Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bomullskrutsfabrik, i hvilken tillverkas den för krutet
erforderliga nitrocellulosan. På senare åren har bruket
undergått moderniseringar och utvidgningar. 1911
infördes anordning för återvinning af
gelatineringsmedel, 1915 elektrifierades bruket, 1917–18
anlades järnvägsstickspår från Åkers styckebruks
järnvägsstation, 1920 anlades en fabriksafdelning för
pressning af papphylsor till sprängladdningar och
1921 en afdelning för tillverkning af
gasskyddsmedel. Vid bruket tillverkas numera allt krut och
alla stridsladdningar för arméns räkning, hvarjämte
där gjutas och pressas sprängladdningar och
minladdningar för arméns och marinens behof.
Samtliga profskjutningar af projektilleveranser försiggå
å brukets skjutbana. Förvaltningen utöfvas af en
artilleriofficer som chef (styresman), som till sitt
förfogande har en arbetsofficer (likaledes
artilleriofficer), en à två ingenjörer, fabriksförvaltare, 3
verkmästare m. fl. Arbetarpersonalen uppgår till
omkr. 120 man. Tillverkningsvärdet uppgick 1920
till omkr. 1 mill. kr. Bruket anlades under Gustaf
I:s regeringstid vid Forssa, 1 km. s. om dess nuv.
plats, och flyttades i slutet af 1700-talet till
Rocksta kronohemman. Till en början sköttes bruket för
kronans räkning af en föreståndare, som kallades
fältkamrer, men ofverlämnades sedan till enskild
person. 1828 öfvertogs bruket af lagman Rönqvist,
i hvars släkt det förblef till 1889.
C. G. v. O.
Åkerskäran, zool. Se Ängsknarrsläktet.
Åkersork, zool. Se Sorksläktet. Jfr
Markmus.
Åkerspärgeln, bot. Se Spergula.
Åkers skeppslag, i Stockholms län, ingår i Södra
Roslags domsaga och Värmdö fögderi samt
omfattar socknarna Österåker, Riala, Roslags-Kulla,
Ljusterö. 37,143 har. 6,372 inv. (1920).
Åkers styckebruk, 11 km. från Mariefred och
18 km. från Strängnäs, inom Åkers socken,
Södermanlands län. Med underlydande i Åkers, Länna,
Härads, Gåsinge, Öfver-Enhörna, Barfva, Kjula
och Ärila socknar består det af 40 3/16 mtl, med
verk och inrättningar taxerade till 3,569,500
kr. (1920). Hela egovidden utgör omkr. 11,600
har, däraf omkr. 2,600 har odlad jord,
hvaraf omkr. 600 har under eget bruk. Bruket
disponerar dessutom afkastningen från 6,860 har
rekognitionsskog (tax. värde kr. 1,021,000 1920).
Omkr. 400 arbetare. Till godset höra bl. a.
lastplats vid Mälaren, Skottvångs, Bredsjönäs
och Älgsjöbackens grufvor samt andelar i
Björnbergs och Västra Ormbergs grufbolag.
Hufvudbyggnaden är omgifven af en särdeles vacker
och vidsträckt park med konstgjorda kanaler.
Drifkraften till bruket erhålles dels från 7 större
och mindre sjöar (omkr. 125 hkr), dels från egen
elektrisk kraftstation vid Forssa sågverk (250 hkr),
hvarförutom från Älfkarleby omkr. 300 hkr. Vid
bruket ligger Åkers styckebruks station å Norra
Södermanlands järnväg, hvarjämte från samma
ställe utgår en bibana till Strängnäs. Bruket
anlades troligen i början af 1600-talet af bröderna W.
och G. De Besche på det lilla kronotorpet
Sågartorp, som kronobruk, men utarrenderades 1638
och såldes 1640 af änkedrottning Maria Eleonora,
till hvars lifgeding det hörde, till Hans von
Föhrden och Heinrich Lohe, båda borgare i Södertälje.
14 jan. 1654 erhöll bruket privilegier på att göra
kanoner af hvad storlek som helst och att försälja
desamma hvar som helst. Kanoner och projektiler
utgjorde sedermera brukets hufvudsakliga
tillverkning, och i synnerhet efter Karl XII:s krig
blomstrade det upp, då de under kriget förbrukade
kanonerna skulle ersättas. Men äfven på senare
tider ingick en mängd beställningar från såväl
europeiska som utom-europeiska länder. Utom
kanoner ha sedan äldre tider tillverkats
gjutgodsartiklar af olika slag (bl. a. Riddarholmskyrkans
torn). Kanontillverkningen upphörde 1866,
samtidigt med att tackjärnskanoner kommo ur bruk.
Under senare åren har bruket till stor del
ombyggts och utvidgats samt består nu af masugn
(1917), gjuteri (1921) med 1 reverber- och 3
kupolugnar, mekanisk verkstad, sågverk med 3
ramar (1912), lådfabrik (1917), kvarn m. m.
Genom en 1919 anlagd smalspårig järnväg (14
km.) står bruket i förbindelse med grufvor på dess
 |
| Manbyggningen på Åkers styckebruk. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
