Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zetterlund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
753
Zeugitana-Zeus
754
sträckt praktik hade Z. samlat sig stor förmögen-
het, som han använde till inköp af landtegendomar
i Östergötland. För att egna dem en närmare
eftersyn flyttade han 1784 till Norrköping. Z. ut-
gaf bl. a. några meddelanden i Yet. akad:s hand-
lingar samt tre skrifter i militär hälsovård: Om
soldatens helsa (1761), Om en soldats föda i fält
(1764) och Om sjukligheten i fält i anledning af
sista Pomerska kriget (1779). Han valdes 1756 till
led. af Vet. akad., där han 23 april 1757 tog
inträde med Anmärkningar uti läkarekonsten. Se
J. L. Odhelius’ "Åminnelsetal" i Vet. akad. 1803
och Appelbergs uppsats i "Tidskrift i Militär
helsoyård" (1882). R. T-dt.
Zeugitana, en del af den romerska prov. Africa
proconsularis. Kejsar Diocletianus (284–305)
gjorde området till själfständig provins och Kartago
till dess hufvudstad. Vandalerna (se d. o.) eröfrade
det 429, Östromerska riket återtog det 534, och
araberna blefvo herrar däröfver 697. Först då
gick Z:s grekisk-romerska kultur under.
J. C.
Zeugiter (grek. zeugitai). Se Solon, sp. 351.
Zeuglodon l. Hydrarchus, paleont. Se
Hvaldjuren, sp. 1384.
Zeugma (grek., "flottbro"), fornstad vid Eufrat
på dess båda stränder, grundlagd af Seleukos I (se
denne), nära den nuv. byn Balkis, ej, såsom man
förr trodde, vid det nuv. Birtha (Biredsjek), en
plats, som ligger 10 km. of vanför Z. Se S. Reinach
i "Revue archéologique" 1917.
J. C.
Zeugma (grek., "förening",
"sammanbindning"), en grammatisk figur, som består däri, att
ett ord, vanligen ett verb, hänföres till två eller
flera andra ord (subjekt eller objekt), fastän det
strängt taget passar blott till ett af dessa, t. ex.
"Nu föra vi krig, men en annan gång fred". De
båda orden "krig" och "fred" stå här som objekt
till verbet "föra", ehuru språkbruket egentligen
icke tillåter uttrycket "föra fred".
A. M. A.
Zeugoypterus, zool., ett släktnamn, hvarunder
sammansättas stundom de äfven vid Sveriges väst-
kust förekommande Rhombus punctatus och Rhom-
bus norvegicus. Se V a r s l ä k t e t. L-e.
Zeulenroda [tså’jlenråda], stad i tyska fristaten
Thüringen, territoriet Reuss, ej långt från Elsters
biflod Weida, 16 km. v. om Greiz. 12,019 inv.
(1919). Tillverkning af ylle- och bomullsvaror,
möbler, tvål och kemikalier. I närheten
kalkbrott.
A. N-d.
Zeumer [tså’j-], Karl, tysk rättshistoriker, f.
31 juli 1849 i Hannover, d. 18 april 1914, var
lärjunge till Waitz, blef 1877 filos. doktor i Göt-
tingen och 1886 j uris hedersdoktor i Heidelberg
samt 1889 e. o. professor vid Berlins universitet.
Från 1897 var han medlem af kommissionen för
utgifning al "Monumenta Germaniæ historica". I
denna publikation utgaf han flera delar. Han bör-
jade 1905 utge skriftserien "Quellen und studien
zur verfassungsgeschichte des Deutschen reiches im
mittelalter und neuzeit", hvari han själf skref Die
goldene bulle kaiser Karls IV (1908) och Heiliges
römisches reich deutscher nation (1910). V. S-g.
