin,
säd och andra landtbruksprodukter. I närheten
ligga ruinerna af ett af Henrik IV raseradt slott
från 1400-talet. E. A-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:37 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0312.html