Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örebro—Skebäcks järnväg - Örebro slott - Örebro—Svartå järnväg - Örebro södra församling - Öregrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
transport af gods. Vid 1920 års slut utgjorde
järnvägens bokförda byggnadskostnad 198,110 kr.
Aktiekapitalet uppgick vid samma tidpunkt till
100,500 kr.
F. P.
Örebro slott (se fig. 11 och 12 å pl. III till
art. Örebro) ligger på en holme i Svartån, i
Örebro, och dominerar genom sin väldiga massa
hela denna stads bild. Det har formen af en
rektangel med utbyggda cirkelrunda torn i hörnen.
De åt ö. och v. vettande långsidorna äro hvardera
40, kortsidorna hvardera 25 m. långa, och af
tornen hålla de två vid västra fasaden hvartdera
19 och de två vid den östra hvartdera 14 m. i
diameter i bottenvåningen. Byggnadsstenen i
ytterväggarna är lämnad bar, utan puts eller
hvitkalkning, och af många olika slag, granit, sandsten
m. m., som infogats i väggen utan föregående
tuktning och sedan endast fogstrukits. Där tegel fordom
funnits i murytan, har det utbytts mot kalksten,
utom på ett ställe i v., där det bibehållits för att
visa "det gamla byggnadssättet". Slottet har
därigenom fått en nästan högtidligt tidsfrämmande
prägel. Af de med brutna lanternintak och flöjlar
försedda och liksom hufvudbyggnaden af
svartgrått skiffertak, med listverk af gråhvitt skiffer,
täckta tornen äro de två östra något mer än 13 m.
höga, men upp till lanterninspetsen når det
sydöstra 23, det nordöstra 23,5, det nordvästra 26,6
och det sydvästra ("museitornet") 33,5 m. Rundt
hela slottet, tornen inbegripna, löper en huggen
taklist, och takfallen prydas med kopparklädda
vindskupor. Öfver östra fasadens midt höjer sig
ett gafvelröste i renässansstil, och barfriden, i
s. v., markeras med en trappgafvel åt v. På slottets
utsidor ha fönstren (som i trappuppgångarna äro
något mindre samt försedda med rundbågar)
infattningar, poster och losholtsar af huggen
kalksten, och bågarna äro med spröjsar indelade i små
rutor. På södra fasaden märkas två stora götiska
fönsterhvalf. Hufvudingången, på östra fasaden,
markeras af en stor portal med motiv från den åt
Fredsgatan till arffurstens palats i Stockholm.
Slottsgården, som har 276 kvm. yta, är stensatt
med fältsten samt har gångbanor af nubbsten och
i nordöstra samt sydvästra hörnen två ståtliga
stenportaler, den senare med ett af vasavapnet och
hertig Karl Filips namnchiffer prydt tympanon,
märkt 1617. Af tornen har det sydvästra,
"museitornet", en utkragad rundbågsfris vid öfversta
bjälklaget, med en omkr. 3 m. hög öfvervåning
ofvanpå detta, samt nära takfoten mindre,
fyrkantiga fönster, det nordvästra 10 liknande i
vindsvåningen, och alla tornen äro nedtill försedda
med skottgluggar för artilleripjäser (embrasyrer).
Slottet innehåller förutom källare (fordom delvis
använda som fängelse- och arrestrum) ett 80-tal
rum, af hvilka åtskilliga äro oinredda. I
bottenvåningen ligga kök, tvättstuga, mangelbod,
strykrum, rum för tjänstfolket, vaktmästarbostäder,
"spruthus" m. m. En trappa upp ligga
landshöfdingens våning och landskansliets lokaler samt
(i sydvästra tornet) Örebro läns museum (se nedan).
