Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örebro län - Örebro läns museum - Örebro läns sinnesslöanstalt - Örebromötena - Örebro norra församling - Örebro—Pålsboda—Finspångs järnväg - Örebro—Pålsboda järnväg - Örebro revir - Örebro—Skebäcks järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammare 9 representanter. – Ehuru bergsbruk och
industri spela en viktig roll i länets näringslif, får
likväl jordbruket med dess binäringar betraktas
som hufvudnäringen, då inemot hälften af
befolkningen vinner sin utkomst häraf. Af länets hela
egovidd, 834,323 har, uppgåfvos (1920) 2,495 har
vara trädgård, 162,275 åker, 14,480 naturlig äng
och 599,317 har skogbärande mark. För 1921
uppges åkerarealen preliminärt till 162,383 har,
hvaraf använda för hvete 5,090, råg 14,306, korn
1,684, hafre 44,397, blandsäd 3,728, baljväxter
1,234, potatis 5,186, foderrotfrukter 2,433, vall
63,932, säd till grönfoder 3,974, andra växtslag
284, träda (och obrukad jord) 16,135 har. Åren
1916–20 skördades i medeltal årligen af säd
104,462, potatis 58,838, foderrotfrukter 64,225,
hö 199,786 och halm 155,416 ton. Husdjurens
(föl, kalfvar o. s. v. inräknade) antal utgjorde den
l juni 1919: hästar 24,344, kor 66,454, andra
nötkreatur 33,204, får 32,061, getter 2,713 och
svin 20,029. Antalet fjäderfän (utom kycklingar
o. s. v.) utgjorde samtidigt 195,794 och antalet
bisamhällen 5,177. – Inom länets industri intagas
främsta platserna af bergsbruk och metallindustri.
Af hela antalet 1919 inom industrien sysselsatta
arbetare, 19,544, kommo 10,266 på malmbrytning
och metallindustri. I fråga om järnmalmsbrytning
intar länet tredje platsen i riket, närmast efter
Norrbottens och Kopparbergs län; beträffande
tackjärnstillverkning täflar det med Kopparbergs län
om den främsta platsen. Under åren 1916–20
vunnos i medeltal årligen 596,061 ton järnmalm
och framställdes 146,813 ton tackjärn. De
viktigaste järngrufvorna äro belägna inom
Västmanlandsdelen af länet. Jämväl i fråga om
framställning af smidbart järn och stål intar länet en af
de främsta platserna i riket. I den sydligaste
delen af länet, på gränsen mot Östergötlands län,
finnas Sveriges ojämförligt rikaste zinkgrufvor,
Åmmebergsfältet. Äfven kopparmalm brytes inom
länet. Af industrien i öfrigt intar
skofabrikationen förnämsta platsen med 2,889 arbetare (1919),
mer än dubbelt så mycket som i något annat län
och mer än 40 proc. af antalet skofabriksarbetare
i hela riket. Trots den betydande skogstillgången
är träindustrien af mindre betydelse; skogarnas
afkastning används nämligen hufvudsakligen för
järnverkens behof. – Handelsflottan omfattade
vid slutet af 1920 af fartyg om minst 20 nettoton
20 ång- och motorfartyg samt 14 segelfartyg om
sammanlagdt resp. 2,105 och 771 nettoton. Länet
är väl försedt med järnvägar; vid slutet af 1921
utgjorde deras sammanlagda längd 773 km., hvaraf
statsbanor 275, enskilda normalspåriga järnvägar
406 och enskilda smalspåriga järnvägar 92 km. –
Mantalet utgjorde 1910 2,901. Taxeringsvärdet
1921 var för bevillningsskyldig jordbruksfastighet
på landsbygden 227,427,300 och i städerna
1,889,300, bevillningsskyldig annan fastighet på
landsbygden 99,882,600 och i städerna 102,317,300
samt bevillningsfri fastighet på landsbygden
15,167,800 och i städerna 11,933,200 kr. Inhemska
aktiebolag innehade 1919 jordbruksfastighet med
ett taxeringsvärde af 52,887,500 kr., 24,7 proc. af
taxeringsvärdet för all bevillningsskyldig
jordbruksfastighet inom länet. 1910 voro fideikommissen 5
med ett taxeringsvärde af 5,877,600 kr. – Sedan
1648 har västra Västmanland hört till samma län
som Närke. Örebro län omfattade från 1654 till
1779 Närke, västra Västmanland och Värmland,
men sistnämnda år afskildes Värmland, så när som
på Karlskoga härad.