Zeune [tså’jne], J o h a n n August, tysk geo-
graf och främjare af blindundervisningen, f. 1778
i Wittenberg, d. 1853 i Berlin, var sedan 1810 pro-
fessor i geografi vid Berlins universitet. Z. var ge-
nom sitt arbete Gea, versuch einer wissenschaft-
lichen erdbeschreibung (1808; 3:e uppl. 1830) en
värdig föregångare till K. Ritter. Han stiftade 1828
i Berlin Sällskapet för geografi och framställde
ändamålsenliga reliefglober. För blindundervisnin-
gen verkade han högeligen erkännansvärdt genom
att inrätta den första tyska blindanstalten (i Ber-
lin, 1806) samt genom förbättrade metoder och ut-
gifna skrifter, bl. a. Belisar, iiber den unterricht
der blinden (1808; flera uppl.). Kort före befrielse-
kriget 1813 höll han fosterländskt eldande föredrag
öfver "Nibelungenlied", hvilken dikt han öfver-
satte på nyhögtyska 1813 (ny uppl. 1836) och ut-
gaf i original 1815. Han stiftade i’ Berlin 1814
Sällskapet för tyska språket.
Zeuner [tså’jner], Gustav Anton, tysk fysi-
ker och mekaniker, f. 30 nov. 1828 i Chemnitz, d.
17 okt. 1907 i Dresden, studerade bergsvetenskap
i Freiberg och Paris, blef 1851 lärare i mekanik
vid bergsakademien i Freiberg och 1855 professor
i tillämpad mekanik och teoretisk maskinlära vid
Zürichs nybildade polyteknikum samt var 1859-68
rektor för denna anstalt, hvars utveckling han med
kraft främjade. 1871 mottog han kallelse till rektor
och professor vid bergsakademien i Freiberg samt
ledde dennas nyorganisering, äfven sedan han 1873
öfvertagit professuren i mekanik vid rektoratet för
polyteknikum i Dresden, hvars ombildning till full-
ständig teknisk högskola därefter fullbordades. 1890
nedlade Z. rektorsbefattningen, på grund däraf,
att valrektorat infördes, men kvarstod som profes-
sor till 1897. Z. redigerade 1854-57 tidskr. "Der
civilingenieur". På den teoretiska maskinlärans
område är Z:s namn ett af de främsta. Han blef
led. af sv. Vet. akad. 1873. Bland hans utgifna
arbeten märkas Die schiebersteuerungen, mit beson-
derer berilcksichtigung der steuerungen bei locomo-
tiven (1858; 6:e uppl. 1907), Die grundzuge der
mechanischen wärmetheorie (1860; 5:e uppl.
1906), Abhandlungen aus der mathematischen sta-
tistik (1869) och Vorlesungen uber theorie der turbi-
nen (1899). Tills, med Königsberger i Wien utgaf
Z. "Repetitorium der literarischen arbeiten aus
dem gebiet der reinen und angewandten mathema-
tik"J1876-77). Fmn.
Zeus (grek. Zevg, äfven Zfa och Ztfv, i beot.
och lakon. dial. Asvg) betyder eg. det himmelska
ljuset eller den ljusa himmelssiären och är inom
hela den grekiska fornvärlden namnet på den hög-
ste guden och som sådant sannolikt ett arf från in-
doeuropeisk förtid. I sanskrit heter detta ord
d j avs, i äldre indoeuropeisk form Djevs. I greki-
ska gudasagan, sådan den framställes hos Hesio-
dos i teogonien (se Hesiodos och T e o g o n i),
är Z. dock icke den ursprunglige innehafvåren af
denna höga rangplats. Han tillhör det tredje guda-
släktet, genom hvilket först en verklig och bestå-
ende ordning infördes i världen. Hans fader och
företrädare var Kronos (se d. o.), som hade den
fula vanan att uppsluka sina barn omedelbart efter
deras födelse. Hans gemål Rhea (se d. o.) lyckades
dock rädda den yngste sonen, Z. Han föddes på
Kreta och uppfostrades hemligt i den Idaiska grot-
tan af nymferna Adrasteia och Ida. Geten Amal-
theia närde honom med sin mjölk. Bien tillförde
honom honung och heliga dufvor ambrosia. Ku-
reterna (se K u r e t e r) uppförde larmande vapen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