Våningen två trappor upp inrymmer
landtmäterikontoret, "landtbrukssalen" (en stor, förut särskildt
vid landtbruksmöten använd, samlingssal),
museilokaler (i den s. k. rikssalen och närliggande rum),
bibliotek m. m, och våningen tre trappor upp
landskontorets arkiv och andra arkivlokaler,
torkvind och andra "öderum", förut använda till
"trossbodar" m. m. På västra sidan ligger mellan
tornen en liten trädgård. – Slottet omtalas i
historien först 1364, då hertig Albrekt af
Mecklenburg i ett bref till Rostock säger sig ha "eröfrat
duo castra, Sundby och Ö.", men är säkert mycket
äldre. Det belägrades flera gånger under
medeltiden samt beboddes af konungar och höfvitsmän,
tillhörigt ömsom svenskar och danskar. Engelbrekt
residerade där 1434–36, Karl Knutsson
1436–40(?), och Gustaf Vasa intog det 1522 samt höll
febr. s. å. rådsmöte där. Messenius’ uppgift,
att han skulle ha låtit rasera det, är antagligen
oriktig. Det tillhörde sedan hertig Karl (Karl IX),
som ofta höll hof där och dit sammankallade
riksdagarna 1606 och 1610. 1573–1627 ombyggdes
slottet till den form det bibehållit intill vår tid,
men fick sedan förfalla, tills Karl XI
nödtorftigt lät reparera det. Efter ytterligare en
förfallsperiod, hvarunder 1738 ett af tornen rasade,
blef det ånyo repareradt, hvarvid det gamla
renässansslottet blef förvandladt till ett barockslott
(1762). I början af 1800-talet gjordes åter en
renovering, och 1897–1900 fick slottet sitt nuv.
yttre utseende tack vare anslag från riksdagen samt
enskilda bidrag. – Det i slottet inrymda Örebro
läns museum omfattar samlingar af
fornminnesföremål, etnografica, vapen, målningar,
textilier m. m. af högt värde. Det har utvecklats ur
de 1887 för allmänheten öppnade samlingar, som
hopbragts af "Nerikes folkspråk- och
fornminnesförening" (stiftad 1 okt. 1856 på initiativ af
kammarherre N. G. Djurklou, f. 1829, d. 1904, och
från 1878 kallad "Nerikes fornminnesförening"),
samt af föreningen "Örebro läns museum" (stiftad
1905 på initiativ af landshöfdingen Th. Nordström
och stadsarkitekten M. Dahlander), hvilka bägge
samlingar förvarades i slottet och 1 jan. 1911
sammanslogos, samtidigt som föreningarna uppgingo i
den då stiftade "Föreningen Örebro läns museum".
Litt.: K. G. Grandinson, "Örebro slott" (i
"Meddel. fr. Nerikes fornminnes-förening" II, 1901),
samt Th. Nordström och M. Dahlander, "Örebro
slotts byggnadshistoria" (1908).
Örebro–Svartå järnväg, normalspårig (1,435
m.), 48,5 km. lång, utgår från Örebro södra
station till Svartå station vid Nordvästra stambanan.
Den öppnades för trafik 29 sept. 1897. Vid 1906
års slut utgjorde den bokförda byggnadskostnaden
1,821,981 kr. Aktiekapitalet uppgick vid samma
tidpunkt till 991,600 kr. Fr. o. m. 1907 tillhör
den genom inköp från Örebro–Svartå
järnvägs-a.-b. Statens järnvägar, som redan tidigare
trafikerat densamma.
F. P.
Örebro södra församling (Nikolai
församling). Se Örebro, sp. 128.
Öregrund, sjöstad i nordöstra Uppland
(Roslagen), Stockholms län, belägen vid sydöstligaste
ändan af den s. k. Öregrundsgrepen på en halfö
vid sundet mellan fasta landet och Gräsön. Den
lilla staden är tämligen regelbundet anlagd på den
åt sjön starkt sluttande klippgrunden, men företer
med sina små trähus ingenting anmärkningsvärdt i
sitt yttre (fig. 3). Enda märkliga byggnaden är den
på en höjd belägna kyrkan, som är af sten och okänd
ålder, uppkallad efter S:t Gertrud. Det obetydliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
