Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ahlström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en början bestod i handel med trävaror och
spannmål samt en liten såg. Han upparbetade
sin sågverksrörelse till en af landets största och
tillhandlade sig flera järnbruk med tillhörande
sågar. Han blef egare af Norrmarks, Kauttua och
Fredriksfors industriella inrättningar i Satakunta
samt Strömfors i Nyland, af halftannat tiotal sågar
i olika delar af landet m. m. Han erhöll titel
af kommerseråd 1881. Efter hans död öfvertogs
affärens hufvudskötsel af äldste sonen, Walter
A. (f. 1875), som betydligt utvidgat affären, nu
omfattande äfven Varkaus’ stora fabrikskomplex i
Savolax samt aktiemajoriteten i Karhula och Iittala
fabriker. Affären ombildades 1918 till aktiebolag,
med ett kapital af 21 mill. och reserver af 16 1/2
mill. mark. - Anders’ son Rafael A., f. 31 jan.
1877, mördad 10 mars 1918 i Norrmark af "de
röde", gjorde donationer på 4-5 mill. mk.
T. C.
Ahlström, Gustaf Axel, handelslärare, f. 31
aug. 1860 i Norrköping, filos. doktor i Uppsala
1893, blef 1895 lärare vid Göteborgs
handelsinstitut och har sedan 1897 varit dess rektor.
Han har utgett bl. a. Göteborgs handelsinstitut
1826-1896 (1897), Handledning i fransk
handelskorrespondens (1906; 3:e uppl. 1919) och Matrikel
öfver Göteborgs handelsinstituts elever (I,
1826-1885, 1918). A. är led. af Vet. o. vitt. samh.
i Göteborg (1910).
Ahlström, Gustaf, oftalmolog,
universitetslärare, f. 25 sept. 1862 i Lund, blef 1881 student
och 1890 med. doktor där, förestod 1891-1910
ögonpolikliniken i Göteborg och var därjämte
1893-1910 läkare vid ögonsjukhuset där. 1906
uppfördes han i andra rummet på förslag till e. o.
professuren i oftalmiatrik vid Lunds unversitet och
kallades 1910 till professor i detta ämne där.
A. har skrifvit bl. a. Bidrag till kännedomen om
glaucoma simplex (gradualdisputation, 1890), Om
ögat och dess vård i friskt och sjukt tillstånd (i
"Hälsovännens flygskrifter" n:r 20, 1895),
Iakttagelser öfver synförmågans utveckling hos en med
godt resultat opererad 9-årig, blindfödd flicka (i
"Hygiea", 1896), Bidrag till kännedomen om
lokalisationen inom oculomotoriuskärnan hos människan
(i "Nord. med. arkiv", 1900), Om prognosen vid
retinitis albuminurica gravidarum (i "Hygiea",
1903) och Über die bewegungsbahnen des auges
(i "X. internat. ophthalmologenkongress", 1904).
A. har utgett "Oftalmologiska meddelanden"
(I-II, 1905, 1910) samt författat ett stort antal
artiklar och recensioner i svenska, tyska, franska och
engelska facktidskrifter.
Ahlström, Anna, skolföreståndarinna, f. 19
juli 1863 i Stockholm, aflade 1885
mogenhetsexamen vid Wallinska skolan där, studerade moderna
språk i Paris, London och Berlin och blef 1899
filos. doktor i Uppsala. Efter att sedan 1893 ha
undervisat vid åtskilliga flickskolor i Stockholm
upprättade hon där 1902 Nya
elementarskolan för flickor, hvars rektor och
föreståndarinna hon ännu är. Skolan är inrymd i huset
n:r 29 Kommendörsgatan. Den omfattar 3
förberedande klasser (gossar och flickor), 8 skolklasser
och 4 gymnasieringar, med sammanlagdt 410 elever
(1922), och har dimissionsrätt.
’Ahlwardt. - 1. Th. W. A. dog 1 nov. 1909
i Greifswald. - 2. H. A. dog 16 april 1914.