L. Wll.
Örebro läns museum. Se Örebro slott.
Örebro läns sinnesslöanstalt. Se
Idiotanstalt, sp. 356.
Örebromötena kallas de möten af delegerade
från samtliga "reformsällskap ", utom det i
Stockholm, hvilka höllos i Örebro 1849 och 1850 och
hade till uppgift att ena de radikalaste vännerna
af en representationsreform om ett motförslag till
det af regeringen vid 1848 års riksdag framlagda.
Initiativet togs af Närkes reformförening, och det
första, 4 juni 1849 öppnade mötet räknade 48
deltagare, bland dem K. H. Anckarsvärd som
särskildt inbjuden. Han uppträdde emellertid till
det kungliga förslagets försvar och lämnade sedan
mötet. Detta antog sedan grundlinjer för ett
representationsförslag, byggdt på samfällda val, allmän
rösträtt (med få undantag, såsom för fattig- och
tjänstehjon och värfvade soldater) vid 21 års ålder,
riksdagens indelning i ett årligen valdt "folketing"
och ett af detta för tre år valdt "landsting" samt
gemensam omröstning om alla frågor, där tingen
stannat i skilda beslut. Detaljutarbetningen af
förslaget anförtroddes åt professor Wingqvist.
Förslaget, äfven innefattande förslag till vallag,
framlades vid andra allmänna reformmötet, som
samlades i Örebro 18 juni 1850. Då hade öfverallt i
Europa reaktionära strömningar börjat göra sig
gällande, och mötet var därför rätt tveksamt om
tillrådligheten af att ställa de 1849 antagna
representationsgrunderna mot det hvilande kungliga
förslaget. Till praktiska resultat ledde ej
Örebromötenas reformplaner. Jfr W. E. Svedelius,
"Representationsreformens historia" (1889).
V. S-g.
Örebro norra församling (Olaus Petri
församling). Se Örebro, sp. 128.
Örebro–Pålsboda–Finspångs järnväg. Se
Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags järnvägar.
Örebro–Pålsboda järnväg. Se Norra
Östergötlands järnvägsaktiebolags järnvägar.
Örebro revir af Bergslagsdistriktet och Örebro
län omfattar Glanshammars och Örebro härad,
Grythytte, Hällefors, Nora, Hjulsjö, Karlskoga,
Nya Kopparbergs och Lindes bergslager samt vissa
delar af Ramsbergs och Fellingsbro bergslager.
Det är indeladt i 4 bevakningstrakter och
omfattade 20,097 har allmänna skogar 1920, hvaraf
3 kronoparker med en areal af 9,285 har.
S-r.
Örebro–Skebäcks järnväg (sign. Ö. Skb. J),
normalspårig (1,435 m.), men försedd med en tredje
skensträng för smalspårig trafik, är 4,1 km. lång,
inom Örebro län belägen, eges af Örebro–Skebäcks
järnvägs-a.-b., Örebro, men trafikeras af Statens
järnvägar och Norra Östergötlands järnvägs-a.-b.,
Norrköping. Järnvägen, som sträcker sig från
Örebro södra station (å Statens järnvägar) i östlig
riktning till Skebäck, stadens gamla hamn, erhöll
koncession 31 dec. 1901, beviljad åt enskilda
personer och 25 april 1902 öfverlåten å järnvägs-a.-b.
Örebro–Skebäck, samt öppnades för godstrafik 12
jan. 1904. Banan är uteslutande afsedd för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