*Ahmadabad. 1. Distriktet tillhör numera norra
divisionen af presidentskapet Bombay och hade
827,809 inv. (1911). - 2. Hufvudstaden A.,
grundlagd 1412, hade 216,777 inv. (1911),
eröfrades af engelsmännen 1780, men återlämnades för
en tid till maratterna. I A. hölls dec. 1921 den
36:e allindiska kongressen, minnesvärd i indiska
nationella rörelsens historia, då den bl. a. under
intryck af blodbadet i Amritsar (se d. o. Suppl.)
proklamerade icke-samverkan med engelsmännen
och borgerlig ohörsamhet (civil disobedience) mot
regeringen.
Ahmed, schah af Persien, f. 20 jan. 1898, är
son till schah Muhammed Ali och uppsteg vid
dennes afsättning 16 juli 1909 på Persiens tron.
Han förklarades myndig och kröntes i juli 1914.
Efter Världskrigets slut aflade han hösten 1919 ett
officiellt besök i England. På regeringsärendenas
skötsel torde han hittills ej ha varit i tillfälle att
utöfva något bestämmande personligt inflytande.
Jfr Persien, historia (äfven i Suppl.).
Ahmed, kalifer af abbasidernas dynasti. Om
A.-el-mustain-billah,
A.-el-mútamid-ala-’llah, A.-el-mútatid-billah och
A.-er-radi-billah se Kalifat, sp.
618-619.
Ahmedija, sekt. Se Islam, sp. 921.
*Ahnfelt. - 3. Oskar A. Det å sp. 384
nämnda biografiska arbetet är författadt af Klara
Ahnfelt, född Strömberg.
5. Otto A. uppfördes 1905 å förslag i 3:e
rummet till biskop i Skara och utnämndes 1907 till
biskop i Linköping och kyrkoherde i Kärna
(tillträdde 1908) och dog 3 febr. 1910 i Linköping.
Af hans skrifter må ytterligare nämnas Mina
minnen (2 dlr, 1905-07).
Ahnlund. 1. Olof A., präst, f. 19 jan. 1853
i Bollnäs, Gäfleborgs län, blef 1875 student i
Uppsala, 1886 teol. kandidat och 1888 docent i
dogmatik samt var 1888-94 t. f. professor. Han
utnämndes 1893 till kyrkoherde i Umeå landsförsamling
och 1903 till prost. A. har varit ordf. i
Västerbottens läns landsting 1905-09 och led. af
kyrkomötet 1908, 1909, 1910 och 1915. Han har
författat bl. a. Läran om nyfödelsen, bibliskt och
dogmatiskt undersökt (i "Uppsala univ:s årsskr."
1889).
2. Nils Gabriel A., den föregåendes son,
historiker, tidningsman, f. 23 aug. 1889 i
Uppsala, blef 1908 student och 1918 filos. doktor i
Uppsala på afh. Gustaf Adolf inför tyska kriget,
belönt med Geijerska priset, är sedan 1917
medarbetare i "Svenska dagbladet" på dess politiska
afdelning och har vid sidan däraf idkat flitigt och
gediget historiskt författarskap. Bland A:s skrifter
märkas Sveriges sista fred med Polen (i
"Karolinska förbundets årsbok", 1915), Mo- och
Domsjöverken (1917), de i "Hist. tidskr." ingående
uppsatserna Gustaf II Adolf och tyska kriget 1620-25
(1917) och Gustaf II Adolfs första preussiska fälttåg
och den europeiska krisen 1626 (1918), vidare
Storhetstidens gryning (1918) och Sundsvalls historia
(2 bd, omfattande tiden till 1803; 1921), ett för
kännedomen om Norrlands städer och den
norrländska handeln banbrytande arbete. Dessutom
har A. utgett J. E. Forsströms reseanteckningar
("I Norrlandsstäder och Lapplandsbygd år 1800";
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
